INRÄTTNING å förläggningsort för fullgörande av lagstadgad tjänstgöring; i.-dag liksom utryckningsdag inräknas ej i antalet tjänstgöringsdagar; 2) hornsignal under övning, för att till befälhavaren inkalla de särskilda underavd. E.O.B. Inrättning, anstalt, upprättad för visst sam-hällsnyttigt ändamål och i regel bekostad med allmänna, ofta kommunala medel. Inrösningsjord, jur., kallas vid jorddelning åker och äng samt mark, som därtill lämpligen kan uppodlas (odlingsmark). Jfr A v-rösningsjord. O.B.-J. Insa'nia, sinnessjukdom, t.ex. i sammanställningarna l. epile'ptica (epileptisk sinnessjukdom), I. degenerati'va (äldre beteckning för hysterisk sinnessjukdom). T.V.Sn. Ins Blaue (hinein) [blau'a -al'n] (ty.), (ut) i det blå, i luften, i tomma rymden, i vädret (om prat o.d.). Inschallah (arab, in schä’ Alläh), ”om Allah vill”, en formel, som det åligger den rättrogne muhammedanen att uttala efter varje yttrande om en önskvärd händelse i framtiden. G.O-r. Insecti'vora, ordn. bland däggdjuren, se I n-se k t ä t a r e. Insegel, äldre namn för sigill el. försegling, även personen identifierande ”märke”. Insekta'rium, rum, i vilka insekter el. deras larver hållas levande under möjligast gynnsamma betingelser. Smärre i. förfärdigas av trä el. metall, sidorna av glas, locket av mäs-singsnät. För luftväxlingens skull är det lämpligt att insätta nät även vid botten av i. O.C-n. Insektbefruktning, den form av pollination (se d.o.), vid vilken ståndarmjölets överförande förmedlas av insekter. Insektbett. Flera myrarter, framför allt vår vanliga rödmyra, inspruta, sedan de först bitit hål i huden med käkarna, ur en körtel i bakkroppen ett sekret (se Insektgifter), vilket leder till uppkomsten av en kliande kvad-del. Andra insekter, t.ex. myggan, loppan, vissa lusarter, införa direkt vid sina bett giftämnen, som föranleda motsvarande hudreaktioner. Dessa behandlas på samma sätt som bistyng (se I n s e k t s t y n g) el. med tvättningar med sprit, eau de Cologne el.d. Rivning av kvadd-larna bör undvikas; dylik blott förvärrar klå-dan och kan leda till infektion av bettet. För att förebygga myggbett ingnider man lämpligen de utsatta hudytorna med preparat av ”Flit”-typen. J.G.A. Insektblommor, se Pollination. Insekter (till lat. inse'ctum, någonting inskuret, grek. e'ntomon), en klass leddjur (se d.o.), utmärkt därigenom att kroppen hos den full-bildade insekten är uppdelad i tre tydligt åtskilda regioner, huvud (caput), mellankropp (thorax) och bakkropp (abdo’men), genom förekomsten av 3 par ben och i allm. 2 par vingar samt av ett hårt, av kitin bildat hudskelett (se fig. 1). I huvudet anses ingå 6 el. 7, i mellankroppen 3 och i bakkroppen 10 å 11 segment. — Huvudet bildar en oftast starkt Fig. 1. översikt över de viktigaste yttre delarna av kroppen hos en skalbagge (jordlöpare) med huvudet, de 3 mellankropps-ringarna och bakkroppen isärlagda. I huvudet, II prothorax, III mesothorax, IV me-tathorax, V bakkroppen; 1 antenn, 2 man-dibel, 3 maxillarpalp, 4 skutell, 5—12 ryggplåtar på bakkroppssegmenten, 13 andhål på sidorna ay segmenten; a höftled å benen, b lårring, c lår, d skenben, e fot (tar-sus); A framvingar (elytra), B bakvingar. kitiniserad kapsel (kra'ninm). Dess form och storlek äro hos olika i. mycket växlande och stå i allm. i direkt förhållande till mundelarnas mer el. mindre kraftiga utveckling, ögonen äro av två slag: sammansatta (fasett-, sido-) ögon, belägna ett på var sida av pannan och uppbyggda av ett ofta stort antal, många tusen, småögon (ommatidier), som utåt avteckna sig som små sexsidiga fält el. fasetter; och enkla punktögon (oceller), vanl. 3 st., belägna hos de fullbildade djuren å hjässan mellan sido-ögonen. ögon saknas hos larver, som leva i mörker. Huvudet bär alltid (undantag ordn. Protu'ra) 1 par antenner el. pannspröt, som i form, längd och ledantal variera starkt (se fig. 2). På de särsk. lederna finnas oftast fina sinnesborst el. tappar och gropar, som förmedla olika sinnesförnimmelser (känsel, lukt m.m.). Omkr. munöppningen äro m u n dela r n a grupperade. Dessa utgöras av 3 par käkar, liksom antennerna ombildade extremiteter. En oerhört stor variation möter oss i — 1143 — — 1144 —