Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indigolösning - Indigo-purpur, -rött - Indigotin, Indigovitt - Indigoväxter - Indikan - Indikation - Indikativ - Indikator - Indikatordiagram - Indikera - Indikerad hästkraft - Indikering - Indikeringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIKERINGSMEDEL
syra överföres den i mono- och disulfonsyror,
vilka äro lösliga i vatten. Lösningen kallas i.
och användes som reagens på oxiderande
ämnen, ss. salpetersyra, klorsyra m.fl. Lj.
Indigo-purpur, -rött, se I n d i g o.
Indigoti’n, Indigovitt, se I n d i g o.
Fndigoväxter, till skilda släkten och fam.
hörande växtarter, vilka innehålla glykosiden
indikan och ur denna postmortalt bilda
färgämnet indigo (se d.o.). De viktigaste bland
dessa äro: Indigo’fera tincto’ria, Anil och
ar-ge’ntea; I’satis tincto’ria, alpi’na och
lusita’-nica; Marsde’nia tincto’ria och parviflo’ra\
Po-ly’gonum tincto’rium; många Phajus-,
Cala’n-the- och Cr otala’ria-arter, Echi’tes religio’sa
och Wri’ghtia antidysente’rica. — Som p s e
u-doindikanväxter betecknas sådana, som
bilda ett blått el. blågrönt, men från indigo
artskilt färgämne, ss. vätteros, ögontröst,
höskallra, buskmåra, tallört m.fl. O.Gz.
Indika’n, kem., se Indigo.
Indikation [-Jo’n], med., är
sammanfattningen av de skäl, som föreligga för att en viss
behandlingsmetod (t.ex. operation) el. ett visst
läkemedel skall givas patienten. I. bestämmes
i första hand av diagnosen (se d.o.), men även
andra hänsyn måste ofta tagas, för att i. skall
kunna följas, t.ex. de behandlingsresurser, som
stå till buds, patientens motståndskraft, ålder,
ekonomiska förhållanden o.s.v. När skäl
föreligga för att en viss behandling ej skall
genomföras, talar man om kontraindikation.
Adj.: indicerad, kontraindicerad.
Wk.
1’ndikativ, språkv., modus, som berättar om
el. konstaterar vissa fakta (i s.k.
påståendesatser) ; se Modus.
Indika’tor. 1) Kem., substans, som anger
början el. slutet av en reaktion och som
därför användes i den kemiska analysen, t.ex.
järnammoniumalun vid titreranalys med
ro-dankalium el. stärkelse i jodimetrien. Särsk.
viktiga äro de i., vilka användas inom
acidime-trien el. alkalimetrien (se Analys) och vilka
genom färgomslag visa, när en lösning övergår
från sur till alkalisk reaktion el. omvänt. Så
är t.ex. lackmus röd i sur och blå i alkalisk
lösning. Till sin natur äro dessa i. ant. svaga
syror el. svaga baser, vilka i jonform ha annan
färg än i odissocierat tillstånd. Färgen blir
därför beroende av deras
dissociationstili-stånd och därigenom av lösningens surhets-,
resp, alkalitetsgrad. En serie i. har framställts
för bestämning av surhetsgraden el.
vätejonkoncentrationen (se d.o.), som uttryckes i
De olika i. ha ett visst omslagsområde, som
framgår av nedanstående tab.:
Indikator Färgomslag Ph
Tymolblått.................. röd — gulbrun 1,6— 3
Metylorange................. röd — gul 3 — 4,5
Metylrött................... röd — gul 4,5— 6
Bromkresolpurpur............ gulbrun — lila 5,5— 6,5
Bromtymolblått.............. gul — blå 6 — 7,5
Kresolrött.................. gul — röd 7,5— 8,5 :
Fenolftalein................ färglös — röd 8,5— 9
Tymolftalein................ färglös — blå 9 —10
Vid titrering av starka syror el. baser kan
vilken som helst av i. från metylorange t.o.m
fenolftalein användas. Vid titrering av svaga
syror måste man använda en i., vars omslag
ligger på den alkaliska sidan, ss. fenolftalein,
och vid titrering av svaga baser en i., vars
omslag ligger på den sura sidan, ss. metylorange.
I annat fall är neutralisationen icke fullst. vid
färgomslaget. Lj.
2) Tekn., instrument för erhållande av
kunskap om arbetsförloppet i en ångmaskins el.
förbränningsmotors cylinder. I. består av en
liten cylinder med en fjäderbelastad kolv,
vilken påverkas av ång- el. gastrycket i
arbets-cylindern. Vid kolvstången är fäst ett ritstift,
vilket följer kolvens upp- och nedgående
rörelse vid tryckvariationer i arbetscylindern.
Med kännedom om fjäderkraften kan genom
kolvens och ritstiftets läge erhållas kännedom
om det momentana trycket i cylindern. För att
erhålla ett diagram över trycket vid varje läge
hos arbetskolven i maskinen, transmitteras
maskinkolvens rörelse medelst länkstänger och
snöre till en liten trumma, som därigenom
sättes i fram- och återgående rotationsrörelse
kring sin axel. På trumman fästes ett papper,
på vilket stiftet ritar. Härigenom erhålles ett
diagram, vars abskissa utgöres av
maskinkolvens väg och ordinata av trycket i
arbetscylindern. Arean av detta i.-diagram (fig. se
Förbränningsmotor och Ångmaskin)
representerar i viss skala det av ångan el. gasen
uträttade arbetet. v.S
Indikatordiagra’m, tekn., se Indikator.
Indike’ra, se Indicera.
Indike’rad hästkraft, tekn., se Hästkraft.
Indike’ring, krigsv., se
Indikeringsme-del.
Indike’ringsmedel, krigsv., hjälpmedel för att
avgöra, när stridsgaser finnas närvarande i
farlig mängd. Flera stridsgaser reagera
momentant med den mänskliga organismen. Så är
fallet med alla tårgaser, bromaceton,
klora-cetofenon, vilka genom den irritation och sveda,
de framkalla i ögonen, omedelbart giva sig till
känna. Detsamma gäller för de nervretande
gaserna, arsinerna, vilka framkalla retningar i
näsa, mun och svalg, nysning, hosta. Andra
gaser, ss. lewisit, ha en så ytterst
genomträngan
— 1021 —
— 1022 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
