Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inspirera - Insprutning - Installation - Installera - Instans - Insterburg - Instillera - Instinkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSTINKT
Inspire’ra (lat. inspira’re, inandas, inblåsa,
inspirera), hänföra, liva, egga; intala, påverka,
ingiva.
Insprutning, med., se Injektion.
Installation [-Jo’n] (se Installera). 1)
Den högtidliga akt, genom vilken vissa
nyut-nämnda ämbetsmän insättas i sitt ämbete. Till
i. av univ.-professor utfärdar rektor en tryckt
inbjudningsskrift; den nytillträdande prof,
håller vid i.-akten en i.-föreläsning. I. av
kyrkoherde förrättas vanl. av vederbörande biskop,
som dock därtill kan förordna annan
prästman; ss. assistenter medverka ett antal
präster. Bestämmelser om sistn. i. finnas i
Kyrkolagen 1686, kap. 23, ritual i Handbok för sv.
kyrkan, kap. 14 A.M-n.
2) Tekn., anordnande av ledningar och
apparater för fördelning av gas, vatten, värme,
elektrisk energi o.d. inomhus; även benämning
på resp, fördelningsanläggning. Jfr
Elektriska installationer. R.L-n.
Installe’ra (fra. inställer, till ett germ. ord,
motsvarande fhty. stal, ställe o.d., eg.: insätta i
en viss ställning), högtidligen insätta i
ämbete (t); införa, anbringa; tekn., insätta, anordna,
montera. — Jfr Installation.
Insta’ns (av lat. insta’ntia, eg. enträgen
begäran), i rättsspråket om det genom talan inför
rätta föranledda förfarandet el. viss del
därav. I denna bemärkelse talar man nu om i
n-stansordning, d.v.s. den ordning och
omfattning, i vilken de olika domstolarna el.
beslutande myndigheterna i ett land äga taga
befattning med ett mål el. ärende. Prövningen
säges ske i l:a, 2:a etc. i. I rättssäkerhetens
intresse ha näml, kulturstaterna sedan gammalt
infört sådan i.-ordning, möjlighet att få ett
avgörande underkastat förnyad prövning av
överordnad domstol, en el. flera gånger. Inom
processrättsvetenskapen skiljer man därvid
mellan 2 system; enl. det ena, appellprincipen,
prövas målet i hela dess vidd, både bevis- och
rättsfrågan, av överdomstolen, enl. det andra,
revisions- el. kassationssystemet, behandlar
överdomstolen blott frågan, om den riktiga
rättstillämpningen iakttagits av
underdomstolen. Se art. om de olika ländernas
rättsväsen. E.K.
1’nsterburg [-bork], stad i Ostpreussen, Tysk
land, vid floden Angerupp, strax ovanför
dennas förening med Inster; 39,311 inv. (1925). I.
är en betydande järnvägsknut, har livlig
industri. O.P.
Instille’ra, indrypa (läkemedel, t.ex. i ögat).
Instinkt (av lat. insti’nctus, ingivelse), (inre)
drift, ingivelse. — Hos djuren. De instinktiva
handlingarna uppbyggas av medfödda, med
varandra sammankopplade reflexer, vilka äro
ordnade efter en bestämd aktionslinje och syfta
mot ett bestämt mål, om vars uppnående det
handlande djuret icke har någon insikt.
I.-handlingarna företagas ung. på samma sätt av
alla till arten hörande individer och kunna
utlösas av såväl inre som yttre retningar samt
äro under de biologiska förhållanden,
varunder djuret normalt lever, i regel
ändamålsenliga. En del företagas endast en el. ett par
gånger under individens liv. Så t.ex. spinner
silkesfjärilens larv endast vid ett tillfälle, då
den nått sin fulla utbildning, in sig i en
ko-kong för att övergå i puppstadiet. Den
europeiska ålen (se d.o.) vandrar två gånger över
Atlanten, som larv från Sargassohavet till
Europa och som fullvuxen åter ut till
Sargassohavet. Dylika i.-handlingar äro tydligen
betingade av inre retningar (av inre-sekretorisk
art?), vilka sätta den neuromuskulära
apparaten i funktion. En mängd i.-handlingar, ss.
flykt för fienden, försvarsställningar m.m.,
betingas däremot av yttre irritament och
upprepas ständigt under vissa bestämda yttre
förhållanden. — Inom den äldre djurpsykologien
antog man, att i.-handlingarna voro stela, rent
maskinmässiga och alltid förlöpte på samma
sätt, men numera har man funnit, att de äro
mera böjliga, modifierbara, ehuru deras
variationsbredd är täml. begränsad. H.W.
I fråga om människan är i. den
sammanfattande beteckningen för konstanta, vid olika
tidpunkter (även så sent som i puberteten)
framträdande, i viss mån ändamålsenliga
rörelser och beteendesätt, särsk.
behovstillfred-ställande rörelser, som först framkallas av
yttre irritament och utföras utan förutseende el.
insikt. De uppfattas som komplicerade och ej
fullt stabila reflexrörelser, vilka förse
individen med det grundkapital av rörelser och
beteenden, varur genom inlärningsprocesser av
olika slag handlingar och högre
beteendeformer uppkomma. Den introspektiva
motsvarigheten till i. torde bäst angivas som ”blind
drift”. En äldre teori, som betraktar i. ss.
under släktets utveckling förvärvade,
automatiserade viljehandlingar, har endast historiskt
intresse. Ss. instinktivt betecknas i vardagligt
språkbruk varje oreflekterat beteende. Enl.
Mc Dougall (se denne) är varje i. det
omedelbara resultatet av en och endast en känsla el.
emotion, medan A. Shand (se denne) visat, ått
samma emotion kan uttryckas genom olika
i.-rörelser och samma i.-rörelser framgå av olika
emotioner. Ett stort antal individuella och
sociala beteendesätt betecknas t.ex. av Thorndike
även som i., men nyare psykologi söker
uppvisa, att dessa beteendesätt äro inlärda. Den
av Mc Dougall på i. och emotioner baserade,
— 1165 —
— 1166 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
