Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imitation - Imitator - Imitera - Imma - Immanent - Immanuel, Emanuel - Immanuel, Friedrich - Immaterialitet - Immateriell förmögenhetsrätt, immaterialrätt - Immatrikulera - Immelmann, Max - Immeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av samhällelig tro och social handling.
Bage-hot betecknade som i. människans universella
tendens att följa handlingssätt, visat av andra:
Tarde betraktade i. (med opposition och
adap-tation) som den fundamentala sociala
processen, som förklarade spridningen av moder,
brott, uppfostran, nya uppfinningar och sociala
beteendesätt. Ross studerade närmare olika
typer av denna sociala grundfunktion. Ingen av
sociologerna försökte en psykologisk analys av
förloppet vid i. J. Mark Baldwin uppvisade, att
i.icke blott var mekanismen i individuell
inlärning utan ock grunden till social organisation.
I. är den process, genom vilken personligheten
uppbygges i sin sociala miljö. Inom psykologien
antogs en tid i. betingad av en särsk. medfödd
härmningsdrift, så t.ex. enl. McDougall, men
numera anses den vara en spec. form av
betingad reflex (se d.o.), näml, en sådan, där en
annan individs beteendesätt blir betingad
retning för individens egna reaktion på ett
irrita-ment. Ett flertal psykologiskt olika i.-typer
urskiljas numera (t.ex. impulsiv, ofrivillig, s.k.
automatisk-suggestiv i., resp, avsiktlig,
deli-berativ etc.). — Litt.: G. Tarde, ”Les lois de
1’imitation” (1890); J. M. Baldwin, ”Mental
de-velopment in the child and the race” (3 ed.
1907). G.A.J.
Imita’tor (lat.), efterhärmare, eftersägare,
imitatör. — hnitato’rum servum pecus,
”efter-apares slaviska fänad”, citat från Horatius
(”Epistulæ”, I, 19, 19). H.Sj.
Imite’ra (lat. imita’ri), söka efterlikna,
efterbilda, efterapa; ofta om efterbildning medelst
ett oäkta el. sämre material. Jfr Imitation.
Imma kallas det nedslag av små droppar på
t.ex. fönster, som uppstår, om föremålet har
en lägre temp. än luften. Villkoret för
imbild-ning är, att föremålets temp. skall vara lägre
än mättningstemp. hos den i luften befintliga
vattenångan (se Dagg- och
rimfrost-bildning). H.K-r.
Immane’nt (till lat. in, i, och mane’re,
förbliva), inneboende, oskiljaktig. — Fil., det som
ej kommer utifrån. Immanent kritik:
sådan, som håller sig till en läras egna
förutsättningar. Gud är immanent, för så vitt han
betraktas som given i vårt eget medvetande, som
en makt inom oss, transcendent (jfr d.o.),
för så vitt han betraktas som en makt utanför
oss. Subst.: i m m a n e’n s. H.L.
Imma’nuel, Emanuel (hebr., ”Gud med
oss”), symboliskt-profetiskt personnamn på
den ”unga kvinnans” son, som enl. Jes. 7:14
skall vara ett Jahves tecken för Ahas. Än har
man i I. sett ett vanligt barn, än har man
förstått profetian messianskt-eskatologiskt, så
t.ex. den äldre kristendomen (Matt. 1:23). —
1 IMMELN
Litt.: H. Schmidt, ”Der Mythos vom
wieder-kehrenden König im Alten Testament” (1925).
G.Bsm.
Imma’nuel, Friedrich, tysk militär och
förf. (f. 1857), officer vid inf. 1879,
generalstabsofficer 1904, major 1905, överste 1915 och
avsked 1919. L, som några år tjänstgjort ss.
lärare vid krigsakad. och under världskriget
ss. reg.-chef, har utövat flitig verksamhet ss.
militär förf, och bl.a. utg.: ”Handbuch der
Taktik” (2 bd, 1905), ”Der russisch-japanische
Krieg” (1906), ”Kriegsmässige Ausbildung”
(1911), ”Der Balkankrieg 1912” (1914), ”Der
Wille zum Sieg” (s.å.), ”Siege und Niederlagen
im Weltkriege” (1919), ”Der Weltkrieg 1914—
1918” (1920) och ”Der grosse Zukunftskrieg —
keine Phantasie” (1932). E.Bz.
Immaterialite’t, fil., okroppslighet. —
Immateriellt är det, som ej har rummets
form; ej utan vidare detsamma som osinnligt
el. översinnligt. H.L.
Immaterie’ll förmögenhetsrätt, i m
materialrätt, kallas den avd. av civilrätten, vars
ämne är rättigheter med immateriella föremål,
oftast ensamrätt till visst ekonomiskt givande
förfaringssätt (på gr. av upphovsmannaskap el.
tillåtelse av upphovsmannen). En författares,
en skapande konstnärs rättighet att ensam
draga den ekonomiska vinsten av sina verk
(”litterär, artistisk äganderätt”), en
uppfinnares rätt att i förvärvssyfte utnyttja sin
uppfinning (patenträtt), en näringsidkares rätt att
utan intrång av andra begagna sin firma och
sitt varumärke äro ex. på de under i.f.
fallande rättigheterna. I något högre grad än
inom förmögenhetsrätten i övrigt ha rent
personliga synpunkter betydelse inom i.f., vadan
hithörande rättigheter ej i allo kunna
likställas med vanliga tillgångar i den berättigades
förmögenhet (så t.ex. kan en författarerätt ej
tagas i mät). C.G.Bj.
Immatrikulc’ra, införa i en matrikel,
inskriva.
1’mmelmann, Max, tysk militär (1890—
1916), en av Tysklands framgångsrikaste
strids-flygare; förolyckades på västfronten juni 1916.
Efter I. har immelmannsväng (se F 1 y g n i n g),
en i stridsflygning mycket användbar rörelse,
uppkallats. Av hans brev har ett urval, ”Meine
Kampfflüge”, utgivits (1916; sv. övers. 1917)
F.Az.
Immeln, sjö i n.ö. Skåne, delvis på gränsen
till Blekinge; 81,4 m.ö.h.; 22,si kvkm. Största
djup (i s. delen) 28 m. De förnämsta
tillflödena komma från n. I. avrinner genom Edran
till Filkesjön, vidare genom sjöarna Raslången
och Halen samt Holjeån till Ivösjön. — Litt.:
M. Persson, ”Morfologiska studier inom n.ö.
Uppslagsbok. XIII. __ 929 ___
30
— 930 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
