Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indikeringsmedel - Indiktion - Indiktionscykel, Indiktionstal - Indirekt - Indirekta val, medelbara val - Indirekt eld - Indirekt försäkring - Indirekt utveckling - Indiska arkipelagen - Indiska fikon - Indiska mandlar - Indiska oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIKTION
de lukt (pelargonielukt), att man aldrig
behöver taga fel på deras närvaro. En del gaser
äro emellertid luktlösa, ss. koloxid (se d.o.),
en gas, som även i fredliga förhållanden ger
upphov till en mängd olyckor. Den kan
påvisas genom särsk. s.k. koloxidpapper, vilka,
fuktade med en droppe vatten, svärtas av
koloxid och momentant indikera denna gas.
Andra gaser, ss. fosgen, ha en svag lukt och
kunna påvisas med särsk. preparerade papper,
vilka färgas gula till orange av fosgen.
Cyan-väte, som luktar likt bittermandel, påvisas med
benzidinacetatpapper, som färgas blått. En
annan farlig gas, svår att upptäcka, är
senapsgas. Den har en om senap erinrande lukt, som
dock icke alltid är utpräglad. Under
världskriget påvisades den med färgindikatorer, vilka
i form av pulver utströddes på marken, el.
genom med vissa färgkombinationer bestrukna
plattor, vilka kastades på marken. En
färgförändring på dessa angav närvaro av senapsgas.
Under världskriget begagnade man sig också
av fåglar, vilka äro mera känsliga för gaser
än människor. Så länge fåglarna icke visade
någon irritering, förelåg icke någon fara för
människor. Lj.
Indiktion [-Jo’n], en under medeltiden an
vänd årsbeteckning, som angiver årets
nummer (i.-tal) inom en 15-årig cykel. I. leder
trol. sitt ursprung ur ett av kejsar
Diocletia-nus o. 300 e.Kr. infört skattesystem med 15-åriga
taxeringsperioder. Man räknar med 3 olika
i.-cyklar, börjande på olika dagar av året. Den
grekiska i. börjar %, Bedas i. 24/o, den
romerska el. påvliga i. 25/i2 el. Vi. För att finna den
i., som svarar mot ett bestämt år, adderas 3
till årtalet, varpå summan divideras med 15,
den därvid erhållna resten är i. (blir resten
= 0 är i. = 15). Den så beräknade i. gäller för
ifrågavarande år intill den dag, då ny i. börjar
M-t.
Indiktionscykel, Indiktionstal, se
Indiktion.
1’ndirekt, medelbar, på omvägar, ej rakt på
sak. — Indirekt anföring (el. tal), se
Direkt anföring.
Indirekta val, medelbara val, innebära,
att urväljarna el. primärförsamlingarna icke
själva förrätta valet av dem, som skola väljas,
utan detta sker genom minst och i regel två
valhandlingar. Urväljarnas uppgift blir att välja
elektorer, som sedan i sin tur förrätta det eg.
valet. Ex.: presidentvalen i U.S.A. och
Finland. Den vanligaste användningen av i.v.
förekommer vid bildandet av en första kammare
för att göra den artskild från en genom direkta
val bildad andra kammare. Ofta har då den
slutgiltiga valhandlingen överlämnats åt
korpo
rationer med f.ö. annan uppgift. Så fungera
t.ex. landstingen i Sverige, provinsråden i
Holland och dep.- och arrondismentsråden i
Frankrike som mellanled vid det i.v. av övre
kammaren. A ü-n.
Indirekt eld, krigsv., se Direkt eld och
Riktning.
Indirekt försäkring, se Äterförsäkring
Indirekt utveckling, zool., kallas det förlopp,
då en djurindivid genomgår ett el. flera
larvstadier, innan den når sin fulla utbildning (se
Förvandling och Metamorfos).
Motsats :direktutveckling. H.W.
Indiska arkipeia’gen, se Ostindiska
ö a r n a.
Indiska fikon, se Fikonkaktus.
Indiska mandlar, dels frukter av
acajouträ-det (se Anacardium), vilka användas som
billigt ersättningsmedel för mandel i
konditorivaror, dels frön av det i tropikerna allmänt
odlade trädet Termina’lia Cata’ppa (se C o
m-b r e t a c e æ), vilkas smak likaledes erinrar om
mandel. O.Gz.
Indiska oceanen, det minsta av de 3 storhav,
i vilka världshavet indelas. Det begränsas i
n. av Asien, i ö. av den Bortre-indiska övärlden,
Australien och meridianen för Sydkap på
Tas-manien, i s. av Antarktis och den stora
is-barriären och i v. av Kap Agulhas’ meridian
och Afrika. Häri ingår alltså den del av S.
ishavet, som ligger mellan de nämnda
meridianerna, och med denna omfattning har I.o. en
areal av 73,4 mill. kvkm. Inberäknat de 3
bihaven Röda havet, Persiska viken och
Anda-mansjön blir dess yta 74,9 mill. kvkm. Dess
vattenmassa beräknas till 292 mill. kbkm. I.o.
har till stor del uppkommit först under
meso-zoisk tid, då den del av Gondwana-fastlandet,
som förenade Afrika med Indien och
Australien, sjönk och förvandlades till havsbotten.
Nya dylika sänkningar ha inträffat i samband
med den tertiära veckningen, och på så sätt
ha de båda bihaven Röda havet och
Andaman-sjön uppstått samt en del av de djupaste
sänkorna i I.o:s ö. del. Genom I.o. stryka flera
rätt högt uppskjutande undervattensbankar,
som förena de omgivande fastlanden och vilka
uppdela oceanen i ett flertal djupbäcken. Det
sydligaste av dessa är det västantarktiska, som
nästan överallt är djupare än 5,300 m. och vars
största djup överstiger 5,700 m. Det begränsas
mot n. av Crozet-ryggen, som från Kaplandet
skjuter mot ö. och s.ö. Dess centrala del är
grundare än 3,000 m.; här höja sig från
densamma Prins Edvards öar i v. och
Grozetöar-na i ö. Mot ö. begränsas detta bäcken av den
mindre än 4,000 m. djupa Kerguelen-platån,
som från Antarktis stryker mellan 70° och 90°
— 1023 —
— 1024 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
