INLANDS DOMSAGA landskapen. För all trafik öppnade delar av I. äro (1932): Kristinehamn—Mora 220,7 km., Mora—Orsa 13,7 km., Orsa—Sveg 123,o km., Sveg—Brunflo 169,7 km., Östersund—Ulriksfors 115,3 km., Ulriksfors—Volgsjön 125,o km., Volg-sjön—Sorsele 150,2 km., Jokkmokk—Porjus 47,3 km., Porjus—Gällivare 53,o km. Återstående delen, Sorsele—Arvidsjaur—Jokkmokk, längd o. 204 km., är under byggnad. Av dessa bandelar utgöras följ, av inköpta enskilda järnvägar. Kristinehamn—Mora, övertagen Vi 1917; inköpskostnad, inberäknat 67 km. bibanor (därav Brintbodarne—Malung—Limedsfor-sen 59 km), 11,275,000 kr.; kompletteringskost-nader 6,381,500 kr. Denna banas olika delar öppnades för trafik: från Kristinehamn till Storfors % 1873, till Gammelkroppa V12 1875, till Persberg V12 1876, till Oforsen V11 1889, till Vansbro V11 1890, till Mora V11 1891, samt linjen till Malung 4% 1892 och till Limeds-forsen 28/u 1903. Maximistigning för huvudlinjen 14 %o och för bilinjerna 17 %o; minimi-radie 300 m. Mora—Orsa, övertagen % 1918 från Vs 1892 öppnade bandelen Falun—Orsa; inköps- jämte kompletteringskostnader 1,900,000 kr.; maximistigning 14°/oo och minimiradie 400 m. Orsa—Sveg, övertagen Vi 1919 från 30/ii 1908 och % 1909 öppnade Orsa—Härjedalens järnväg; inköps- och kompletteringskostnader 9,396,000 kr.; maximistigning 14°/oo och minimiradie 400 m. — Genom Statens järnvägars för sorg byggda bandelar öppnades för trafik: Sveg—Brunflo 2% 1922; byggnadskostnad 24,373,000 kr. Östersund—Ulriksfors lo/io 1911; byggnadskostnad 9,452,000 kr. Ulriksfors— Volgsjön *% 1918; byggnadskostnad 8,970,000 kr. Volgsjön—Sorsele V12 1929; byggnadskostnad 24,047,000 kr. Jokkmokk—Gällivare 21/n 1927; byggnads- och kompletteringskostnad 13,299,600 kr. — Bandelarna s. om Uriksfors ha byggts med maximistigningar i större sammanhängande längder av 12°/oo och med ansatsstigningar intill 16°/oo; minimiradie 400 m.; tillåtet axeltryck 20 ton. För övriga bandelar ha medgivits maximistigningar i raklinjer intill 17 %o och 18 tons axeltryck. Rälsvikt 27,s och 34,o kg. pr m. Största brospannen äro: över Ljungan 61,8 m., Indalsälven 62,7 m., Änger-manälven 46,s m. och Vindelälven 72,0 m. Förslaget att anlägga en längdbana genom landskapen invid norska gränsen och sålunda ernå direkt förbindelse mellan dessa och sv. utskeppningshamn framfördes först vid 1899 års riksdag, då det av en del led. av A.k. i skrivelse till K.m:t hemställdes om åtgärder för åstadkommande av en statsbana mellan Skee station å Bohusbanan och Malungs station å Mora—Vänerns järnväg m.m. Myn digheter och motionärer vid följ, riksdagar gjorde framställningar i samma syfte, och förslaget utvidgades härvid att omfatta förbindelse även norrut med statsbanan Gällivare— Riksgränsen. Efter omfattande utredningar rörande såväl för ändamålet lämpliga hamnplatser i Bohuslän som även en mångfald förslag till olika linjesträckningar, beviljade 1907 års riksdag medel för bandelen Östersund—Ulriksfors, vilken jämte dess 1911 beslutade fortsättning till Ångermanälven och den 1912 beslutade Sveg—Brunflo utgjorde lämplig sträckning för I. genom Jämtland. 1916 års riksdag beslöt I:s fortsättning norrut till Gällivare, och efter hand ha medel härför anvisats. — Frågorna om I:s s. del ledde till beslut om inköp av banlinjerna Kristinehamn—Mora 1916, Mora—Noret—Orsa 1917 och Orsa—Sveg 1918. Härigenom nådde I. Vänern, och genom såväl Nordvästra och V. stambanorna samt Bergs-lagsbanan som genom Trollhättekanal erhölls avsedd förbindelse med västkusthamn. E.R.S. Inlands domsaga, i Göteborgs och Bohus län, består av två tingslag: Inlands s. tingslag, omfattande Inlands Södre hd, Västerlanda s:n av Inlands Torpe hd samt Kungälv (tingsställe), och Inlands n. tingslag, omfattande Inlands Nordre och Fräkne hd samt Hjärtums s:n av Inlands Torpe hd (tingsställen i Grohed och Smedseröd); 27,271 inv. (1932). M.P. Inlandsdyner, geogr., se Dyner. Inlands Fräkne härad, i Göteborgs och Bohus län, omfattar n. delen av Inland (se d.o.), socknarna Grinneröd, Ljung, Resteröd och Forshälla; 220,33 kvkm., därav 215,35 land; 4,448 inv. (1932; 21 inv. pr kvkm.); 42,12 kvkm. åker (1927; 19,e°/o av landarealen), 99,06 kvkm. skogsmark. 1920 levde 60,8% av befolkningen av jordbruk med binäringar (av fiske 0,6%), 13,4 % av industri och hantverk. — I. ingår i Inlands domsaga och Älvsyssels n. kontrakt, Göteborgs stift. M.P. Inlandsis, se Glaciär, sp. 392. Inlands Nordre härad, i Göteborgs och Bohus län, omfattar v. delen av Inland (se d.o.), socknarna Hålta, Solberga, Jörlanda, Speke-röd, Norum med Stenungsunds municipalsamhälle, ödsmål och Ucklum; 352,55 kykm., där av 339,74 land; 8,928 inv. (1932; 26 inv. pr kvkm.); 67,31 kvkm. åker (1927; 19,s% av landarealen), 75,so kvkm. skogsmark. 1920 levde 64% av befolkningen av jordbruk med binäringar (av fiske l,o%), 12,6% av industri och hantverk. — I. ingår i Inlands domsaga och Älvsyssels s. kontrakt (utom Norum och ödsmål, som tillhöra Älvsyssels n. kontrakt), Göteborgs stift. M.P. — 1119 — — 1120 —