Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inavel - Inayatullah - Inber, Vera - Inbetalningskort, Inbetalningstelegram - Inbillningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INAYATULLAH
konstant även vid fortsatt i. Antalet
generationer för uppnående av i.-minimum beror av
sättet för i:s utförande: självbefruktning för
till minimum på 5—10 generationer, svagare
i.-former taga längre tid. Vid i. uppträda ofta
starkt försvagade, deformerade el. rent
sjukliga typer, enskild
inavelsdepres-s i o n. Samtidigt sker en stark uppsortering
i olika genotyper, och den enskilda
i.-depressionen är blott det talrikare uppträdandet av
svaga recessiva typer. Dessa visa ofta mycket
oväntade former och kallas då ibland
atavis-mer. Vid korsning mellan genom i.
försvagade, men sinsemellan obesläktade typer
erhåller man en kraftig stegring i den korsade
avkommans vitalitet. En liknande stegring i
avkommans vitalitet får man ofta vid
korsning mellan obesläktade typer, även om de ej
underkastas i. Numera anser man allmänt,
att depressionen kan förklaras enbart ur
genernas samspel: i ett genpar med dominans
är heterozygoten bättre än medeltalet av
ho-mozygoterna, och då i. för till en blandning
av homozygota typer, bör dessas medeltal bli
lägre än den heterozygota
utgångspopulatio-nens (dominansteorien). Från denna
utgångspunkt förklaras också uppsorteringen vid i.
i olika biotyper. Svårigheten att erhålla
inavlade linjer bättre än den heterozygota
po-pulationen förklaras av kopplingar mellan
dominanta och recessiva gener från olika par
(Ab—aB), emedan dylika kopplingar
åstadkomma, att endast heterozygoterna få båda
Ab
de dominanta genen (—), under det att
ho-aB
j r. , Ab , aB
mozygoterna endast fa ett av dem (— el. —).
Ab aB
— I växtförädlingen tjänar i.
framförallt till att åstadkomma en genotypisk
uppsortering av materialet. Det har emellertid
visat sig ytterst svårt att genom i. frambringa
homozygota linjer av korsbefruktare, bättre
än de bästa korsbefruktade populationerna.
Inavlade linjer kunna däremot användas till
att bygga upp nya bättre populationer el. i
vissa växtslag, ss. majs, till att producera ett
utsäde, som uteslutande består av
heterozy-goter av känd god vitalitet. J.R.
2) Zool. Beträffande i. gälla i huvudsak
samma lagar för djuren som för växterna. De
rent vetenskapliga i.-experimenten med
husdjur äro fåtaliga och ofullst., varför man icke
kan ge något slutgiltigt omdöme om
ifrågavarande i.-natur. Svårigheterna ökas genom vår
oförmåga att verkligt bedöma den individuella
genotypskonstitutionen hos husdjuren, vilkas
utveckling även i hög grad är beroende på
det endokrina körtelsystemet. Alltefter
föräldrarnas grad av släktskap säges i. vara stark,
måttlig el. svag. Stark i., även kallad i
n-cestavel, anses föreligga vid parning
såväl mellan helsyskon som mellan föräldrar
och dessas avkomma. Parning emellan
halvsyskon el. dubbelkusiner betecknas som
måttlig och parning mellan kusiner el. sysslingar
som svag i. I.-graden kan också uttryckas
genom s.k. i.-koefficienter, som beräknas enl.
formler uppställda av R. Pearl, J. Krizenecky,
S. Wright m.fl. Produkt av i. (eng. inbreeding)
är varje individ, som ej har största möjliga
antalet ascendenter i de 4 närmast föregående
generationerna. Motsatsen till i. är u t a v e 1
(eng. outbreeding), d.v.s. en avelsmetod, som
ej tillåter, att nära släktingar paras. För att
få en överblick av släktskapen uppgöres för
varje avelsdjur en antavla, vari varje
ascen-dent, som förekommer rrier än en gång,
erhåller ett särsk. märke, t.ex. en triangel, en
cirkel, ett kors el. dyl. Genom i., grundad på
sakkunnigt urval inom en population av
närbesläktade individer, har man ofta lyckats
draga upp utmärkta typer, som, korsade med
varandra, givit upphov till nya, förbättrade
stammar och raser. De flesta kulturraser ha
bildats genom mer el. mindre stark i.
Släkt-skapsaveln kan tyvärr också ha ogynnsam
verkan, som ej sällan kommer i dagen i
besättningar, inom vilka stark i. drivits under
längre tid. Med varje ny generation bli
djuren mindre till växten, svagare i
konstitutionen, mindre motståndskraftiga och
ofruktsammare. Den sålunda uppkomna
degenera-tionen söker man avhjälpa genom
bloduppfriskning (se d.o.). H.Fqt.
Inayatullah (’Inayatullah), schah av
Afgani-stan (f. 1888), utropades vid brodern
Amanul-lahs abdikation 14/i 1929 till schah av
Afgani-stan men måste redan 17/i s.å. avgå till förmån
för Habibullah Ghazi. C.F.
Inber, Vera Michajlovna, rysk författarinna
(f. 1890), har utg. flera diktböcker, ofta med
bisarra titlar, ss. ”Det sorgsna vinet” (1912),
”Det bittersöta” (1917) etc., dessutom några
saml. berättelser, varigenom hon tilldrog sig
livlig uppmärksamhet. Till sv. äro övers.
”Maja” (i ”14 sovjetryska berättare”, 1929),
”Platsen i solen” (autobiografisk, 1930),
”Näktergalen och rosen” (1931). M.H-v.
Inbetalningskort, Inbetalningstelegram, se
Postgiro.
Inbillningsförmåga, fil., kan vara rätt och
slätt förmågan av minnesbilder, sedan särsk.
av mera livliga sådana och i sht av fantasibilder.
I äldre filosofi motsvaras ordet av imagin a
— 951 —
— 952 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
