Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer - Språk och kultur - Kulturprovinser och språkområden: Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIANER
dem okända. Ett och annat kulturelement har
senare vandrat in över Beringssund, t.ex.
stavpansaret, men element, som icke tillhöra
jägarfolken, torde knappast ha kunnat komma in
denna väg, då en barriär av lågtstående
stammar skilja södern och östern från sundet i
fråga. Möjligt är, att kulturelement kommit
till Amerika över Stilla oceanen, men i vad
mån detta skett, är ännu svårt att bedöma.
Kulturprovinser och språkområden. —
Nordamerika. Den urspr. indianska kulturen kan
uppdelas i följ, huvudprovinser, vilkas
karakteristika här i korthet angivas. Längst
i n. strövade de kanadiska jägarna,
på somrarna över tundrorna, på vintern i
skogarna, där deras enkla bostäder, skinntält el.
barktäckta hyddor, bättre skyddades mot
vinterstormarna. I n.v. förekommo nedsänkta
jordhus med gång. De jagade längst i n. ren
och myskoxe, längre söderut älg, hjort, hare
och bäver. Vintertid användes snöskor och
hundsläde, tobogga. Dräkterna voro av skinn
med broderier av vildsvinsborst. Sommartid
drogo hundarna packningen, varvid
tältstängerna användes som släpor. Då begagnades
också välgjorda och lätta kanoter av
björkbark, från vilka jagades under
översvämnings-tiden vår och höst. Om somrarna fiskades
med ljuster och nät. De döda brändes el. sattes
upp i träden. — Västkustens i. kunna efter
kulturen uppdelas i två grupper,
nordvästindianer och kaliforniska
indianer. De förra voro vinterbofasta fiskare och
jagade även större havsdjur. De bebodde hus
av cederplankor och voro skickliga träsnidare,
varom såväl de väldiga kanoterna av trä som
husen och husgerådet bära vittne. Bland deras
kulturinnehav märkas täcken av bast, get- el.
hundhår, hamrade kopparplåtar, en säregen
ornamentik, slaveri, stavpansar, lansar, bågar,
pilar, hemliga sällskap och totem-emblem.
Kalifornierna, vilkas kultur var mera primitiv,
fiskade och jagade väl också, men insamlade
huvudsaki. vegetabilier, kastanjer, ollon,
gräsfrön o.a., vilka de, ehuru ej åkerbrukare,
för-stodo att bereda till mjöl och bröd.
Kalifornierna voro även vinterbofasta och deras hus,
liksom i norden, nedsänkta i marken och
jord-täckta. Ängbadhus förekommo här liksom
inom stora områden i N. Amerika. Som
korg-makare voro de oöverträffade. —
Prärie-indianer ha fått sin enhetliga kulturella
karaktär genom hästens införande. Prärierna
voro urspr. så gott som obebodda.
Buffeljakten var dessa i:s huvudnäring, och genom
denna fingo de både föda, kläder och bostäder.
Kött konserverades genom torkning och
stöt-ning, pemmican. Bostaden var det bekanta
skinntältet, tipi, tältstängerna användes här
liksom norrut ss. släpor för framforsling av
packning. Som farkost användes blott enkla,
runda, skinnklädda båtar (bullboats).
Husgerådet var enkelt, och här, som inom
förutnämnda kulturområden, användes ej lerkärl,
utan kokning skedde i kärl av andra material
genom iläggande av heta stenar. Med i
n-d i a n f o 1 k e n i ö. och s. ö., alltså mellan
Stora sjöarna, Mississippi och havet, komma
vi till ett område karakteriserat genom
åkerbruk, keramik, bofasthet året om, ofta i
befästa byar, fast organisation o.a. Majs var
den viktigisate kulturväxten, men också bönor,
vattenmeloner, solrosor, tobak o.a. odlades.
Åkerbruksredskap voro grävkäppar och hackor
av ben el. horn. På sina håll skördade man
alltjämt vilda växter, ss. vattenris; även socker
lönnen skattades, och en rusdryck bereddes
därav. I n. jagades ivrigt under vintern, i s.
hade fisket betydelse. Ljuster, nät, krokar av
ben el. dyl. användes därvid samt pil och båge,
jämte vilka sistn. vapen i s. också förekommo
spjutslungare och biåsrör. Kastklubbor,
klubbor och tomahawks voro stridsvapen.
Stavpansar förekom. Detta område utmärkes av
mounds, olikformade jordmonument, till en del
gravar, i vilka rika arkeologiska fynd gjorts.
De ha uppförts av i:s förfäder och ej av någon
främmande ras. — I övrigt utmärktes kulturen
i n. av barkkanoter och barkkärl, skinnkläder
med broderier av wampum, runda tält,
wig-wams, el. stora rektangulära hus med
sadeltak, södern åter av kanoter urholkade ur en
trädstam, korgar, vävda kläder el. runda
hyddor med koniskt tak. Kallhamrade
kopparsaker användes. Hos många stammar fanns en
utpräglad klanförfattning med moder- el.
faderrätt, förbunden med totemism. Den fasta
organisationen dokumenterar sig i stora och
mäktiga förbund stammarna emellan (creek-,
irokesér-, powhatan och wyandot-förbunden
m.fl.). Även religionen stod jämförelsevis högt,
och i s. funnos verkliga tempel med
prästerskap. Flera folk hade nått fram till ett slags
bildskrift. Puebloindianerna (se d.o.)
i s.v. ha en säregen kultur och deras enaståen
de, terassformiga, av ett stort antal celler
uppmurade ”by-hus” av lera el. sten äro
märkliga. De förhistoriska pueblo hade klipp- och
grottboningar i Coloradoplatåns kanjoner.
Pueblo leva av åkerbruk och ha använt
konstgjord bevattning. Grävkäppen har ett utsprång
för foten och utgör alltså början till en spade.
De förstå att baka bröd. Som husdjur ha de
kalkoner. Deras keramik och korgarbeten äro
vackert dekorerade. En invecklad
klanförfattning med moderrätt råder, och kultsällskap
— 973 —
— 974 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
