Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insolation - Insolens - In solutum datio - Insolvens - Insomni - In spe - Inspektera - Inspektion, Inspektor, Inspektris, Inspektör - Inspicient - Inspiration - Inspiratoriska språkljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSOLENS
för olika våglängder av ljuset. Atmosfärens
halt av vattenånga, av stoft, av vatten i
kondenserad form, av ozon, kolsyra o.s.v. spelar
en väsentlig roll för transmissibiliteten (se
Värmestrålning). Ju högre upp i
atmosfären man kommer, desto starkare blir i.,
då transmissibiliteten ökas med avtagande
massa luft, som solstrålarna ha att passera. Från
medicinsk synpunkt är det av särsk. stor
betydelse, att korta vågor på större höjd bli
verksamma (Davos). I. mätes med flera
instrument, av vilka den av K. Ängström
konstruerade pyrheliometern ofta användes som
standardinstrument. För mätning av
intensitets-fördelningen av spektret begagnar man
bolo-metrar. H.K-r.
2) Med., detsamma som solsting (se d.o).
Insole’ns (fra. insolence), oförskämdhet,
fräckt övermod. — Adj.: insole’nt.
In solu’tum da’tio, jur., se Datio i n s o 1
u-t u m.
Insolve’ns, oförmåga att rätteligen betala
sina förfallna skulder, obestånd. Enl. den nya
sv. konkurslagen 1921 utgör i. den allmänna,
vanliga konkursgrunden. Inom den
konkursrättsliga terminologin skiljer man från i. den
s.k. insufficiensen (se d.o.). — Adj.:
insol-v e’n t. E.K.
Insomni’, sömnlöshet (se d.o.).
In spe (lat.), eg. i hoppet; (skämtsamt) om
personer, som vänta sig el. väntas erhålla en
tjänst el. väldighet, t.ex. ”statsråd in spe”.
Inspekte’ra (lat. inspecta’re, tillse, till part,
stammen av inspi’cere, tillse), besiktiga, utöva
tillsyn el. uppsikt över, förrätta inspektion. —
Inspektion [-Jo’n], tillsyn, uppsikt,
granskning, särsk. den uppsikt och kontroll, som
staten el. kommunen genom sina organ el.
en ämbetsmyndighet genom sina
representanter etc. utövar över arbete el. verksamhet, som
direkt underställts dem el. som genom sin
sociala karaktär el. betydelse, genom
åtnjutande av offentligt understöd o.s.v. underkastats
det allmännas tillsyn. De centrala
ämbetsverken utöva i allm. inspektion över dem
underlydande lokala inst. el. tjänstemän; vissa av
dem ha en väsentligen inspekterande
verksamhet, t.ex. Bank- och fondinspektionen,
Spar-banksinspektionen, Försäkringsinspektionen.
(Om Statens elektriska inspektion, se
Elektriska anläggningar). — Inspekt o’r,
eg. uppsyningsman, t.ex. över arbetsfolket på
ett jordbruk; benämningen användes särsk. i
sammansättningar vid åtskilliga titlar, t.ex.
stationsinspektor, tullinspektor. — I n s p
e’k-t o r, eg. uppsyningsman, vanl. den som på
offentligt uppdrag el. på gr. av val utövar
inspektion, t.ex. över ett lärov., en
student
nation etc. — Inspekt ö’r, fem. i n s p e
k-t r i’s, eg. uppsyningsman, vanl. den som mera
yrkesmässigt och ss. ett led i en mera
omfattande verksamhet inom visst område
utövar tillsyn el. har visst överinseende, t.ex.
inspektören för fattigvård och barnavård i
Socialdep., folkskolinspektörerna, de
kommunala bostadsinspektörerna, yrkesinspektörerna,
livförsäkringsbolagens inspektörer etc. E.Spr.
Krigsv., högre militär ämbetsman, vilken
handhar för ett truppslag, förvaltningsgren el.
dyl. gemensamma tjänsteangelägenheter och
kontroll. Armén har följ, i.: för
militär-lärov., för inf., för kav., för art. och för
träng-en; chefen för fortifikationen är i. för rikets
fästningar och generalintendenten för
inten-denturtrupperna. Vid flottan finnes en i.
för undervattensbåtvapnet. E.O.B.
Inspektion, Inspektor, Inspektris, Inspektör,
se Inspektera.
Inspicie’nt (till lat. inspi’cere, besiktiga; eg.
tillsyningsman), teatertjänsteman, som under
regissören närmast svarar för ordningen på
scenen och är dennes tekniske assistent. I
Sverige benämnes i. också andre
regissör. Jfr Regissör. G.K-g.
Inspiration [-fo’n] (till lat. inspira’re, se I
n-s p i r e r a), ingivelse, hänförelse; inrådan.
1) Fysiol., inandning, se Andning.
2) Teol. I. avser den kristna trons syn på
den Helige Andes verkan på människan. Enl.
Augustinus blir människan rättfärdiggjord
därigenom, att den gudomliga nåden, utan att
människan med sin vilja skulle förmå något,
skapar en ny god vilja genom att ingjuta den
övernaturliga kärleken i människan; Guds nåd
inspirerar människan och möjliggör ett gott
handlande. Rättfärdiggörelsen (se .d.o.) mottages
och ett nytt liv i sedligt-religiöst avseende
möj-liggöres enl. vissa teologers uppfattning just
genom viljans i. — Jfr B o ks t a vs i n s p
i-r a t i o n. R.Br.
Inspirato’riska språkljud. Språkljuden
bildas i regel vid utandning. Tal kan dock äga
rum vid inandning. Av bl.a. den möjligheten
begagnar sig buktalaren under utövandet av
sin konst. Ett snyftande barn, som försöker
tala, bildar också många ljud under inandning.
Med i.s. brukar man dock icke avse dylika,
undantagsvis vid inandning uttalade,
språkljud utan i stället vissa i buschmännens, i
hot-tentotternas och i några sydafrikanska
negerstammars språk förekommande smack- el.
sug-Ijud (eng. clicks). Dessa ljud kunna dock
bildas både under ut- och inandning. De äro
m.a.o. till sin bildning oberoende av
andningen och böra således icke kallas i.s. O.Gj-n.
— 1163 —
— 1164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
