- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
1167-1168

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Instinkt - Instinkthandlingar - Institut - Institut de droit international (Folkrättsinstitutet) - Institut de France - 1. Académie française - 2. Académie des beaux-arts - 3. Académie des inscriptions et belles-lettres

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INSTINKTHANDLINGAR

på sin tid oerhört inflytelserika
socialpsykologien (”Social psychology”, 1911) har sedermera
åter förlorat sitt inflytande. I nutida
psykologi strävar man dels att eliminera de flesta
i., dels att i dem endast se sekundära faktorer
för individens socialpsykiska beteende. G 4..J.

Instinkthandlingar, se Instinkt.

Institu’t, inrättning, anstalt; särsk. sådan för
forskning, undervisning (ex. se följ, art.) el
hälsovård (ex. ortopediskt i., i. för
skönhets-vård). — Jur. I. el. rättsinstitut, en
fristående bildning inom rättssystemet,
sammanfattning av de regler, som gälla för ett visst
slag av levnads- el. faktiska förhållanden. Så
äro t.ex. avtal, växel, äktenskap, giftorätt,
bouppteckning, stöld, häradsnämnd,
riksdagsman-naval, kungsådra i. i rättslig mening. Många
av dessa äro utom rättsliga också
ekonomiska i. E.K.

Institut de droit International [astity’ da
drpa’ atarnasjånaT] (populärt kallat
Folkrättsinstitutet), en 1873 i Gent grundad,
omväxlande i olika länder sammanträdande
privat förening av politiker och folkrättslärda
med ändamål att utbilda och vårda den
internationella rätten, både folkrätten och
privaträtten. I. utger ss. sitt organ tidskr. ”Revue
de droit international” samt sedan 1877 en
årsbok (”Annuaire”). Mellan sammanträdena
handhavas I:s angelägenheter av en styrelse.
I. fick 1904 Nobels fredspris och åtnjuter årl.
understöd från Carnegies fredsstiftelse. Jfr
Association de droit
international. — Litt.: A. Rolin, ”Les origines de 1’1.
d. d. i.” (1923). E.K.

Institut de France [astity’ da frä’s]. 1793
hade de under Ludvig XIV instiftade akad.
avskaffats. Konstitutionen av år III (1795)
återupprättade dem under namnet I.d.F., med
312 medl. fördelade på 3 klasser: 1) fysiska
och matematiska vetenskaper, 2) moraliska
och politiska vetenskaper, 3) litteratur och
sköna konster. Napoleon avskaffade 2:a
klassen. 1816 omorganiserades I. och kom att
omfatta 4 akad.: Académie frangaise, A. des
beaux-arts, A. des inscriptions et belles-lettres
och A. des Sciences, vartill 1832 lades A. des
Sciences morales et politiques. I. hade först sin
lokal i Louvre, sedan i Collège des quatre
nations, numera kallat Palais de l’L, på v.
stranden av Seine. Kapellet i det gamla Collège
om-bildades till sammanträdessal, där offentliga
årliga sammanträden hållas, ett för varje akad.,
samt, 25/io, ett för de 5 akad. gemensamt; det är
även där, som sammanträdena äga rum, då
nyinvalda medl. av Franska akad. installeras. I.
förfogar över flera donationsfonder samt
disponerar egendomen Chantilly (Musée Condé), slot-

Institut de France.

ten Langeais och Chaalis m.m. Organisationen
av de 5 akad., som bilda L, är i huvudsak följ.:
1) Académie frangaise (Franska akad.),
grundad 1635 av Richelieu, består i våra dagar
(liksom från början) av 40 medl., av vilka en
direktör och en kansler väljas av sina kolleger
för vart kvartal och en ständig sekreterare
väl-jes på livstid. En kandidat till akad. bör
avlägga visit hos alla akad.-led.; för val erfordras
absolut röstmajoritet. Stundom inväljas
personer, som utan att vara särsk. lämpade för
akad:s arbete, ha gjort sig väl förtjänta om
fäderneslandet; så t.ex. invaldes några av
världskrigets mera betydande generaler. Den
nyvalde akad.-led. håller en discours de
récep-tion, som vanl. är ett äreminne över hans
företrädare. De vanliga medl. av akad. få en fast
avlöning på 1,500 frcs; den ständige
sekreteraren har en fast lön på 6,000 frcs jämte bostad
i I. — Akad:s förnämsta uppgift är att genom
redigerandet av en ordbok, ”Dictionnaire”,
fastställa språkbruket. 7 uppl. ha utgivits från
1694 till 1878, 8:e uppl. är sedan sistn. år
under arbete. 1932 har akad. även utg. en liten
grammatik, ”Grammaire de 1’Académie
framjai-se”. Den utdelar vidare talrika pris för
litterära och medborgerliga förtjänster, särsk
Monthyonpriset.

2) Académie des beaux-arts, se d.o.

3) Académie des inscriptions et belles-lettres
(motsvarande sv. Vitterhets-, historie- och
an-tikvitetsakad.) kallades först vid sitt
grundande (1663) Petite académie (Lilla akad.) och
hade 4 medl. med uppdrag att avfatta
inskriptioner och deviser för monument och medaljer.
Från 1717 utökades dess befogenheter, och till
1793 utgav den ”Mémoires de 1’Académie”,
behandlande historiska, arkeologiska och
filologiska ämnen. Under Napoleon utgjorde denna
akad. 3:e avd. av I. under namn av Classe
d’his-toire et de littérature, 1815 återtog den det
namn, den ännu har. Den har utg. och utger
alltjämt ett stort antal texter rörande Frank

— 1167 —

— 1168 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 15 19:56:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free