Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illyrien - Illyrisk - Illyriska språk - Ilmajoki - Ilmari, Ilmarinen - Ilmarsch - Ilmatar - Ilmen - Ilmenau (flod) - Ilmenau (stad) - Ilmenit - Ilmola - Iloilo - Ilorin - Ilos - Ilow (Illow), Christian von - I. L. P. - Ilpaket - Ilsamtal - Ilsbo - Ilse - Ilsenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILSENBURG
men I. återupplivades, då Napoleon av de från
Österrike 1809 erövrade prov. Krain, Kärnten,
Istrien, Kroatien v. om Sava och Dalmatien
bildade Illyriska provinserna. På
Wienkongressen 1815 tillerkändes dessa
områden Österrike under namnet
Konungariket I.; 1849 omvandlades det till
kronländer-na Krain, Kärnten, Görtz med Gradisca, Istrien
och Dalmatien. C.F.
Illyrisk kallas i eg. mening det gamla
Illy-riens befolkning, som talat ett fragmentariskt
bevarat indoeuropeiskt språk. Oegentligt har
ordet brukats även om den sydslaviska
folkstammen i nutiden och spelat en roll i
Österrikes folkstridigheter i förra hälften av
1800-talet, då den s.k. illyriska rörelsen
igångsattes av Ljudevit Gaj och greve Janko DraSkovic
bland serbokroaterna. Det serbiska språket är
emellertid icke en avkomling av det gamla
illyriska, möjl. är albanesiskan detta (men frågan
är omtvistad). Agr.
Illyriska språk, numera utdöd indoeuropeisk
språkgrupp, vars område var Adriatiska
havets ö. kustländer samt Italien, där ven
e-t i s k a n och messapiskan (se Italiens
fornspråk) anses ha tillhört densamma.
De tvenne sistn. äro kända genom inskrifter,
eljest äro i.s. bekanta blott genom glossor och
ortnamn. Med stöd av de sistn. har man velat
utvidga i.s:s område till att omfatta ej blott
Pannonien och Noricum utan även nuv.
Böh-men, s. Polen och ö. Tyskland; materialet är
dock i sin föreliggande form mångtydigt, och
det är svårt att avgränsa det illyriska
elementet från det trakiska och ev. andra numera
okända indoeuropeiska språkgrupper
tillhörande element. En avläggare av i.s. anses den
moderna albanesiskan vara, dock på ej
fullt säkra grunder; i varje fall ingår illyriskt
språkmaterial i albanesiskan. C.F.
1’lmajoki, se 11 m o I a.
ITmari, IT m a r i n e n, se Finsk
mytologi och K a 1 e v a 1 a.
Ilmarsch, fra. marche forcée, kallades
tidigare sådan marsch, som pågick avbruten
endast av strängt nödiga raster och utan
rastdagar, tills marschmålet nåtts. E.O.B.
ITmatar, fi. myt., se K a 1 e v a 1 a.
Ilmen, sjö i guvernementet Novgorod,
Ryssland, s.s.ö. om Leningrad, avrinner genom
Vol-chov till Ladoga; 18 m.ö.h.; 918 kvkm.; 9 m.
djup. Vattenståndet och därmed även arealen
uppvisa stora växlingar. S.
ITmenau [-nau], v.-biflod till Elbe i
Hannover, upprinner på Lüneburgerheden och flyter
förbi Lüneburg, varifrån den är segelbar till
mynningen (29 km.); 105 km. lång. [S.]
ITmenau [-nåu], stad i Thüringen, vid Thü-
ringerwalds n. fot och vid Ilm; 13,612 inv.
(1925). Glasbruk, porslins- och leksaksfabriker.
Kurort. [S.]
IlmeniT, miner., se T i t a n j ä r n.
ITmola, fi. Ilmajoki, kommun i Vasa län,
Finland, s.ö. om Vasa; 614,6 kvkm.; 13,427 inv.
(1929). Finsktalande. O.P
Iloilo, stad på s. kusten av ön Panay,
Filippinerna; 49,114 inv. (1918). Utförsel av
hampa och socker. S.
IloTin, stad i s.v. delen av Nordprovinsen,
Nigeria, vid järnvägen Lagos-Kano; 83,000 inv.
Handelscentrum; tillverkning av vävnader
och vapen. S.
Ilos, grek, myt., son till Troas och Kallirrhoe.
fader till Laomedon, den mytiske grundaren
av Ilion (se d.o.). I:s’ dotter Themiste var
Anchises’ moder. W.N.
Ilow [iTä] (111 o w), Christian von, från
1627 friherre, österrikisk krigare (o. 1585—
1634), 1621 överstelöjtnant och 1625 överste i
kejsarens här, utmärkte sig genom krigisk
duglighet men även genom rovlystnad och
intriger. Till en början illa liden av
Wallen-stein, vann I. under dennes andra generalat
hans stora bevågenhet, blev 1631 generalmajor,
1632 fältmarskalklöjtnant och 1633
fältmarskalk. I den första Pilsen-reversens (se d.o.
tillkomst hade I. stor del. I. mördades jämte
Wallensteins övriga förtrogna i Eger 1634. P.S.
L L. P., förkortning för Independent
La-bour party (se d.o.).
Ilpaket, sådant paket, som — mot särskild
tilläggsavgift — befordras med
brevposthastig-het (se d.o.). Jfr Expressförsändelse.
Y.Nr.
Ilsamtal, telefonsamtal med företrädesrätt
framför vanliga samtal. Taxan för i. är i
inländsk trafik = 2 gånger och i utländsk trafik
= 3 gånger avgiften för vanligt samtal. C.T.S.
Ilsbo, s:n i Bergsjö och Forsa tingslag,
Gävleborgs län, n. om Hudiksvall; 49,70 kvkm.,
därav 47,30 land; 535 inv. (1932; 11 inv. pr kvkm.);
6,46 kvkm. åker (1927; 13,7% av landarealen);
34,86 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
Hälsing-tuna, Hög och L, Sundhede kontrakt,
Ärkestiftet. M.P.
Ilse [-za], flod i prov. Sachsen, Preussen;
upprinner på Broeken i Harz, genomströmmar
den trånga I.-dalen och mynnar vid Börssum
i Allers biflod Oker; 40 km. lång. [S.]
ITsenburg [-zanbork], turist- och kurort i
prov. Sachsen, Preussen, vid foten av Harz,
n.n.ö. om Broeken; 5,201 inv. (1925). I det 1801
uppförda furstliga Stolberg-Wernigerodeska
slottet ingå rester av det gamla
benediktin-klostret; nu säte för ett teologiskt seminarium.
S.;E.W.
— 921 —
— 922 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
