av samhällelig tro och social handling. Bage-hot betecknade som i. människans universella tendens att följa handlingssätt, visat av andra: Tarde betraktade i. (med opposition och adap-tation) som den fundamentala sociala processen, som förklarade spridningen av moder, brott, uppfostran, nya uppfinningar och sociala beteendesätt. Ross studerade närmare olika typer av denna sociala grundfunktion. Ingen av sociologerna försökte en psykologisk analys av förloppet vid i. J. Mark Baldwin uppvisade, att i.icke blott var mekanismen i individuell inlärning utan ock grunden till social organisation. I. är den process, genom vilken personligheten uppbygges i sin sociala miljö. Inom psykologien antogs en tid i. betingad av en särsk. medfödd härmningsdrift, så t.ex. enl. McDougall, men numera anses den vara en spec. form av betingad reflex (se d.o.), näml, en sådan, där en annan individs beteendesätt blir betingad retning för individens egna reaktion på ett irrita-ment. Ett flertal psykologiskt olika i.-typer urskiljas numera (t.ex. impulsiv, ofrivillig, s.k. automatisk-suggestiv i., resp, avsiktlig, deli-berativ etc.). — Litt.: G. Tarde, ”Les lois de 1’imitation” (1890); J. M. Baldwin, ”Mental de-velopment in the child and the race” (3 ed. 1907). G.A.J. Imita'tor (lat.), efterhärmare, eftersägare, imitatör. — hnitato'rum servum pecus, ”efter-apares slaviska fänad”, citat från Horatius (”Epistulæ”, I, 19, 19). H.Sj. Imite'ra (lat. imita'ri), söka efterlikna, efterbilda, efterapa; ofta om efterbildning medelst ett oäkta el. sämre material. Jfr Imitation. Imma kallas det nedslag av små droppar på t.ex. fönster, som uppstår, om föremålet har en lägre temp. än luften. Villkoret för imbild-ning är, att föremålets temp. skall vara lägre än mättningstemp. hos den i luften befintliga vattenångan (se Dagg- och rimfrost-bildning). H.K-r. Immane'nt (till lat. in, i, och mane're, förbliva), inneboende, oskiljaktig. — Fil., det som ej kommer utifrån. Immanent kritik: sådan, som håller sig till en läras egna förutsättningar. Gud är immanent, för så vitt han betraktas som given i vårt eget medvetande, som en makt inom oss, transcendent (jfr d.o.), för så vitt han betraktas som en makt utanför oss. Subst.: i m m a n e'n s. H.L. Imma'nuel, Emanuel (hebr., ”Gud med oss”), symboliskt-profetiskt personnamn på den ”unga kvinnans” son, som enl. Jes. 7:14 skall vara ett Jahves tecken för Ahas. Än har man i I. sett ett vanligt barn, än har man förstått profetian messianskt-eskatologiskt, så t.ex. den äldre kristendomen (Matt. 1:23). — 1 IMMELN Litt.: H. Schmidt, ”Der Mythos vom wieder-kehrenden König im Alten Testament” (1925). G.Bsm. Imma'nuel, Friedrich, tysk militär och förf. (f. 1857), officer vid inf. 1879, generalstabsofficer 1904, major 1905, överste 1915 och avsked 1919. L, som några år tjänstgjort ss. lärare vid krigsakad. och under världskriget ss. reg.-chef, har utövat flitig verksamhet ss. militär förf, och bl.a. utg.: ”Handbuch der Taktik” (2 bd, 1905), ”Der russisch-japanische Krieg” (1906), ”Kriegsmässige Ausbildung” (1911), ”Der Balkankrieg 1912” (1914), ”Der Wille zum Sieg” (s.å.), ”Siege und Niederlagen im Weltkriege” (1919), ”Der Weltkrieg 1914— 1918” (1920) och ”Der grosse Zukunftskrieg — keine Phantasie” (1932). E.Bz. Immaterialite't, fil., okroppslighet. — Immateriellt är det, som ej har rummets form; ej utan vidare detsamma som osinnligt el. översinnligt. H.L. Immaterie'll förmögenhetsrätt, i m materialrätt, kallas den avd. av civilrätten, vars ämne är rättigheter med immateriella föremål, oftast ensamrätt till visst ekonomiskt givande förfaringssätt (på gr. av upphovsmannaskap el. tillåtelse av upphovsmannen). En författares, en skapande konstnärs rättighet att ensam draga den ekonomiska vinsten av sina verk (”litterär, artistisk äganderätt”), en uppfinnares rätt att i förvärvssyfte utnyttja sin uppfinning (patenträtt), en näringsidkares rätt att utan intrång av andra begagna sin firma och sitt varumärke äro ex. på de under i.f. fallande rättigheterna. I något högre grad än inom förmögenhetsrätten i övrigt ha rent personliga synpunkter betydelse inom i.f., vadan hithörande rättigheter ej i allo kunna likställas med vanliga tillgångar i den berättigades förmögenhet (så t.ex. kan en författarerätt ej tagas i mät). C.G.Bj. Immatrikulc'ra, införa i en matrikel, inskriva. 1'mmelmann, Max, tysk militär (1890— 1916), en av Tysklands framgångsrikaste strids-flygare; förolyckades på västfronten juni 1916. Efter I. har immelmannsväng (se F 1 y g n i n g), en i stridsflygning mycket användbar rörelse, uppkallats. Av hans brev har ett urval, ”Meine Kampfflüge”, utgivits (1916; sv. övers. 1917) F.Az. Immeln, sjö i n.ö. Skåne, delvis på gränsen till Blekinge; 81,4 m.ö.h.; 22,si kvkm. Största djup (i s. delen) 28 m. De förnämsta tillflödena komma från n. I. avrinner genom Edran till Filkesjön, vidare genom sjöarna Raslången och Halen samt Holjeån till Ivösjön. — Litt.: M. Persson, ”Morfologiska studier inom n.ö. Uppslagsbok. XIII. __ 929 ___ 30 — 930 —