INSTINKT Inspire'ra (lat. inspira’re, inandas, inblåsa, inspirera), hänföra, liva, egga; intala, påverka, ingiva. Insprutning, med., se Injektion. Installation [-Jo'n] (se Installera). 1) Den högtidliga akt, genom vilken vissa nyut-nämnda ämbetsmän insättas i sitt ämbete. Till i. av univ.-professor utfärdar rektor en tryckt inbjudningsskrift; den nytillträdande prof, håller vid i.-akten en i.-föreläsning. I. av kyrkoherde förrättas vanl. av vederbörande biskop, som dock därtill kan förordna annan prästman; ss. assistenter medverka ett antal präster. Bestämmelser om sistn. i. finnas i Kyrkolagen 1686, kap. 23, ritual i Handbok för sv. kyrkan, kap. 14 A.M-n. 2) Tekn., anordnande av ledningar och apparater för fördelning av gas, vatten, värme, elektrisk energi o.d. inomhus; även benämning på resp, fördelningsanläggning. Jfr Elektriska installationer. R.L-n. Installe'ra (fra. inställer, till ett germ. ord, motsvarande fhty. stal, ställe o.d., eg.: insätta i en viss ställning), högtidligen insätta i ämbete (t); införa, anbringa; tekn., insätta, anordna, montera. — Jfr Installation. Insta'ns (av lat. insta'ntia, eg. enträgen begäran), i rättsspråket om det genom talan inför rätta föranledda förfarandet el. viss del därav. I denna bemärkelse talar man nu om i n-stansordning, d.v.s. den ordning och omfattning, i vilken de olika domstolarna el. beslutande myndigheterna i ett land äga taga befattning med ett mål el. ärende. Prövningen säges ske i l:a, 2:a etc. i. I rättssäkerhetens intresse ha näml, kulturstaterna sedan gammalt infört sådan i.-ordning, möjlighet att få ett avgörande underkastat förnyad prövning av överordnad domstol, en el. flera gånger. Inom processrättsvetenskapen skiljer man därvid mellan 2 system; enl. det ena, appellprincipen, prövas målet i hela dess vidd, både bevis- och rättsfrågan, av överdomstolen, enl. det andra, revisions- el. kassationssystemet, behandlar överdomstolen blott frågan, om den riktiga rättstillämpningen iakttagits av underdomstolen. Se art. om de olika ländernas rättsväsen. E.K. 1'nsterburg [-bork], stad i Ostpreussen, Tysk land, vid floden Angerupp, strax ovanför dennas förening med Inster; 39,311 inv. (1925). I. är en betydande järnvägsknut, har livlig industri. O.P. Instille'ra, indrypa (läkemedel, t.ex. i ögat). Instinkt (av lat. insti'nctus, ingivelse), (inre) drift, ingivelse. — Hos djuren. De instinktiva handlingarna uppbyggas av medfödda, med varandra sammankopplade reflexer, vilka äro ordnade efter en bestämd aktionslinje och syfta mot ett bestämt mål, om vars uppnående det handlande djuret icke har någon insikt. I.-handlingarna företagas ung. på samma sätt av alla till arten hörande individer och kunna utlösas av såväl inre som yttre retningar samt äro under de biologiska förhållanden, varunder djuret normalt lever, i regel ändamålsenliga. En del företagas endast en el. ett par gånger under individens liv. Så t.ex. spinner silkesfjärilens larv endast vid ett tillfälle, då den nått sin fulla utbildning, in sig i en ko-kong för att övergå i puppstadiet. Den europeiska ålen (se d.o.) vandrar två gånger över Atlanten, som larv från Sargassohavet till Europa och som fullvuxen åter ut till Sargassohavet. Dylika i.-handlingar äro tydligen betingade av inre retningar (av inre-sekretorisk art?), vilka sätta den neuromuskulära apparaten i funktion. En mängd i.-handlingar, ss. flykt för fienden, försvarsställningar m.m., betingas däremot av yttre irritament och upprepas ständigt under vissa bestämda yttre förhållanden. — Inom den äldre djurpsykologien antog man, att i.-handlingarna voro stela, rent maskinmässiga och alltid förlöpte på samma sätt, men numera har man funnit, att de äro mera böjliga, modifierbara, ehuru deras variationsbredd är täml. begränsad. H.W. I fråga om människan är i. den sammanfattande beteckningen för konstanta, vid olika tidpunkter (även så sent som i puberteten) framträdande, i viss mån ändamålsenliga rörelser och beteendesätt, särsk. behovstillfred-ställande rörelser, som först framkallas av yttre irritament och utföras utan förutseende el. insikt. De uppfattas som komplicerade och ej fullt stabila reflexrörelser, vilka förse individen med det grundkapital av rörelser och beteenden, varur genom inlärningsprocesser av olika slag handlingar och högre beteendeformer uppkomma. Den introspektiva motsvarigheten till i. torde bäst angivas som ”blind drift”. En äldre teori, som betraktar i. ss. under släktets utveckling förvärvade, automatiserade viljehandlingar, har endast historiskt intresse. Ss. instinktivt betecknas i vardagligt språkbruk varje oreflekterat beteende. Enl. Mc Dougall (se denne) är varje i. det omedelbara resultatet av en och endast en känsla el. emotion, medan A. Shand (se denne) visat, ått samma emotion kan uttryckas genom olika i.-rörelser och samma i.-rörelser framgå av olika emotioner. Ett stort antal individuella och sociala beteendesätt betecknas t.ex. av Thorndike även som i., men nyare psykologi söker uppvisa, att dessa beteendesätt äro inlärda. Den av Mc Dougall på i. och emotioner baserade, — 1165 — — 1166 —