Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingelstorp - Ingemann, Bernhard Severin - Ingen-Housz., Jan - Ingenium - Ingenjör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INGENJÖR
län, ö. om Ystad; 15,91 kvkm., allt land; 918
inv. (1932; 58 inv. pr kvkm.); 12,96 kvkm. åker
(1927; 81,5% av arealen), ingen skogsmark.
Egendom: Hedvigsdal. — Pastorat: I. och
Valle-berga, Ingelstads kontrakt, Lunds stift. M.P.
Ingemann, Bernhard Severin, dansk
förf. (1789—1862). I. var f. i Torkildstrup på
Falster, där fadern
var prost. Vid 10
års ålder miste han
sin far och flyttade
med modern till
Sla-gelse, blev student
1806, var i
Köpenhamn under
bombardemanget 1807 och
förlorade de närmast
följ, åren sin mor
och tre bröder, som
avledo i tuberkulos.
Åren 1811—18 utgav
han en rad känslosamma och platoniska
dikter och dramer, bland vilka särsk.
tragedien ”Blanca” gjorde lycka. Under en
resa till Tyskland och Italien 1818—19
till-kommo skådespelet ”Tassos Befrielse” och
diktsaml. ”Rejselyren”. Några år efter
hemkomsten blev han lektor vid Sorö akad. och
äktade målarinnan Lucie Mandix. Från denna
tid stamma de första av I:s sagor och berät
telser, romantiska prosadikter, närbesläktade
med E. Th. A. Hoffmanns. 1824—36 utkommo
hans historiska romaner: ”Valdemar Seier”,
”Erik Menveds Barndom”, Kong Erik og de
Fredlöse”, ”Prins Otto af Danmark” samt de
historiska dikterna ”Valdemar den store” och
”Dronning Margrete”. Dessa verk, som under
generation efter generation varit den mest
älskade folkläsningen i Danmark och kraftigt
stimulerat fosterlandskärleken, tillkommo un
der inflytande av Grundtvigs Saxoövers. och
Walter Scotts romaner. Bland I:s senare
romantiska diktning märkes den patriotiska
diktcykeln ”Holger Danske” (1837) och de religiösa
monologerna ”Blade af Jerusalems Skomagers
Dagbog” (1833) samt bibelskådespelet
”Salo-mons Ring” (1839) med det lyriska förspelet
”Sulamith og Salomon”. Huvudarbetet från I:s
äldre dagar är den breda samtidsromanen
”Landsbybörnene” (1852). I:s viktigaste insats
i dansk poesi är hans lyriska dikter,
framförallt ”Morgen- og Aftensange” (1837—39),
musikaliska och visionära kväden, där han från
sin fritt religiösa utgångspunkt återupplivat en
hel kristen mytkrets. I:s förf.-skap bildar en
intressant dansk parallell till Atterboms. Hans
”Samlede Skrifter” utkommo i 41 bd 1845—65,
de självbiografiska ”B. S. I:s Levnedsbog” 1862
och ”Tilbageblik paa mit Liv” 1863. De
viktigare av hans arbeten äro övers, till sv. — Litt.:
H. Schwanenflügel, ’T:s Liv og Digtning”
(1886); R. Petersen, ”1.” (1889); F. Rönning,
”1.” (1927). P.R-w.
Ingen-Housz. [-håus], Jan, växtfysiolog (1730
—99), läkare i Holland, senare i London, 1768
livmedikus hos kejsaren av Österrike. I. visade
1779, att gröna växter utskilja om dagen syre
(deflogistiserad luft), om natten kolsyra
(flogis-tisk luft) och att icke-gröna växter, i likhet
med djuren, utveckla såväl om dagen som om
natten kolsyra. Han fann vid fortsatta
undersökningar 1796, att luftens kolsyra utgör den
huvudsaki. källan till det kol, som förefinnes
i växtkroppen. O.Gz.
Ingenium [-je’-] (lat.), förstånd, begåvning;
även: snille.
Ingenjör, en person med tekniska
specialkunskaper, som har sin huvudsaki., yrkesmässiga
sysselsättning inom industriell, byggnadstek
nisk el. dessa områden närliggande
verksamhet. I sin yrkesutövning har en i. att
planlägga, leda och övervaka det tekniska
utförandet av honom anförtrodda arbeten, samt att
tillse, att bästa möjliga resultat erhålles till
minsta möjliga kostnad och med minsta
möjliga risk till liv och lem för den personal, som
utför arbetet under hans ledning. I hans
arbetsuppgift ingår således även att med stöd av
personlig erfarenhet samt tekniska och
ekonomiska beräkningar utvälja ett lämpligt
förfarande och lämplig teknisk utrustning för
framställning av en önskad produkt, som kan bestå
av en råvara el. ur råvaror tillverkade
halvfabrikat el. färdiga varor, ett byggnadsverk,
elektrisk ström o.a. kraftkällor etc. En person
kan givetvis icke behärska alla teknikens
områden, utan varje i. har sin begränsade
specialitet, inom vilken han kunnat förvärva mera
ingående teoretiska och praktiska kunskaper.
I. utbildas vid Tekniska högsk. (se d.o. samt
Civilingenjör, Bergsingenjör och
Teknologie doktor) i Stockholm, vid
Chalmers tekniska inst. (se d.o.) i Göteborg,
tekniska gymnasier i Örebro, Malmö och
Härnösand, bergsskolan i Filipstad (Falu bergsskola
är numera nedlagd) samt andra tekniska
skolor på olika platser, med efter skolornas art
övervägande teoretisk el. praktisk
undervisning. Jfr Diplomingenjör och
Konsulterande ingenjör. I.S.
Vid Flottan tjänstgörande i. utgöras dels
av Mariningenjörkårens (se d.o.) personal, med
civilingenjörsexamen, dels av i. med
högskole-el. annan utbildning, anställda i
Marinförvaltningen och vid örlogsvarven, dels ock av
värnpliktiga i. — Flygvapnets stat upptager
— 1085 —
— 1086 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
