INDIEN nederbörd. Monsunregnen utmärka sig för starka växlingar från år till år, vilket gör vattentillgången oberäknelig. Nederbörd under torrtid under regntid året mm. mm. mm. Mangalore 121 nov.—april 3,177 (maj —okt.) 3,298 Madras 43 jan.—juni 1,205 juli—dec. 1,248 Bombay 72 okt.—maj 1.808 juni—sept. 1,880 Mahabaleshwar 123 nov. — maj 6,543 juni—okt. 6 666 Ploona 192 nov. — maj 526 juni—okt. 718 Calcutta 126 nov.—april 1,419 maj — okt. 1,545 Alahabad 197 okt.—maj 797 juli—sept. 994 Jacobabad —- 105 juli—sept. 105 J.F. Växtvärld och skogsbruk. Brittiska I:s växtvärld tillhör övervägande den tropiska zonen. Endast Himalaja och högre belägna delar av Burma nå upp i den tempererade klimatzonen. Vid en höjd av o. 1,500 m.ö.h. avlösas de subtropiska skogarna av tempererade skogar, i vilka jämte sommargröna lövträd barrträden intaga en betydande plats. De sistn. ha sin största utbredning i n.v. Himalaja. Vikfgast är Himalajacedern mellan 1,500 och 2,500 m. ö.h.. I samma höjdzon förekommer även en tallart, Pinus exce'lsa. I högre lägen, intill c:a 3,000 m ö.h., växa gran och silvergran (Pi'cea Mori'nda, A'bies Pindrow). Redan i den subtropiska höjdzonen anträffas Pinus longifo'lia. Även i den tropiska zonen är skogen den dominerande vegetationstypen, ehuru den mångenstädes fått vika för odlingen, framförallt i den tättbefolkade Gangesdalen. Även där skänka dock lunder och trädgrupper en välbehövlig skugga åt människor och djur. Grässlätter förekomma sparsamt. Större utbredning ha öknen och h a 1 v ö k n e n, företrädesvis i n.v. och s. I. Skogarnas utbredning och utdanande har väsentligen bestämts av nederbördens mängd och fördelning på årstiderna. Där nederbörden är rikligast (över 2,000 mm.) och ingen utpräglad torrtid råder, erhålles den yppigaste skogstypen, den tropiska regnskogen (Malabarkusten, ö. Bengalen, Assam och vissa delar av Burma). Den kännetecknas av ett stort antal städse gröna trädslag, växande i intim blandning och med ett tätt kronslut, i vilket en örtflora av lianer och epifyter frodas. Viktigare från ekonomisk synpunkt är emellertid m o n su n s kogen, vars utbredning också är störst. Den intar större delen av den Främre indiska halvön nedanför Himalaja samt inre och torrare delar av Burma. Nederbörden går här ner till 800 å 1,000 mm. och är fördelad på regntid och torrtid, beroende på sydvästmonsu-nens inflytande, i det att denna, då den är som mäktigast (juni—okt.), även når dessa torrare trakter. Antalet trädslag är mindre, men åtskilliga av dessa ha ett gott virke, och ett och annat förekommer beståndsbildande, vilket underlättar exploateringen. Viktigast äro teakträdet (Tecto'na grandis) med största ut-bredn. i Burma, samt sal (Sho'rea robu'sta) i n. Främre Indien. Där nederbörden blir knappare, vidtager den torftigt utbildade, glesställda och lågvuxna törnskogen, som kännetecknas av törnförsedda träd och buskar med en även i övrigt starkt xerofil karaktär. I sin tur får denna lämna plats för buskvegetation el. halvöken, där nederbörden går under c:a 500 mm. — Bambu förekommer särsk. i neder-bördsrikare omiåden, och kokospalmen ger ett karakteristiskt inslag åt kusttrakternas vegetation. Vilda arter av bananer samt ett flertal kryddväxter förtjäna även nämnas. — Engelsmännen ha inlagt betydande förtjänster om det indiska skogsbruket, som nu bedri-ves rationellt å de av staten förvaltade skogarna, vilka inta huvudmassan av skogsarealen. Exporten omfattar teak och diverse prydnads-virken (ebenholts, rosenträ, sandelträ, etc.). T.Sft. Djurvärld. I. bildar en särsk. underregion inom den orientaliska regionen (se d.o. och Asien). I faunan, som trots folktätheten är mycket rik, ingå flera afrikanska och centralasiatiska former, särsk. bland rovdjur och hovdjur. Apor, framförallt smalapor, äro vanliga, och även halvaporna äro representerade (lori-erna). Bland de talrika rovdjuren må nämnas lejonet, som numera endast förekommer i Gu-jarat, jaguaren, tigern, geparden, ökenlon, hyenan, dholon (Dekkans vilda hund), kragbjörnen och den över hela I. utbredda läppbjörnen. Elefanten har en vid utbredning inom skogsområdena och spelar även ss. tam en stor roll. Av övriga hovdjur märkas sambarhjort, axishjort, gaseller, nilgai, bufflar och vildsvin. I Ganges finnes en floddelfin. Den rika fågelfaunan uppvisar inga anmärkningsvärda särdrag, papegojor och hönsfåglar äro dock vanliga. Även kräldjuren äro rikt representerade, i floderna finnas två krokodilarter och i Ganges gavialen. Av de talrika giftiga ormarna, som åri. kräva många dödsoffer, äro särsk. glasögonormarna och kraiten fruktade. H.B-n Befolkning. Brittiska Främre I:s befolkning har under 10-års-perioden 1921—31 ökat från 304,848,077 till 335,850,925 el. med 31,002,848, d.v.s. med lO°/o, medan befolkningstillväxten 1911—21 blott var c:a 4 mill. Folktätheten är nu i medeltal 90 pr kvkm. men är i själva verket oerhört växlande. Ä ena sidan ha stora delar av Rajputana med Thar blott 2 och berglandet i Kashmir 18 inv. pr kvkm., me- — 991 — — 992 —