INSOLENS för olika våglängder av ljuset. Atmosfärens halt av vattenånga, av stoft, av vatten i kondenserad form, av ozon, kolsyra o.s.v. spelar en väsentlig roll för transmissibiliteten (se Värmestrålning). Ju högre upp i atmosfären man kommer, desto starkare blir i., då transmissibiliteten ökas med avtagande massa luft, som solstrålarna ha att passera. Från medicinsk synpunkt är det av särsk. stor betydelse, att korta vågor på större höjd bli verksamma (Davos). I. mätes med flera instrument, av vilka den av K. Ängström konstruerade pyrheliometern ofta användes som standardinstrument. För mätning av intensitets-fördelningen av spektret begagnar man bolo-metrar. H.K-r. 2) Med., detsamma som solsting (se d.o). Insole'ns (fra. insolence), oförskämdhet, fräckt övermod. — Adj.: insole'nt. In solu'tum da'tio, jur., se Datio i n s o 1 u-t u m. Insolve'ns, oförmåga att rätteligen betala sina förfallna skulder, obestånd. Enl. den nya sv. konkurslagen 1921 utgör i. den allmänna, vanliga konkursgrunden. Inom den konkursrättsliga terminologin skiljer man från i. den s.k. insufficiensen (se d.o.). — Adj.: insol-v e'n t. E.K. Insomni', sömnlöshet (se d.o.). In spe (lat.), eg. i hoppet; (skämtsamt) om personer, som vänta sig el. väntas erhålla en tjänst el. väldighet, t.ex. ”statsråd in spe”. Inspekte'ra (lat. inspecta're, tillse, till part, stammen av inspi'cere, tillse), besiktiga, utöva tillsyn el. uppsikt över, förrätta inspektion. — Inspektion [-Jo'n], tillsyn, uppsikt, granskning, särsk. den uppsikt och kontroll, som staten el. kommunen genom sina organ el. en ämbetsmyndighet genom sina representanter etc. utövar över arbete el. verksamhet, som direkt underställts dem el. som genom sin sociala karaktär el. betydelse, genom åtnjutande av offentligt understöd o.s.v. underkastats det allmännas tillsyn. De centrala ämbetsverken utöva i allm. inspektion över dem underlydande lokala inst. el. tjänstemän; vissa av dem ha en väsentligen inspekterande verksamhet, t.ex. Bank- och fondinspektionen, Spar-banksinspektionen, Försäkringsinspektionen. (Om Statens elektriska inspektion, se Elektriska anläggningar). — Inspekt o'r, eg. uppsyningsman, t.ex. över arbetsfolket på ett jordbruk; benämningen användes särsk. i sammansättningar vid åtskilliga titlar, t.ex. stationsinspektor, tullinspektor. — I n s p e'k-t o r, eg. uppsyningsman, vanl. den som på offentligt uppdrag el. på gr. av val utövar inspektion, t.ex. över ett lärov., en student nation etc. — Inspekt ö'r, fem. i n s p e k-t r i's, eg. uppsyningsman, vanl. den som mera yrkesmässigt och ss. ett led i en mera omfattande verksamhet inom visst område utövar tillsyn el. har visst överinseende, t.ex. inspektören för fattigvård och barnavård i Socialdep., folkskolinspektörerna, de kommunala bostadsinspektörerna, yrkesinspektörerna, livförsäkringsbolagens inspektörer etc. E.Spr. Krigsv., högre militär ämbetsman, vilken handhar för ett truppslag, förvaltningsgren el. dyl. gemensamma tjänsteangelägenheter och kontroll. Armén har följ, i.: för militär-lärov., för inf., för kav., för art. och för träng-en; chefen för fortifikationen är i. för rikets fästningar och generalintendenten för inten-denturtrupperna. Vid flottan finnes en i. för undervattensbåtvapnet. E.O.B. Inspektion, Inspektor, Inspektris, Inspektör, se Inspektera. Inspicie'nt (till lat. inspi'cere, besiktiga; eg. tillsyningsman), teatertjänsteman, som under regissören närmast svarar för ordningen på scenen och är dennes tekniske assistent. I Sverige benämnes i. också andre regissör. Jfr Regissör. G.K-g. Inspiration [-fo'n] (till lat. inspira're, se I n-s p i r e r a), ingivelse, hänförelse; inrådan. 1) Fysiol., inandning, se Andning. 2) Teol. I. avser den kristna trons syn på den Helige Andes verkan på människan. Enl. Augustinus blir människan rättfärdiggjord därigenom, att den gudomliga nåden, utan att människan med sin vilja skulle förmå något, skapar en ny god vilja genom att ingjuta den övernaturliga kärleken i människan; Guds nåd inspirerar människan och möjliggör ett gott handlande. Rättfärdiggörelsen (se .d.o.) mottages och ett nytt liv i sedligt-religiöst avseende möj-liggöres enl. vissa teologers uppfattning just genom viljans i. — Jfr B o ks t a vs i n s p i-r a t i o n. R.Br. Inspirato'riska språkljud. Språkljuden bildas i regel vid utandning. Tal kan dock äga rum vid inandning. Av bl.a. den möjligheten begagnar sig buktalaren under utövandet av sin konst. Ett snyftande barn, som försöker tala, bildar också många ljud under inandning. Med i.s. brukar man dock icke avse dylika, undantagsvis vid inandning uttalade, språkljud utan i stället vissa i buschmännens, i hot-tentotternas och i några sydafrikanska negerstammars språk förekommande smack- el. sug-Ijud (eng. clicks). Dessa ljud kunna dock bildas både under ut- och inandning. De äro m.a.o. till sin bildning oberoende av andningen och böra således icke kallas i.s. O.Gj-n. — 1163 — — 1164 —