Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Klimat - Växtvärld och skogsbruk - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIEN
nederbörd. Monsunregnen utmärka sig för
starka växlingar från år till år, vilket gör
vattentillgången oberäknelig.
Nederbörd
under torrtid under regntid året
mm. mm. mm.
Mangalore 121 nov.—april 3,177 (maj —okt.) 3,298
Madras 43 jan.—juni 1,205 juli—dec. 1,248
Bombay 72 okt.—maj 1.808 juni—sept. 1,880
Mahabaleshwar 123 nov. — maj 6,543 juni—okt. 6 666
Ploona 192 nov. — maj 526 juni—okt. 718
Calcutta 126 nov.—april 1,419 maj — okt. 1,545
Alahabad 197 okt.—maj 797 juli—sept. 994
Jacobabad —- 105 juli—sept. 105
J.F.
Växtvärld och skogsbruk. Brittiska I:s
växtvärld tillhör övervägande den tropiska zonen.
Endast Himalaja och högre belägna delar av
Burma nå upp i den tempererade klimatzonen.
Vid en höjd av o. 1,500 m.ö.h. avlösas de
subtropiska skogarna av tempererade skogar,
i vilka jämte sommargröna lövträd barrträden
intaga en betydande plats. De sistn. ha sin
största utbredning i n.v. Himalaja. Vikfgast
är Himalajacedern mellan 1,500 och 2,500 m.
ö.h.. I samma höjdzon förekommer även en
tallart, Pinus exce’lsa. I högre lägen, intill c:a
3,000 m ö.h., växa gran och silvergran (Pi’cea
Mori’nda, A’bies Pindrow). Redan i den
subtropiska höjdzonen anträffas Pinus longifo’lia.
Även i den tropiska zonen är skogen den
dominerande vegetationstypen, ehuru den
mångenstädes fått vika för odlingen, framförallt i
den tättbefolkade Gangesdalen. Även där
skänka dock lunder och trädgrupper en
välbehövlig skugga åt människor och djur.
Grässlätter förekomma sparsamt. Större
utbredning ha öknen och h a 1 v ö k n e n,
företrädesvis i n.v. och s. I. Skogarnas
utbredning och utdanande har väsentligen bestämts
av nederbördens mängd och fördelning på
årstiderna. Där nederbörden är rikligast (över
2,000 mm.) och ingen utpräglad torrtid råder,
erhålles den yppigaste skogstypen, den
tropiska regnskogen (Malabarkusten, ö.
Bengalen, Assam och vissa delar av Burma).
Den kännetecknas av ett stort antal städse
gröna trädslag, växande i intim blandning och
med ett tätt kronslut, i vilket en örtflora av
lianer och epifyter frodas. Viktigare från
ekonomisk synpunkt är emellertid m o n su n s
kogen, vars utbredning också är störst. Den
intar större delen av den Främre indiska
halvön nedanför Himalaja samt inre och
torrare delar av Burma. Nederbörden går här
ner till 800 å 1,000 mm. och är fördelad på
regntid och torrtid, beroende på
sydvästmonsu-nens inflytande, i det att denna, då den är som
mäktigast (juni—okt.), även når dessa
torrare trakter. Antalet trädslag är mindre, men
åtskilliga av dessa ha ett gott virke, och ett
och annat förekommer beståndsbildande,
vilket underlättar exploateringen. Viktigast äro
teakträdet (Tecto’na grandis) med största
ut-bredn. i Burma, samt sal (Sho’rea robu’sta)
i n. Främre Indien. Där nederbörden blir
knappare, vidtager den torftigt utbildade, glesställda
och lågvuxna törnskogen, som
kännetecknas av törnförsedda träd och buskar med
en även i övrigt starkt xerofil karaktär. I sin
tur får denna lämna plats för buskvegetation
el. halvöken, där nederbörden går under c:a
500 mm. — Bambu förekommer särsk. i
neder-bördsrikare omiåden, och kokospalmen ger ett
karakteristiskt inslag åt kusttrakternas
vegetation. Vilda arter av bananer samt ett flertal
kryddväxter förtjäna även nämnas. —
Engelsmännen ha inlagt betydande förtjänster om
det indiska skogsbruket, som nu
bedri-ves rationellt å de av staten förvaltade
skogarna, vilka inta huvudmassan av skogsarealen.
Exporten omfattar teak och diverse
prydnads-virken (ebenholts, rosenträ, sandelträ, etc.).
T.Sft.
Djurvärld. I. bildar en särsk. underregion
inom den orientaliska regionen (se d.o. och
Asien). I faunan, som trots folktätheten är
mycket rik, ingå flera afrikanska och
centralasiatiska former, särsk. bland rovdjur och
hovdjur. Apor, framförallt smalapor, äro vanliga,
och även halvaporna äro representerade
(lori-erna). Bland de talrika rovdjuren må nämnas
lejonet, som numera endast förekommer i
Gu-jarat, jaguaren, tigern, geparden, ökenlon,
hyenan, dholon (Dekkans vilda hund), kragbjörnen
och den över hela I. utbredda läppbjörnen.
Elefanten har en vid utbredning inom
skogsområdena och spelar även ss. tam en stor roll.
Av övriga hovdjur märkas sambarhjort,
axishjort, gaseller, nilgai, bufflar och vildsvin. I
Ganges finnes en floddelfin. Den rika
fågelfaunan uppvisar inga anmärkningsvärda
särdrag, papegojor och hönsfåglar äro dock
vanliga. Även kräldjuren äro rikt representerade,
i floderna finnas två krokodilarter och i
Ganges gavialen. Av de talrika giftiga ormarna,
som åri. kräva många dödsoffer, äro särsk.
glasögonormarna och kraiten fruktade. H.B-n
Befolkning. Brittiska Främre I:s befolkning
har under 10-års-perioden 1921—31 ökat från
304,848,077 till 335,850,925 el. med 31,002,848,
d.v.s. med lO°/o, medan befolkningstillväxten
1911—21 blott var c:a 4 mill. Folktätheten är
nu i medeltal 90 pr kvkm. men är i själva
verket oerhört växlande. Ä ena sidan ha stora
delar av Rajputana med Thar blott 2 och
berglandet i Kashmir 18 inv. pr kvkm., me-
— 991 —
— 992 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
