Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illojal konkurrens - Illow, Chr. von - Illudera - Illumination, illuminering - Illuminatorden - Illuminering - Illusion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSION
märkessystem, angivande av oriktigt
geografiskt ursprung för varor, nedsättande av
annans näringsverksamhet, obehörigt
användande el. yppande av yrkeshemlighet, bestickning
samt efterapning av varumärke el. firma. —
Frånsett det skydd, som beretts genom
patent-och varumärkeslagstiftningen och
lagstiftningen om firma och prokura, ha i Sverige
statsmakterna först förhållandevis sent genom
lagstiftning ingripit mot i.k. Först bereddes skydd
(1913) mot införsel av varor med oriktig
ur-sprungsbeteckning samt (1914) mot märkning
av utländsk vara på sådant sätt, att den gåves
sken av att vara svensk, och mot saluhållande
av så märkt utländsk vara. Därefter inskreds
(1917) mot vilseledande beteckningar å alster,
avsedda att ersätta vissa vanliga födoämnen
(mjölk, smör, honung, socker m.fl.), och (1919)
utfärdades lag med vissa bestämmelser mot i.k.
(obehörigt användande el. yppande av
yrkeshemlighet samt bestickning). En utvidgad
lagstiftning mot i.k. visade sig emellertid
erforderlig och kom till stånd genom lag 2fl/s 1931 med
vissa bestämmelser mot i.k., varigenom
inskreds — förutom mot de former av i.k., som
omfattades av 1919 års lag — jämväl mot
illojal reklam och present- och
rabattmärkes-systemet. Enl. 1931 års lag äro sålunda följ,
former av i.k. förbjudna:
a) Illojal reklam, d.v.s. att i utövning
av-ekonomisk verksamhet genom för ett större
antal personer avsett meddelande (skylt,
annons, cirkulär el. dyl.) i uppenbar strid mot god
affärssed ang. verksamheten el. däri utbjudna
varor el. prestationer lämna oriktig uppgift,
ägnad att framkalla uppfattningen om att varor el.
prestationer hos näringsidkaren kunna erhållas
fördelaktigare än hos andra; straffet, böter el.
fängelse, drabbar näringsidkaren el. den, som
för honom självständigt bedriver reklam,
b) Utnyttjande av allmänhetens godtrogenhet
genom att i detaljhandel mot ringa el. ingen
ersättning lämna el. erbjuda viss vara
(present) el. i varor (alltså ej endast i penningar)
inlösbart rabattmärke under villkor att annat
slags vara köpes; straffet är böter, c)
Obehörigt yppande från i näringsverksamhet anställd
persons sida av fabrikationssätt, anordning el.
affärsförhållande, som den anställde vet vara
näringsidkarens yrkeshemlighet, el. ock
begagnande av sådan hemlighet, som annan
obehörigen yppat; straffet är böter el. fängelse,
d) Bestickning, d.v.s. att i samband med
varuköp el. dyl. åt hos köparen anställd giva el
ss. anställd hos köparen mottaga gåva el. annan
förmån för beredande av obehörigt företräde
åt den, som lämnar gåvan el. förmånen;
straffet är böter el. fängelse, och mutan el. dess
värde tillfaller Kronan. — Åtal för i.k. kan
anställas, förutom i allm. av allmänne åklagaren,
av näringsidkare, som skadas genom i.k. S.B
Illow, Chr. von, se 11 o w.
Illude’ra (till lat. lu’dere, leka, gäckas med;
se I n-), gäckas med, ge sken av, kringgå (en
lag); föra bakom ljuset.
Illumination [-fo’n], illuminering (till
lat. illumina’re, upplysa), festlig upplysning. —
Konsthist. I. betecknade i äldre tider konsten
att förse en skrift med upplysande bilder i
teckning och särsk. i målning samt förgyllning;
att illuminera betydde urspr. att belägga med
guld, vilket utmärkte såväl dagersidan som
det ideala rummet. I.-konsten, som florerade
särsk. under medeltid och renässans, utövades
av illuminatorer — el. illustratörer —.
vilka oftast voro klosterbröder, särsk under
den äldre medeltiden. Emellertid började
redan under 1200-talet även lekmän — som
tillsammans med andra konsthantverkare bildade
skrån (t.ex. i Paris) — att ägna sig åt i. ss.
yrke. Jfr Bildhandskrift och
Miniatyrmåleri. E.W.
IIlumina’torden, se Hemliga sällskap.
Illumine’ring, se Illumination.
Illusion [-Jo’n] (till lat. illu’dere, föregyckla).
1) Fil.-psykol., gyckelbild, självbedrägeri, vanl.
omedvetet sådant; falsk uppfattning av
sinnes-åskådningar genom omdanande och
förryckande inverkan av föreställningar (jfr
Assimilation och Sinnesvilla). I.
förekommer även på omdömeslivets och karaktärsli
vets områden, på det senare särsk. ss. bovarysm
(se d.o.). — Inom estetiken har
i.-begrep-pet tillmätts grundläggande betydelse hos bl.a.
Konrad Lange (se denne) med hans lära om
skönhetsnjutningen ss. medvetet självbedrägeri.
— Illusionism, den kunskapsteoretiska
åsikten, att yttervärlden endast är ett sken, en
villa. Vedafilosofien, buddismen och A.
Scho-penhauer företräda denna uppfattning (”Mayas
slöja”). Jfr Fiktion. A.N.
2) Fysiol., psykiatr., sinnesvilla, som innebär
en felaktig tolkning av något med sinnena
iakttaget. I. kunna vara enkla fysiologiska
företeelser, t.ex. synvillor av den art, som
illustreras av vidstående bild (sträckan a-b är å båda
fig. lika lång). Större betydelse har det slag
av i., som har sin grund i otydliga och ofullst.
— 917 —
— 918 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
