Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer - Kulturprovinser och språkområden: Nordamerika - Mellanamerika - Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIANER
liksom hemliga förbund finnas. Kulten
utmär-kes av en mängd magiska ceremonier, avsedda
att påverka fruktbarheten. De s.k. s o n o r i
s-ka folken utefter Californiaviken äro
åkerbrukare och odla ung. samma kulturväxter
som i s. Nordamerika i övrigt samt förstå sig
på både konstgjord bevattning och
terrasse-ring. Bostäderna äro primitiva
bikupsforma-de hyddor el. skyddstak. Vid kusten användas
sävflottar. Medan den forna sonoriska
kulturen i ett och annat påminde om pueblos, liknar
den nu till det yttre den kaliforniska. I
avseende å religionen har man funnit
överensstämmelser med det gamla Mexiko. Efter
språken kunna de nordamerikanska i.
uppdelas i en ö. och en v. grupp. Praktiskt taget
äro dessa icke representerade inom varandras
områden. Då de viktigare olika
språkfamiljerna i ”Svensk uppslagsbok” äro behandlade i
särsk. art. under resp, namn, behöva de här
blott anges. Bland de ö. märkas den stora
algonkingruppen, den
irokesisk-huronska (se Irokeser) och s i o u
x-gruppen, vidare de från v. komna m u s k h
o-g e e och isolerade språkstammar som k a r a
n-k a w a, t o n k a w a, beothuk, caddo o.a.
Till de v. språkfam. höra a t h ap a s ke r el.
t i n n e h, vilka ha en mycket stor utbredning,
liksom shoshonerna, medan bland
smärre familjer märkas selish, w a k a s h,
shahaptin, kutenai, tsimshian, z
u-n i, keres, tan o, maidu, pomo, yuki,
y u m a och p i m a, de sistn. besläktade med
naua, alltså med aztekerna. Det bör
observeras, att språk och kultur alls icke täcka
varandra, varför språket ej kan användas som
etnografisk indelningsgrund.
Mellanamerika. Liksom det finns språklig
släktskap mellan i. i s.v. Nordamerika och de
mellanamerikanska kulturfolken, finns det
också kulturella överensstämmelser. Men de
mest betydande av de
mexikansk-mellanameri-kanska folken ha som bekant nått en mycket
hög kulturnivå, ja, i mångt och mycket den
högsta i Amerika. Härifrån ha kulturella
impulser utgått, som sträckt sina verkningar vida.
Många forskare anse, att vi här, mellan den
n. och den s. kontinenten, ha att söka själva
källan till all högre i.-kultur och att åkerbruk,
keramik- och vävnadskonst o.a. tidigast idkats
här. Dessa kulturer kunna uppdelas i m a y a s,
n a u a s (till vilken hörde aztekerna),
chorotegernas och c h i b c h a s (se d.o.).
De sistn. stammarnas kultur hade sitt
huvudcentrum i n. Sydamerika, och starka
inflytelser ha därifrån gjort sig gällande. Högst stodo
naua och maya, vilka f.ö. påverkade varandra
ömsesidigt. Dessa folk hade en fast
organisa
tion, uppförde palats och tempelpyramider. I
fråga om konst (stenskulptur),
metallbearbetning, vävning och keramik hade de nått långt.
Ett intensivt åkerbruk bedrevs med
konstbevattning, terrassering och gödsling. Religionen
utmärktes av en stor gudavärld och offerkult.
Ett organiserat prästerskap fanns, man hade
bildskrift och ett märkligt kalendersystem. (Se
beträffande kulturen bl.a. även Huaxteker,
Chichimeker, Tolteker, Totonaker,
Tsapoteker, Mixteker.) Azteker och
och maya äro icke utdöda, deras
efterkommande kunna beräknas till resp. 1% och 1%
mill. Av språkfamiljer märkas utom de
ovan nämnda fyra huvudgrupperna
chichimeker, otomi, tarasker, totonaker, mixe, zoque,
mixteker, tsapoteker o.a.
Sydamerika. De sydamerikanska
kulturfolken kunna delas i tre huvudgrupper, chibcha
inom nuv. Colombia, Ecuadors folk och det
gamla Perus inv. Deras kultur skildras under
uppslagsorden Chibcha, C a u c a-f o 1 k, C
a-ra, C a n a r i, Aymara, Inka samt under
Bolivia, Chile, Peru (fornminnen). Längst
i kultur nådde de peruanska folken, vilkas
byggnadskonst (även stenbyggnader), keramik,
vävnadskonst och metallbearbetning, liksom
deras högtstående religion och utmärkta
organisation (inkas äro i detta avseende
ouppnådda), närma dem till den höjd, på vilken
azteker och maya stodo. Karakteristiskt för
de andinska folken är bl.a., att de icke
använde bågen som vapen utan spjutslungare,
slungor o.a. De andinska folken höllo
husdjur ss. marsvin, en ank-art samt lama-djuret,
däremot ej kalkonen som i Nordamerika. I
kulten ingingo offer, bön och bikt. Den
andinska kulturen i Sydamerika har sträckt sitt
inflytande mycket längre än till de
kulturbärande folkens politiska intressesfärer. — De
sydamerikanska naturfolken kunna icke
lika lätt uppdelas i kulturprovinser efter
näringar och kulturella överensstämmelser i
övrigt som Nordamerikas. Folken inom ett
ofantligt område, Amazonas, Guayana, Venezuela
och Colombia, måste här sammanfattas till en
grupp, som kan kallas urskogsområdets
och de nordliga savannernas folk.
De grunda sitt näringsliv på åkerbruk, om
också jakt och fiske mångenstädes spela en
betydande roll. Endast en stam i n., g o a j
i-r o, har övergått till boskapsskötsel.
Keramik, flätnings- och vävnadskonst äro ofta högt
utvecklade. Stammarna inom det tropiska
skogsområdet ha, trots olikartat ursprung,
småningom fått en viss enhetlig kulturell
prägel. Kulturväxten mandioka har här
dominerande betydelse, men även majs, sötpotatis,
— 975 —
— 976 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
