Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlandsbanan - Inlands domsaga - Inlandsdyner - Inlands Fräkne härad - Inlandsis - Inlands Nordre härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLANDS DOMSAGA
landskapen. För all trafik öppnade delar av
I. äro (1932): Kristinehamn—Mora 220,7 km.,
Mora—Orsa 13,7 km., Orsa—Sveg 123,o km.,
Sveg—Brunflo 169,7 km., Östersund—Ulriksfors
115,3 km., Ulriksfors—Volgsjön 125,o km.,
Volg-sjön—Sorsele 150,2 km., Jokkmokk—Porjus
47,3 km., Porjus—Gällivare 53,o km.
Återstående delen, Sorsele—Arvidsjaur—Jokkmokk,
längd o. 204 km., är under byggnad. Av dessa
bandelar utgöras följ, av inköpta enskilda
järnvägar. Kristinehamn—Mora, övertagen Vi
1917; inköpskostnad, inberäknat 67 km.
bibanor (därav
Brintbodarne—Malung—Limedsfor-sen 59 km), 11,275,000 kr.;
kompletteringskost-nader 6,381,500 kr. Denna banas olika delar
öppnades för trafik: från Kristinehamn till
Storfors % 1873, till Gammelkroppa V12 1875,
till Persberg V12 1876, till Oforsen V11 1889,
till Vansbro V11 1890, till Mora V11 1891, samt
linjen till Malung 4% 1892 och till
Limeds-forsen 28/u 1903. Maximistigning för
huvudlinjen 14 %o och för bilinjerna 17 %o;
minimi-radie 300 m. Mora—Orsa, övertagen % 1918
från Vs 1892 öppnade bandelen Falun—Orsa;
inköps- jämte kompletteringskostnader 1,900,000
kr.; maximistigning 14°/oo och minimiradie 400
m. Orsa—Sveg, övertagen Vi 1919 från 30/ii 1908
och % 1909 öppnade Orsa—Härjedalens
järnväg; inköps- och kompletteringskostnader
9,396,000 kr.; maximistigning 14°/oo och
minimiradie 400 m. — Genom Statens järnvägars för
sorg byggda bandelar öppnades för trafik:
Sveg—Brunflo 2% 1922; byggnadskostnad
24,373,000 kr. Östersund—Ulriksfors lo/io 1911;
byggnadskostnad 9,452,000 kr. Ulriksfors—
Volgsjön *% 1918; byggnadskostnad 8,970,000
kr. Volgsjön—Sorsele V12 1929;
byggnadskostnad 24,047,000 kr. Jokkmokk—Gällivare 21/n
1927; byggnads- och kompletteringskostnad
13,299,600 kr. — Bandelarna s. om Uriksfors
ha byggts med maximistigningar i större
sammanhängande längder av 12°/oo och med
ansatsstigningar intill 16°/oo; minimiradie 400 m.;
tillåtet axeltryck 20 ton. För övriga bandelar
ha medgivits maximistigningar i raklinjer
intill 17 %o och 18 tons axeltryck. Rälsvikt 27,s
och 34,o kg. pr m. Största brospannen äro: över
Ljungan 61,8 m., Indalsälven 62,7 m.,
Änger-manälven 46,s m. och Vindelälven 72,0 m.
Förslaget att anlägga en längdbana genom
landskapen invid norska gränsen och sålunda
ernå direkt förbindelse mellan dessa och sv.
utskeppningshamn framfördes först vid 1899
års riksdag, då det av en del led. av A.k. i
skrivelse till K.m:t hemställdes om
åtgärder för åstadkommande av en statsbana
mellan Skee station å Bohusbanan och Malungs
station å Mora—Vänerns järnväg m.m.
Myn
digheter och motionärer vid följ, riksdagar
gjorde framställningar i samma syfte, och
förslaget utvidgades härvid att omfatta
förbindelse även norrut med statsbanan Gällivare—
Riksgränsen. Efter omfattande utredningar
rörande såväl för ändamålet lämpliga
hamnplatser i Bohuslän som även en mångfald förslag
till olika linjesträckningar, beviljade 1907 års
riksdag medel för bandelen
Östersund—Ulriksfors, vilken jämte dess 1911 beslutade
fortsättning till Ångermanälven och den 1912
beslutade Sveg—Brunflo utgjorde lämplig sträckning
för I. genom Jämtland. 1916 års riksdag
beslöt I:s fortsättning norrut till Gällivare, och
efter hand ha medel härför anvisats. —
Frågorna om I:s s. del ledde till beslut om inköp
av banlinjerna Kristinehamn—Mora 1916,
Mora—Noret—Orsa 1917 och Orsa—Sveg 1918.
Härigenom nådde I. Vänern, och genom såväl
Nordvästra och V. stambanorna samt
Bergs-lagsbanan som genom Trollhättekanal erhölls
avsedd förbindelse med västkusthamn. E.R.S.
Inlands domsaga, i Göteborgs och Bohus län,
består av två tingslag: Inlands s. tingslag,
omfattande Inlands Södre hd, Västerlanda s:n av
Inlands Torpe hd samt Kungälv (tingsställe),
och Inlands n. tingslag, omfattande Inlands
Nordre och Fräkne hd samt Hjärtums s:n av
Inlands Torpe hd (tingsställen i Grohed och
Smedseröd); 27,271 inv. (1932). M.P.
Inlandsdyner, geogr., se Dyner.
Inlands Fräkne härad, i Göteborgs och
Bohus län, omfattar n. delen av Inland (se d.o.),
socknarna Grinneröd, Ljung, Resteröd och
Forshälla; 220,33 kvkm., därav 215,35 land; 4,448
inv. (1932; 21 inv. pr kvkm.); 42,12 kvkm. åker
(1927; 19,e°/o av landarealen), 99,06 kvkm.
skogsmark. 1920 levde 60,8% av befolkningen
av jordbruk med binäringar (av fiske 0,6%),
13,4 % av industri och hantverk. — I. ingår i
Inlands domsaga och Älvsyssels n. kontrakt,
Göteborgs stift. M.P.
Inlandsis, se Glaciär, sp. 392.
Inlands Nordre härad, i Göteborgs och
Bohus län, omfattar v. delen av Inland (se d.o.),
socknarna Hålta, Solberga, Jörlanda,
Speke-röd, Norum med Stenungsunds
municipalsamhälle, ödsmål och Ucklum; 352,55 kykm., där
av 339,74 land; 8,928 inv. (1932; 26 inv. pr
kvkm.); 67,31 kvkm. åker (1927; 19,s% av
landarealen), 75,so kvkm. skogsmark. 1920
levde 64% av befolkningen av jordbruk med
binäringar (av fiske l,o%), 12,6% av industri
och hantverk. — I. ingår i Inlands domsaga
och Älvsyssels s. kontrakt (utom Norum och
ödsmål, som tillhöra Älvsyssels n. kontrakt),
Göteborgs stift. M.P.
— 1119 —
— 1120 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
