INAYATULLAH konstant även vid fortsatt i. Antalet generationer för uppnående av i.-minimum beror av sättet för i:s utförande: självbefruktning för till minimum på 5—10 generationer, svagare i.-former taga längre tid. Vid i. uppträda ofta starkt försvagade, deformerade el. rent sjukliga typer, enskild inavelsdepres-s i o n. Samtidigt sker en stark uppsortering i olika genotyper, och den enskilda i.-depressionen är blott det talrikare uppträdandet av svaga recessiva typer. Dessa visa ofta mycket oväntade former och kallas då ibland atavis-mer. Vid korsning mellan genom i. försvagade, men sinsemellan obesläktade typer erhåller man en kraftig stegring i den korsade avkommans vitalitet. En liknande stegring i avkommans vitalitet får man ofta vid korsning mellan obesläktade typer, även om de ej underkastas i. Numera anser man allmänt, att depressionen kan förklaras enbart ur genernas samspel: i ett genpar med dominans är heterozygoten bättre än medeltalet av ho-mozygoterna, och då i. för till en blandning av homozygota typer, bör dessas medeltal bli lägre än den heterozygota utgångspopulatio-nens (dominansteorien). Från denna utgångspunkt förklaras också uppsorteringen vid i. i olika biotyper. Svårigheten att erhålla inavlade linjer bättre än den heterozygota po-pulationen förklaras av kopplingar mellan dominanta och recessiva gener från olika par (Ab—aB), emedan dylika kopplingar åstadkomma, att endast heterozygoterna få båda Ab de dominanta genen (—), under det att ho-aB j r. , Ab , aB mozygoterna endast fa ett av dem (— el. —). Ab aB — I växtförädlingen tjänar i. framförallt till att åstadkomma en genotypisk uppsortering av materialet. Det har emellertid visat sig ytterst svårt att genom i. frambringa homozygota linjer av korsbefruktare, bättre än de bästa korsbefruktade populationerna. Inavlade linjer kunna däremot användas till att bygga upp nya bättre populationer el. i vissa växtslag, ss. majs, till att producera ett utsäde, som uteslutande består av heterozy-goter av känd god vitalitet. J.R. 2) Zool. Beträffande i. gälla i huvudsak samma lagar för djuren som för växterna. De rent vetenskapliga i.-experimenten med husdjur äro fåtaliga och ofullst., varför man icke kan ge något slutgiltigt omdöme om ifrågavarande i.-natur. Svårigheterna ökas genom vår oförmåga att verkligt bedöma den individuella genotypskonstitutionen hos husdjuren, vilkas utveckling även i hög grad är beroende på det endokrina körtelsystemet. Alltefter föräldrarnas grad av släktskap säges i. vara stark, måttlig el. svag. Stark i., även kallad i n-cestavel, anses föreligga vid parning såväl mellan helsyskon som mellan föräldrar och dessas avkomma. Parning emellan halvsyskon el. dubbelkusiner betecknas som måttlig och parning mellan kusiner el. sysslingar som svag i. I.-graden kan också uttryckas genom s.k. i.-koefficienter, som beräknas enl. formler uppställda av R. Pearl, J. Krizenecky, S. Wright m.fl. Produkt av i. (eng. inbreeding) är varje individ, som ej har största möjliga antalet ascendenter i de 4 närmast föregående generationerna. Motsatsen till i. är u t a v e 1 (eng. outbreeding), d.v.s. en avelsmetod, som ej tillåter, att nära släktingar paras. För att få en överblick av släktskapen uppgöres för varje avelsdjur en antavla, vari varje ascen-dent, som förekommer rrier än en gång, erhåller ett särsk. märke, t.ex. en triangel, en cirkel, ett kors el. dyl. Genom i., grundad på sakkunnigt urval inom en population av närbesläktade individer, har man ofta lyckats draga upp utmärkta typer, som, korsade med varandra, givit upphov till nya, förbättrade stammar och raser. De flesta kulturraser ha bildats genom mer el. mindre stark i. Släkt-skapsaveln kan tyvärr också ha ogynnsam verkan, som ej sällan kommer i dagen i besättningar, inom vilka stark i. drivits under längre tid. Med varje ny generation bli djuren mindre till växten, svagare i konstitutionen, mindre motståndskraftiga och ofruktsammare. Den sålunda uppkomna degenera-tionen söker man avhjälpa genom bloduppfriskning (se d.o.). H.Fqt. Inayatullah ('Inayatullah), schah av Afgani-stan (f. 1888), utropades vid brodern Amanul-lahs abdikation 14/i 1929 till schah av Afgani-stan men måste redan 17/i s.å. avgå till förmån för Habibullah Ghazi. C.F. Inber, Vera Michajlovna, rysk författarinna (f. 1890), har utg. flera diktböcker, ofta med bisarra titlar, ss. ”Det sorgsna vinet” (1912), ”Det bittersöta” (1917) etc., dessutom några saml. berättelser, varigenom hon tilldrog sig livlig uppmärksamhet. Till sv. äro övers. ”Maja” (i ”14 sovjetryska berättare”, 1929), ”Platsen i solen” (autobiografisk, 1930), ”Näktergalen och rosen” (1931). M.H-v. Inbetalningskort, Inbetalningstelegram, se Postgiro. Inbillningsförmåga, fil., kan vara rätt och slätt förmågan av minnesbilder, sedan särsk. av mera livliga sådana och i sht av fantasibilder. I äldre filosofi motsvaras ordet av imagin a — 951 — — 952 —