Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inge, Ralph - 1. Ingeborg (svensk prinsessa) - 2. Ingeborg (svensk prinsessa) - 3. Ingeborg (norsk prinsessa, svensk hertiginna) - 4. Ingeborg (norsk prinsessa, svensk hertiginna) - 5. Ingeborg (svensk prinsessa) - 1. Ingeborg (slavisk drottning, dansk kungamoder) - 2. Ingeborg (dansk prinsessa) - 3. Ingeborg (dansk prinsessa) - 4. Ingeborg (dansk drottning) - 5. Ingeborg (dansk furstinna) - 6. Ingeborg (dansk prinsessa) - 1. Ingeborg (fransk drottning) - 2. Ingeborg (hertiginna av Mecklenburg) - 1. Ingeborg (norsk drottning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INGEBORG
besökte Sverige 1922 och höll då föreläsningar
i Uppsala, Stockholm och Göteborg. Y.B.
Ingeborg, namn på talrika furstinnor.
Sverige. 1) I., dotter till konung Knut
Eriksson, g. 1241 m. Birger Jarl, moder till
kungarna Valdemar och Magnus Ladulås,
vilkas arvsanspråk grundades på kungl.
härstamning genom I. B.
2) I. (d. 1319), dotter till Magnus Ladulås,
g.m. Erik Menved, se nedan Danmark 4)
3) I. (1297—före 1357), dotter till den norske
konung Erik Magnusson (Prästhatare), 1312
g.m. hertig Valdemar, Magnus Ladulås’ yngste
son. Med honom hade hon en son, Erik, som
synes ha dött ung; hon spelade ej någon
framträdande roll och har avlidit trol. på
1350-talet. H.Bg.
4) I. (1301—o. 1360), dotter och arvtagerska
till den norske konung Håkon Magnusson.
Ingeborg Håkonsdotters sigill.
Redan ss. barn utsågs hon av fadern till
gemål åt den sv. hertig Erik Magnusson (se Erik,
sp. 803), men bröllopet ägde först efter flera
förvecklingar och brytningar rum 1312. I
äktenskapet med Erik hade I. en son, Magnus,
den blivande sv.-norske unionskonungen, och
dottern Eufemia, sedan g.m. Albrekt d.ä. av
Mecklenburg. Efter sin gemåls död 1318 kom
I. ss. kungamoder och medl. av sonens
förmyndarstyrelse att ställas i händelsernas
centrum under 1320-talets förra del. Ledd av den
halländske riddaren Knut Porse (se denne),
samlade hon omkr. sig ett parti, som sökte
frånrycka Danmark Skåne; hennes och Porses
planer stäcktes dock genom den sv.
förmyndarregeringens motstånd. Genom en uppgörelse i
Skara 1326 berövades I. allt inflytande i
Sve
rige. Hon ingick därpå 1327 äktenskap med
Porse, som blivit hertig av s. Halland, och hade
med honom sönerna Håkon och Knut (döda
1350). Efter Porses död 1330 synes I. ha
närmat sig Magnus Eriksson och spelade en
säkerligen ej obetydlig roll vid Skånes övergång
till sv. välde 1332, varigenom hennes och Por
ses gamla plan från 1321 förverkligades. Man
känner endast föga om hennes senare liv; hon
nämnes sista gången i källorna 1360 och synes
ha dött vid denna tid. H.Bg.
5) I. Charlotta Carolina Fredrika Lovisa,
prinsessa (f. 2/s 1878), dotter till konung Fredrik
VIII av Danmark, 27/s 1897 förmäld med prins
Karl, hertig av Västergötland. Th.
Danmark. 1) I. (o. 1131), dotter till
den ryske fursten Mstislav och Inge d.ä:s
dotter Kristina, g.m. Knut Lavard, moder till
Valdemar den store. B.
2) I. (1176—o. 1237), dotter till Valdemar I,
g.m. Filip August av Frankrike, se nedan
Frankrike 1).
3) I. (d. 1287), dotter till Erik Plogpenning,
g.m. Magnus Lagaböter, se nedan Norge 1).
4) I. (d. 1319), dotter till Magnus Ladulås
av Sverige, förmäldes 1296 med konung Erik
Menved. I äktenskapet föddes 14 barn, alla
döda vid födseln el. ss. späda. Efter yngsta
barnets död drog sig I. tillbaka i kloster. B.
5) I. (1347—70), dotter till Valdemar
Atter-dag, g.m. Henrik av Mecklenburg, se nedan
Mecklenburg 1).
6) I. (f. 1878), dotter till Fredrik VIII, g.m.
prins Karl av Sverige, se ovan Sverige 5)
Frankrike. 1) I. (1176— o. 1237),
dotter till Valdemar I av Danmark, härstammade
genom sin mor Sofia från den sv. kungen Inge
d.ä. 1193 blev hon g.m. Filip August av
Frankrike, som inom kort försköt henne för Agnes
av Meran (se denna) och under föregiven
frändskap med I. sökte få äktenskapet upplöst
av påven. Valdemar I och senare I:s bröder
Knut VI och Valdemar II antogo sig hennes
sak, och påven ingrep till hennes förmån;
först 1213 insattes hon i sin ställning som
fransk drottning. — Litt.: R. Davidsohn, ”Phi
lip II. August von Frankreich und I.” (1888). B
Mecklenburg. 1) I. (1347—70),
dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag,
blev i början av 1360-talet g.m. hertig Henrik
av Mecklenburg, med vilken hon hade dottern
Maria, Eriks av Pommers moder. H.Bg.
Norge. 1) I. (d. 1287), dotter till danske
kungen Erik Plogpenning och Jutta, 1261 g.m.
Magnus Lagaböter, moder till Norges kungar
Erik Prästhatare och Håkon Hålägg. På
1280-talet låg I. i arvstvist med Danmarks kung Erik
— 1081 —
— 1082 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
