Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Industri - Handel - Kommunikationer - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIEN
i Bombay och Sholapur. Av vikt äro också
juteindustrien, som nu är lokaliserad till
trakten omkr. Hooghly och ger uppehälle åt % mill,
människor. Metallindustrien utvecklas hastigt,
särsk. i n.ö. Den omfattar smältverk, masugnar
och stålverk. Fabrikationen av
järnvägsmate-rial är tillräcklig för landets behov. Även
livsmedelindustrien och läderfabrikationen äro
betydelsefulla. Över huvud är I:s industri stadd
i mycket stark utveckling. J.F.
Handel. 1929—30 anlöptes I:s hamnar av
3,972 fartyg om tillsammans 9,647,569 ton, av
vilka 2,270 om 6,433,354 ton voro brittiska.
Calcutta, Bombay och Karachi förmedla så
gott som all handel på utlandet. I:s
totalimport hade 1931 ett värde av 1,813 mill. gkr.
och totalexporten av 2,482 mill. De viktigaste
exportvarorna voro:
Bomull och bomullsvaror .... 566,97 mill. gkr.
Jute, rå och bearbetad .... 492,51 „ „
Ris ............................ 285,64 „ „
Te ............................. 259,15 „ „
Oljefrön och -kakor ............ 219,36 „ „
Skinn- och lädervaror .......... 130,44 „ „
Främre I. med sin oerhört talrika
befolkning producerar blott spannmål för eget
behov. Den starka risexporten härrör från det
jämförelsevis folkfattiga Burma. Nästan
hälften av råbomullsexporten går till Japan, resten
till Kina, Tyskland och Belgien. Jämsides med
den stora utförseln av bomull pågick en im
port av finare bomullsvaror till ett värde av
277,86 mill. gkr. De därnäst största
importvarorna voro metaller och malmer (175,i mill.)
samt maskiner (157,8 mill.). 42,8% av all
import kom 1929/30 från England, och 21,9 % av
exporten gick dit. Englands andel i I:s import
har minskats katastrofalt sedan 1913 (se
Handel, sp. 531). J.F.
Kommunikationer. Medan s. I. saknar
naturliga samfärdsleder, äga de n. indiska
slätterna en rikedom av sådana i de talrika
segelbara floderna. Nedre Ganges och Brahmaputra
trafikeras av talrika moderna ångare. Ett nät
av tidsenliga bilvägar är under byggnad och
delvis fullbordat. Järnvägsnätet hade 1931 en
längd av 68,072 km. Telegraflinjernas längd
var 170,470 km. 27 stationer för trådlös
telegraf funnos. J.F.
Religiösa förhållanden. I. hör till världens
i religiöst avseende mest differentierade
länder. Där ha ett flertal religioner sitt ursprung,
ss. hinduismen med dess tidigare
utvecklingsformer, vedism och bramanism, vidare
buddismen, jainismen och sikhreligionen (se
Vedisk religion, Bramanism,
Buddism, Indisk mytologi,
J a i n i s m och S i k h e r). Vidare är I. en av
muhammedanismens centralhärdar. Likaledes
har parsismen i I. sitt ena och största centrum
Därjämte förekomma en mångfald primitiva
religionsformer. — Enl. census av 1921
utgjorde antalet anhängare av de olika
religionsformerna: hinduister 216,734,586, sikher 3,238,803,
jainister 1,178,596, buddister 11,571,268,
muhammedaner 68,735,233, parser 101,778,
kristna 4,754,064, inom primitiva
religionsformer 9,774,611. — Beträffande de olika
religionsformernas utbredning är att märka, att
hinduismen i stort sett behärskar det centrala
och s. I. Buddismen är sedan länge
undanträngd från det eg. I. och förekommer numera
så gott som uteslutande på Ceylon och i
Burma. Sikherna höra hemma i ö. Punjab,
jainismen huvudsaki. i Rajputana och
Ajmer-Mer-wara. Islam är den härskande religionen i
n.v. I. men är även eljest starkt utbredd i hela
n. L; i sht i ö. (Bengalen och Assam) har den
på senare tid starkt utbrett sig. Parserna
utgöra en enda församling i Bombay.
Anmärkningsvärd är den ringa förekomsten av judar
(1921: 21,778). — Vad det kristna elementet i
I. beträffar, har den romersk-katolska kyrkan,
som i I. har anor ända från 1500-talet, det
största antalet bekännare (1921: 1,823,079). Av
de protestantiska kyrkorna visar den
anglikanska det största antalet anhängare (1921:
533,180), den presbyterianska kyrkan hade s.å.
254,833 bekännare. Ss. luterska protestanter
anföras s.å. 240,816 personer. Av de
frikyrkliga samfunden hade s.å. baptisterna 444,479
och metodisterna 208,135 medl. De reformerta
och grekisk-katolska kyrkorna sakna i I.
anhängare; anmärkningsvärt stort är däremot
antalet av den syriska kyrkans medl. (1921:
unerade syrer 423,968, övriga syrer 367,598);
denna kyrka har också av alla kristna
samfund de äldsta anorna i I. (se T h o m a
s-kristna). C.F.
Uhdervisningsväsen. Det dröjde länge, innan
de anglo-indiska regeringarna vidtogo positiva
åtgärder på det indiska undervisningsväsendets
område. Initiativet överläts i stället åt
missionärerna, vilkas verksamhet emellertid ofta
betraktades med misstro från regeringshåll. Först
med Lord William Bentincks
generalguvernörskap (1828—35) började från ledande håll mera
intresse visas hithörande frågor. Den stora
nydaningen kom emellertid efter den
undersökning, som verkställts av Sir Charles Wood 1854.
Genom skolreformen 1859 inrättades trenne
slag av skolor: primary schools, secondary
schools och colleges, de senare närmast
motsvarande univ. En verklig univ.-ordning tillkom
först 1919, då 10 hinduiska centraluniv. och 1
— 1013 —
— 1014 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
