Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illusion - Illusionist - Illusorisk - Illuster - Illustrated London news - Illustration - Illustration, L’ - Illustrazione italiana - Illustrera - Illustrerad tidning - Illustreret Nyhedsblad - Illustreret Tidende - Illustrierte Zeitung - Illustris - Illuvialbildning, illuvialhorisont - Illyrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSIONIST
iakttagelser, vilka sedan kompletteras av
fantasien. I ett skumt rum uppfattas kanske en rock
och en hatt på en krok som en sammanhukad
mörk skepnad; i det mekaniska bullret från
en maskin tycker man sig urskilja sjungande
stämmor. Särsk. är benägenheten för i. stor
hos personer, som under inflytande av en
affekt ha sin uppmärksamhet ensidigt riktad
åt ett bestämt håll. Den som ängsligt fruktar
att bli överfallen, skymtar misstänkta personer
överallt. Även trötthet befordrar i. Vid psykiska
sjukdomstillstånd, särsk. vid utpräglade
sinnessjukdomar, förekomma ofta mycket livliga i. 1
sht är detta fallet, där medvetandet är
omtöcknat el. affekterna sjukligt stegrade. I sistn.
fall, t.ex. vid djupa depressioner, omtolkar
patienten stundom alla företeelser i yttervärlden
i enlighet med sin sjukliga känslostämning.
T.V.Sn.
Illusioni’st [-Jon-], trollkonstnär, magiker.
Illuso’risk, som ger (fullkomlig) illusion,
förvillande lik; gäckande, skenbar.
Illu’ster, lysande, frejdad.
Illustrated London news [iTastréltid lindan
njö’z], engelsk veckotidn. med ypperligt
bildmaterial till dagshändelserna, grundad av H.
Ingram i London 1842. W.N
Illustration [-fo’n], se Bokillustration
och Miniatyrmåleri samt A u t o t y p i
m.fl. sådana art.
Illustration, L’ [lilystrasjå’], fransk ill.
veckotidn., grundad i Paris 1843 av J. B. A. Paulin,
är Frankrikes äldsta och största publikation
av detta slag. W.N.
Illustrazione italia’na [ilostratsiä’ne],
italiensk ill. veckotidn., utges sedan 1873 i Milano,
ss. forts, på ”1. universale” (1863—73). Ss.
suppl. utkommer ”Italia coloniale” (1924 ff.).
W.N.
Illustre’ra (lat. illustra’re, belysa o.d.), förse
med bilder el. planscher el. figurer; belysa
(med exempel); ge glans åt.
Illustrerad tidning, politisk och litterär
veckotidn., grundad 1854 i Stockholm av J. F.
Meyer och P. E. Svedbom, utgavs 1854—66,
redigerades av bl.a. A. Blanche (1856—63) och
Vinjett till första numret av ”Illustrerad
tidning” «/12 1854.
J. G. Carlén (1864—66), med bidrag av bl.a.
W. v. Braun, Fredrika Bremer, C. V. A.
Strandberg, samt illustrerades med träsnitt och
stentryck. ”1. t.” fortsattes 1867 av ”1. t., den
gamla” (red.: C. H. Rydberg), som dock
endast bestod detta år. W.N.
Illustreret Nyhedsblad, veckotidn., utg. i
Kristiania 1851—66, var på sin tid Norges mest
betydande litterära organ. Bland red. och
medarbetare märkas P. Botten-Hansen, Henrik
Ib-sen, Björnstjerne Björnson och Jonas Lie. H.E.
Illustreret Tidende, dansk ill. veckotidn.
(1859—1924).
Illustrierte Zeitung [ilostrTrta tsaTtor)], tysk
veckotidn., den äldsta i sitt slag i Tyskland,
utges sedan 1842 av J. J. Webers förlag i
Leipzig. W.N.
Illu’stris (lat.), lysande, berömd, vid
Diocle-tianus’ och Konstantin den stores hov titel,
buren av den högsta ämbetsmannaklassen,
under medeltiden ofta av hertigar, grevar och
biskopar, senare titel på berömda män över
huvud. Superlativ: illustri’ssimus. W.N.
Illuvia’lbildning, illuvialhorisont, är
en nivå i en markprofil, där i det
nedsippran-de vattnet lösta ämnen utfällas, så att ett hårt
lager bildas av al el. ortsten, alltefter de
upplösta ämnenas beskaffenhet, humus-, järn- el.
lerortsten. Se Ortsten och P o d s o 1. K.A.G.
Illy’rien (grek. Illyri’a, lat. Illy’ricum), i
antiken beteckning för det Adriatiska havets ö.
kustland från Istrien i n. till Epirus i s. och
med en utsträckning inåt, som ung. når linjen
Drava—mellersta Donau—Morawa. — I.
beboddes i forntiden av de till den indoeuropeiska
språkstammen hörande illyrerna, efter vilka
det fått sitt namn. I:s äldre historia är föga
känd. Täml. tidigt grundades vid kusten
grekiska kolonier (Apollonia, Epidamnos). Först
under 3:e årh.f.Kr. framträder i s. I. en mera
enhetlig statsbildning, med vilken romarna
förde l:a (229—28) och 2:a (218) illyriska kriget.
Detta rike införlivades med Rom 168 f.Kr. Även
med n. I., som senare framträder, hade
romarriket att utkämpa svåra strider; först efter
Augustus’ 3:e illyriska krig 6—9 e.Kr. var dess
tillhörighet till romarriket obestridlig. Av I.
bildades den romerska prov. Illyricum, vartill
senare även räknades Raetien, Pannonien och
Noricum. 395 kom n. I. under västromerska,
s. I. under östromerska riket; 476 kom I. i sin
helhet under östromerska riket. Under
600-talet tillhörde I. avarernas välde; samtidigt
ägde den slaviska bosättningen rum, vilken för
framtiden bestämde I:s folkstruktur. Samtidigt
försvinner beteckningen I. som historisk term;
i dess ställe träda beteckningarna Albanien,
Bosnien, Dalmatien, Kroatien (se d.o.). —
Ter
— 919 —
— 920 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
