INGENJÖRDEPARTEMENT 1 flygöver-i. som chef för Flygvapnets tekniska byrå, 2 förste flyg-i. samt ett antal flyg-i- av l;a, 2:a och 3:e graden. T.Hrn;F.Az. Ingenjördepartement, örlogsvarvens arbete uppdelas på artilleri-, byggnads-, ekipage-, ingenjör-, torped- och mindepartementen. I. är det största av dessa och handhar arbetet med underhåll av fartygens skrov, inredning och maskinerier samt med nybyggnad av fartyg. Till i. höra dockor och slipar samt verkstäder (plåtslagare-, maskin-, kopparslagare-, träbåtbyggnads-, elektrisk- och målarverkstad, gjuteri, smedja m.fl.). Å i. meddelas för Flottans maskinpersonal den praktiska utbildningen i verkstadsarbete och materielens underhåll. Chef för i. är en marindirektör av 1 :a graden. T.Hrn. Ingenjörföreningen, se Teknologför-e n i n g e n. Ingenjörkår, militär officerskår med uppgift att bidraga till utvecklingen av det militära ingenjörväsendet, att såväl i fred som krig uppgöra förslag till och verkställa utförandet av befästningar samt för militära ändamål erforderliga väg- och broarbeten, ävensom alt i fält ingå ss. tekniska rådgivare i högre kvarter och staber. Dessutom tillkommer olta i. uppförandet och underhållet av militära byggnader samt att lämna befäl till de trupper — ingenjörtrupper (se d.o.), —, som i fält ha att utföra ovan nämnda tekniska arbeten. — Sverige erhöll redan 1635 en fast organiserad i. (se Fortifikationen). Frankrike hade redan tidigt framstående militäringenjörer, som dock först 1699 fingo fast organisation. Österrike uppsatte i. under 1640-talet, Danmark 1648, Preussen, Sachsen och Ryssland i början av 1700-talet. A.W.G. Ingenjörpark, förråd av maskiner, verktyg och materiel för befästnings-, bro-, väg- och förstöringsarbeten. L, avsedd för fältarmén, benämnes armé-i., för fästnings krigsrustning fästnings-i. A.W.G Ingenjörsvetenskapsakademien, vanl. förk. IVA, är ett 1919 grundat samfund av Sveriges främsta teknici och tekniskt vetenskapliga fackmän. Enl. de av K. m:t fastställda stadgarna åligger det I. att befordra teknisk-vetenskaplig forskning och därigenom främja den sv. industrien. Den har i detta syfte att anordna systematiska undersökningar rörande tekniska problem, särsk. sådana, som avse tillgodogörande av inhemska naturtillgångar, att i mån av tillgångar stödja forskningen vid andra inst. och inom industrien samt förhjälpa enskilda forskare till fullföljande av därtill förtjänta uppslag, att genom penningbelöningar el. äretecken uppmuntra den tekniska forsk ningen, att till trycket befordra förtjänstfulla avh., som tillkommit med dess medverkan, samt att i övrigt på lämpligt sätt arbeta för sitt ändamål. I:s verksamhet finansieras dels genom statsanslag, dels och huvudsaki. genom avkastningen av donerade fonder samt även genom direkta bidrag från olika håll till särsk. arbeten. Antalet arbetande led. skall vara minst 57, högst 85, fördelade på 7 avd., 1 för mekanisk-tekniska, skeppsbyggnadstekniska och värmetekniska vetenskaper, 1 för elektro-tekniska, 1 för byggnadstekniska, 1 för kemisktekniska, 1 för bergstekniska, 1 för produktions- och fabrikstekniska vetenskaper och 1 för tekniska gräns- och hjälpvetenskaper. Forskningsarbetet bedrives dels av kommittéer och inst., ss. bränsle- och flygtekniska kommittéerna och elektrovärmeinst., dels av enskilda forskare, och har redan givit synnerligen värdefulla resultat inom snart sagt alla teknikens områden. Utredningar och avh. publiceras av akad. i ”Handlingar” och ”Meddelanden”, kortare notiser o.d. i tidskr. ”IVA”. För särsk. förtjänstfull verksamhet i den tekniska forskningens tjänst utdelar akad. en större och en mindre guldmedalj samt De Lavalmedaljen i silver. Nära anslutet till IVA är Tekniska museet (se d.o.). /.S. Ingenjörtrupper (genitrupper), trupper för svårare tekniska arbetens utförande i fält, ingå numera ss. ett särsk. vapenslag i samtliga makters arméer. Deras viktigaste uppgifter äro hastigt ordnande av förbindelser över vattendrag samt förbindelseförstöring. För brobyggnad medföres vanl. färdig krigsbroma-teriel, men även medföres materiel för över-skeppning samt för byggande av fältbroar och spänger. Även om varje truppslag numera har att utföra egna förstärkningsarbeten och särskilda byggnadsstaber och arbetskompanier insättas för tekniska arbeten bakom fronten, ss. ställningar och vägar, tillkomma dock i. utförandet av de svåraste och mest trängande förstärkningsarbeten, ss. större skyddsrum, hinder av olika slag, kolonnvägar genom oländig terräng m.m. Vid anfall tilldelas i. inf. och art. för vägarbeten, förstöring och uppröjande av hinder; vid tillbakamarsch ha de att verk ställa förstöring av broar, vägar och järnvägar. — önskvärt är att giva alla i. samma utbildning, ”enhetspionjärer”. Så är förhållandet i Tyskland. Beroende på utbildningstid m.m. ha andra arméer sappörer, minörer och pon-tonjärer, i Sverige numera fält- och fästnings-ingenjörkompanier samt krigsbrokolonner, varjämte där till i. hänföras, liksom t.ex. i Frankrike, även telegraftrupper (se d.o.). — Behovet av i. framträdde först under 1600 — 1087 — — 1088 —