Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Jordbruk - Boskapsskötsel - Bergsbruk - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIEN
Städer med över 100,000 inv. utmärkta med punkter och namnens
begynnelsebokstäver.
Odlad areal och skörd i de brittiska prov. inkl.
Burma men exkl. Belutsjistan 1929—30.
Areal har Ton
Ris 32,503,995 31,629,096
Vete 12,697,560 10,517,631
Hirs (1928 — 29) 18,273,600 8,431,784
Bomull 10,498,410 5,125,000 (balar)
Sockerrör 1,018,575 2,805,176 (råsocker)
Lin 1,134,810 386,080
Raps, senap 2,392,335 1,112,520
Ricinus 5,204,250 117,856
Sesam 2,164,725 462,280
Jordnötter 2,327,940 2,710,688
Jute 1,383,075 1,875,028
Te 319,180 196,296
Det förnämsta sädesslaget är riset, som odlas
på alluvial- och deltaslätterna, där
vattentillgången är riklig. Så har Bengalen 27 % av
hela I:s risareal, Bihar och Orissa 19, Madras
14 och Burma 13 %. Även i Assam, Sindh och
på Malabarkusten finnas vidsträckta
riskulturer. Vetet kräver torrare klimat. Det
dominerar i Punjab (38% av hela I:s veteareal),
Förenade prov., v. delen (29%), och Narbadas
och Taptis bäcken (där 46 % av den odlade
arealen intages av vete). I inre Dekkans
regnfattiga delar, särsk. i regurdistrikten, lever
befolkningen huvudsaki. av hirs. Bomull odlas
överallt utom i de fuktigaste trakterna. Mest
är den utbredd i regurområdena. 31 % av I:s
bomullsareal ligga i Centralprovinserna och
Berar, 29 i Bombay, 22 i Gujarat. Tyvärr är
den indiska bomullen
av dålig kvalitet —•
kort-staplig med grova
fibrer. Den finfibriga
egyptiska bomullen odlas
ännu nästan blott i Sindh.
Indigo odlas nu blott
på Koromandelkusten,
medan % av tearealen
ligger i Assam och
Bengalen. J.F.
Boskapsskötseln står
lågt. Goda betesmarker
finnas blott i n.
Gujarat och vissa av
Dekkans parklandskap.
1929/30 funnos i hela I.
med Burma 122,985.000
nötkreatur, 31,645,000
bufflar, 25,540,000 får,
35,943,000getter, 1,701,000
hästar, 1,455,000 åsnor
och mulor och 525,000
kameler. J.F.
Skogsbruk, se
Växtvärld ovan.
Bergsbruk. 98 % av
den stenkol, som
bry-tes, erhålles från
Gond-wana-formationen. %o
kommer från Damodarbäckenet n.v. om
Calcutta; andra kolgruvor äro de vid Singareni i
Hyderabad och vid Pench och Ballarpur i
Centralprovinserna. De indiska stenkolen äro
mycket sämre än de engelska, men flötserna äro
rika och lätta att bryta, och priset på de indiska
kolen är därför billigt.
Indiens mineralproduktion 1929.
Kvantitet
Värd
gkr. mill.
Stenkol ton.................. 23,793,433 122,04
Mineraloljor hl.............. 13,899,123 87,85
Bly ton.......................... 80,298 33,78
Manganmalm ton................ 1,010,187 32,04
Guld kg.......................... 11,316 28,22
Salt ton...................... 1,736,445 15,45
Silver kg....................... 226,980 14,69
Järnmalm ton.................. 2,467,412 8,86
De viktigaste oljekällorna ligga i Burma, de
övriga i Assam och Punjab. Likaså ligga
bly-fyndigheterna i Burma, medan manganmalmen
brytes i Centralprovinserna. I. är f.n. den
största producenten härav. De största järngruvorna
ligga i Chota Nagpur. J.F.
Industri. Bomullsfabrikationen är I:s
förnämsta. 1928/29 funnos 8,493,310 spindlar och
165,384 vävstolar. Produktionen var 1929/30
378 mill. kg. bomullsgarn och 255 mill. kg.
vävnader. De viktigaste fabrikerna med % av hela
produktionen ligga i närheten av regurområdet:
— 1011 —
— 1012 —
BESÅDD AREAL l INDIEN
/ % TOTALAREALEN
MEDELTALFÖR 1916/17-1920/21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
