- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
949-950

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Improvisera - Impuls - Impulskoppling - Imputation - Imroz-Adasi - Imru ul-Kais ibn Hudjr, Amrilkais, Imrulqais, Amrolkais, Imrualkais - Imuthes - In- - In (kemi) - In absurdum - Inachos - Inadekvat - Inadvertens - In æternum - Inagua, Great och Little - Inaktiv - Inaktivitetsatrofi - Inama-Sternegg, Karl Theodor von - Inamovibel - In amplissima forma - Inandning - Inanition - Inaugurera - Inavel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INAVEL bass-Spielen” (6 Aufl. 1928); G. F. Wehle, ”Die Kunst der Improvisation” (2 bd, 1925—26); M. Dupré, ”Traité de 1’improvisation å 1’orgue” (1925). F.S-l;E.H. Impu'ls (lat. impu'lsus, stöt), eggelse, väckelse, ingivelse, tillskyndelse. — Impuls i'v, som handlar efter första impuls el. ögonblickets ingivelse. Impulskoppling, mekanisk anordning för att underlätta start av en bensinmotor, försedd med magnettändning. Vid lågt varvtal giver denna endast svag gnista (se Förbränningsmotor, sp. 742). Genom i., som består av en spärr- och fjäderanordning, erhål-les vid starten en hastig rotation på magnet-apparatens ankare, varigenom en kraftig gnis ta erhålles. v.S. Imputation [-fo'n], ansvarighet, tillräknande. I m p u t a b i I i t e't, tillräknelighet (se d.o.). Teol. I.-läran innebär, att Gud icke tillräknar människan hennes synd, som dock alltid anses oskiljaktigt förbunden med henne; i.-teo-rien har inom lutersk teologi så utförts, att Gud i stället tillräknar människan Kristi förtjänst. Jfr Rättfärdiggörelse. R.Br. Imroz-Adasi, se I m b r o s. Imru ul-Kais ibn Hudjr (Imru’ ul-Kais ibn ljud jr), Amrilkais, I m r u 1 q a i s, A m-r o 1 k a i s, I m r u a 1 k a i s, arabisk skald från första hälften av 500-talet e. Kr. I. var son till konung Hudjr, en av härskarna över det välde, som familjen Akil al-Murar av stammen Kinda lyckats skapa i Nadjd (se Kind a), och efter faderns död i striden mot den upproriska stammen Asad sökte I. dels hämnas sin fader, dels återupprätta det vacklande Kindariket. Efter en mängd äventyr och misslyckade exp. mot Asad begav han sig slutl. till den östromerske kejsaren för att söka hjälp men dog på återvägen i Angöra, enl. sägnen förgiftad av en dräkt, som kejsaren givit honom. Hans dikter räknas till de bästa inom förmuhammedansk poesi, utmärkas av stark realism, djärva bilder och en obändig lidelse. En av dem tillhör samlingen Mu'allakät (se d.o.). Hans diwän är utg. av W. Ahlwardt, ”The divans of the six ancient Arabic poets” (1870; nytr. 1913); de flesta av hans dikter äro övers, till tyska av Fr. Rückert (1843; 2 Aufl. 1924). G.O-r. Imuthes, se Imhotep. In- (lat. in-), i sammansättningar ofta med upphävande el. negerande betydelse: motsvarar sv. o-, icke, t.ex. inopportun, icke opportun. I allm. upptagas i ”Svensk uppslagsbok ’ blott de enkla orden. — Framför l har i lat. in- övergått till il-, t.ex. illegal, illegitim, framför r till r, t.ex. irreligiös; se även I m-. E.H. In, kem., tecken för grundämnet indium. In absu'rdum (lat.), se Absurd. 1'nachos, grek, myt., konung i Argos, son till Okeanos och Tethys, de argiviska furstarnas anfader. Bland hans barn märktes lo. W.N Inadekva't, icke fullt motsvarig, icke likvärdig; oriktig. — Motsats: adekvat. Inadverte'ns, fel beroende på ouppmärksam het; vårdslöshet, förbiseende. In æte'rnum (lat.), i evighet. Inagua [ina'gQa], G re a t och L i 111 e, de sydligaste Bahamaöarna (se d.o.). Inakti'v, overksam; försatt ur tjänstgöring. Inaktivitetsatrofi', med., se A t r o f i. Ina'ma-Sternegg [-jtä'rnäk], Karl Theo dor von, österrikisk nationalekonom och sta tistiker (1843—1908), prof, i Innsbruck 1868, ledare för Wiens administrativa statistik 1881, samtidigt honorarprof. i Wien, president i statistiska centralkommissionen 1884, ledde som sådan folkräkningen 1890 och 1900. I. började utgivningen av ”österreichische Statistik”. För den österrikiska statistiken har I:s gärning varit banbrytande. Som nationalekonom har han framförallt ägnat sig åt den ekonomiska historien, i sht medeltidens ekonomiska förhållanden. Hans huvudarbeten äro ”Die Ausbildung der grossen Grundherrschaf-ten in Deutschland während der Karolingerzeit” (1878) och ”Deutsche Wirtschaftsgeschichte” (3 bd, 1879—1901). T.E-r. Inamovi'bel, oavsättlig, se Amovibel och Förtroendeämbetsmän. In ampli'ssima forma (lat.), i yppersta form, på det mest hedrande sätt. Inandning, se Andning. — I. av läkemedel, se I n h a 1 a t i o n. Inanition [-Jo'n], undernäring, svält. Inaugure'ra, inviga; inleda. Inavel. 1) Bot., förökning genom besläktade individer. I. blir av olika styrka alltefter föräldrarnas grad av släktskap. Den starkaste i. sker genom självbefruktning, genom parning mellan föräldrar och avkomma, syskonparning, kusinparning o.s.v. Ordet i. användes nästan uteslutande för normalt kors-befruktande organismer, emedan man hos dylika finner de starkaste effekterna av i.; ehuru de självbefruktande växternas normala förök-ningssätt dock är den starkast möjliga i. — I. för oftast till en allmän sänkning i avkommans storleksegenskaper och vitalitet jämfört med den korsbefruktade populationen, a 11-män inavelsdepression (majs, råg, luzern, betor, rädisor o.s.v.). Depressionen ökas med varje inavlad generation men för fram till ett minimum, inavelsmini-m u m, där den inavlade avkomman håller sig — 949 — — 950 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 17 15:18:50 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free