Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ilsted, Peter Wilhelm - Ilstorp - Iläggsöm - Im- - Imagination - Imaginär - Imaginära tal - Imaginär vinst - Imago - Imam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILSTED
listed [-Ö], Peter Wilhelm, dansk
målare (f. 1861), ägnar sig i likhet med
Hammers-höi med förkärlek åt interiörframställningar
med få figurer, men med en i allm. rikare
färgskala än denne. I. har också framträtt som
landskapsmålare. M.Bjn.
Ilstorp, s:n i Färs hd, Malmöhus län, s.ö.
om Våmbsjön; 10,85 kvkm., därav 10,7» land;
210 inv. (1932; 19 inv. pr kvkm.); 7,so kvkm.
åker (1927; 67,7% av landarealen); l,oi kvkm.
skogsmark. — Pastorat: S. Äsum och L, Färs
kontrakt, Lunds stift. M.P.
Iläggsöm, se Mosaiksöm.
Im- (lat. im- av in-, framför läppljud), i
sammansättningar ofta med en upphävande el.
negerande betydelse, motsvarar sv. o-, icke-,
t.ex. impopulär, opopulär. I allm. upptagas i
”Svensk uppslagsbok” blott de enkla orden.
Jfr In-.
Imagination [-Jo’n], se
Inbillningsför-m å g a och Fantasi.
Ima’gines (lat., bilder), i det forntida Rom
de målade vaxmasker (cerce) av förfäderna,
vilka de högre ämbetsmännen ägde rättighet
(lat. jus ima’ginum) att uppställa i a’trium (se
d.o.) och vilka vid begravningar inom familjen
framtogos och buros i processionen. W.N.
Imaginär [-Jmä’r] (fra. imaginaire, ytterst till
lat. ima’go, bild), (blott) inbillad el. tänkt.
Imaginära tal [-jinä’-], matem. Den
imaginära enheten betecknas i och är
= —1; alltså i2=—1; de imaginära ta-
len ingå som komponenter i komplexa
tal (se d.o.), ett slags vektorer. Namnet är
missvisande, då i.t. äro lika ”verkliga” som
vanliga tal. H-r.
Imaginär vinst [-Jmä’r], term i
sjöförsäkringsavtal, betecknande den beräknade
handelsvinst, som får ingå i försäkringssumman. Enl.
lagen % 1927 om försäkringsavtal, § 75,
medges 10 % i. v. å varornas pris vid tiden för
transportens början, såvida ej annorlunda
överenskommits. Samma föreskrift finns även
i Allmän sv. sjöförsäkringsplan. Vhgn.
Ima’go (lat., bild), benämning på en
full-bildad insekt till skillnad från larven, resp,
puppan; se Förvandling.
lma’m (arab, imäm, ledare) kallas alltifrån
islams uppkomst den person, som med ryggen
mot den muhammedanska menigheten genom
sitt exempel leder dess gudstjänst, salät (se
d.o.). Detta tillkom urspr. profeten el. en av
honom utsedd vikarie; efter hans död övertogo
hans efterföljare kaliferna även i.-ämbetet, och
deras ståthållare i prov, tillträdde sina
ämbeten genom att som i. leda gudstjänsten. Detta
med världslig makt förenade i.-ämbete har på
olika håll fortlevt till modern tid. Sålunda
buro de turkiska sultanerna titeln imäm
al-muslimin, och såväl sultanen i Oman som
konungen i Nadjd är sina undersåtars i. — Med
den muhammedanska religionens snabba
utbredning följde behovet att för varje ort, ja,
varje moské, anställa en el. flera ledare av
gudstjänsten. Dessa i., som sålunda blevo
tjänstemän vid moskéerna, måste emellertid
söka sin huvudsakliga bärgning i något profant
yrke och äro ofta kommunaltjänstemän,
sekreterare el. lärare. — I en särsk. betydelse
användes i. som beteckning för den ortodoxa
islams största lärare, särsk. dem, som bildat
skolor. Sålunda talar man om de fyra
stora i., d.v.s. stiftarna av de fyra ortodoxa
juristskolorna: Abu Hanifa (d. 767), Malik ibn
Anas (d. 795), asch-Schafi’i (d. 820) och Ahmad
ibn Hanbal (855). — Det har inom islam rått
skilda meningar om vilka, som äro att räkna
som i. i betydelse av islams andliga överhuvud.
Enl. sunniterna kan varje medl. av stammen
Kuraisch, som uppfyller vissa villkor, väljas
till i., men schiiterna anse, att han dessutom
måste vara en ättling av Ali och Fatima,
profetens dotter. Ali var den av Muhammed själv
utsedde förste i., hans söner Hasan och
al-Husain voro de nästa; de följande i. voro
efterkommande till den sistn. En del schiiter räkna
endast med 7 i., de flesta med 12. Den siste
En imam predikar. Målning från 1237 i
handskrift i Bibliothèque nationale, Paris.
— 923 —
— 924 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
