Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imbecillitet - Imbibition - Imbros - Imerethien - Imhof, Amalia v. - Imhof, Heinrich Maximilian - Imhotep - Imid - Imidazol, glyoxalin - Imin - Imitation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMBIBITION
hos normala av någon ålder. I engelsk
psykiatrisk praxis betecknas den individ som
imbecill, vilken under gynnsamma förhållanden
är i stånd att förtjäna sitt levebröd men på
gr. av sin defekt är oförmögen både att tävla
med normala individer och att sköta sig och
sina angelägenheter med vanligt mått av insikt.
G.A.J.
Imbibition [-Jo’n]. Molekylär i., upp
tagande av en vätska hos en kolloid i
geltill-stånd, varvid volymökning inträder. Vid
kapillär i. upptages en vätska i redan
förefintliga hålrum under förträngning av dessas
innehåll. — I. förekommer särsk. hos frön,
ved o.a. organiserade bildningar. O.Gz.
Imbros, turk. Imroz-Adasi, turkisk ö i
Ege-iska havet, v. om inloppet till Dardanellerna;
256 kvkm.; c:a 9,500 inv. ön består
väsentligen av vulkaniska bildningar; den genomlöpes
av två skogklädda höjdryggar men är eljest kal.
Ej fullt % av ön är odlad. Viktigaste
näringsgrenar äro getavel och biskötsel. På n. kusten
huvudorten Kastron. 1920—-23 tillhörde I.
Grekland men återgick genom Lausanne-freden
1923 till Turkiet. O.P.
Imere’thien, se Georgien, historia.
Imhof [-häf], Amalia v., tysk
författarinna, se Helvig.
Imhof [-häf], Heinrich Maximilian,
schweizisk bildhuggare (1798—1869), elev av
Dannecker och Thorvaldsen, 1836—38
restau-rator vid arkeologiska utgrävningar i Aten.
Bland I:s i klassisk stil utförda arbeten
märkas ”Hagar med Ismael” (1843, Leningrad) och
”Rebecka” (Basel). G.S.
Imhotep, egyptisk gud, urspr. livmedikus,
präst och arkitekt hos konung Zoser (3:e
dynastien, c:a 2980 f.Kr.), förmodligen verksam
vid byggandet av trappyramiden vid Sakkara
(se Egyptisk konst med pl.). På gr. av
sitt rykte som läkare kom I. efter sin död att
åkallas som helbrägdagörare; full dyrkan som
gud fick han först under persertiden (o. 525
f.Kr.). I. hade tempel bl.a. i Memfis och på ön
File; av grekerna kallades han Imuthes
och sammanställdes han med Asklepios. —
Litt.: J. B. Hurry, ”1.” (1928). Th.P.
Imi’d, kem., förening, innehållande gruppen
-NH-, bunden till en tvåvärdig syreradikal, t.ex.
CH2 • CO\
succinimid NH, bärnstensyrans i.
CH2 -CO"""
Lj.
CH:CH____
Imidazo’1, g 1 y o x a 1 i n, kem., NH,
N =CH
bildas vid inverkan av ammoniak på en
blandning av glyoxal och formaldehyd. Smältpunkt
Imhotep. Bronsstatyett från omkr. 550 f. Kr.
90°, kokpunkt 256°. Lättlöslig i vatten, äger
basiska egenskaper och bildar beständiga
salter med en ekvivalent syra. Aminosyran
histi-din, som förekommer i äggviteämnen, är ett
i.-derivat. Lj.
Imi’n, kem., förening, innehållande gruppen
-NH-, bunden till en tvåvärdig alkoholradikal.
Lj.
Imitation [-jo’n], efterbildning,
efterhärm-ning. — 1) Mus., en kompositionsteknik, i
vilken stämmorna i satsen härma varandra, i det
att de sjunga (el. spela) samma motiv, fast
med en el. flera takters avstånd emellan
motivets insatser (se Fuga). L kan ske på
samma tonsteg (i. i enklang) el. på nya tonsteg
(i. på tersen, sexten, kvinten el. dyl., från
första stämmans insats). Den kan vidare vara
bunden (kanon) el. friare, utföras i ökade el.
minskade notvärden, i omvändning (varvid det
urspr. motivets stigande intervall imiteras
fallande och vice versa) el. i ”kräftgång” (varvid
det urspr. motivets toner imiteras baklänges)
m.m. Jfr Inversion. E.A.
2) Sociol. och psykol. Av Bagehot, Tarde
och E. A. Ross antogs i. förklara spridningen
— 927 —
— 928 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
