- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
1167-1168

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Instinkt - Instinkthandlingar - Institut - Institut de droit international (Folkrättsinstitutet) - Institut de France - 1. Académie française - 2. Académie des beaux-arts - 3. Académie des inscriptions et belles-lettres

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INSTINKTHANDLINGAR på sin tid oerhört inflytelserika socialpsykologien (”Social psychology”, 1911) har sedermera åter förlorat sitt inflytande. I nutida psykologi strävar man dels att eliminera de flesta i., dels att i dem endast se sekundära faktorer för individens socialpsykiska beteende. G 4..J. Instinkthandlingar, se Instinkt. Institu't, inrättning, anstalt; särsk. sådan för forskning, undervisning (ex. se följ, art.) el hälsovård (ex. ortopediskt i., i. för skönhets-vård). — Jur. I. el. rättsinstitut, en fristående bildning inom rättssystemet, sammanfattning av de regler, som gälla för ett visst slag av levnads- el. faktiska förhållanden. Så äro t.ex. avtal, växel, äktenskap, giftorätt, bouppteckning, stöld, häradsnämnd, riksdagsman-naval, kungsådra i. i rättslig mening. Många av dessa äro utom rättsliga också ekonomiska i. E.K. Institut de droit International [astity' da drpa' atarnasjånaT] (populärt kallat Folkrättsinstitutet), en 1873 i Gent grundad, omväxlande i olika länder sammanträdande privat förening av politiker och folkrättslärda med ändamål att utbilda och vårda den internationella rätten, både folkrätten och privaträtten. I. utger ss. sitt organ tidskr. ”Revue de droit international” samt sedan 1877 en årsbok (”Annuaire”). Mellan sammanträdena handhavas I:s angelägenheter av en styrelse. I. fick 1904 Nobels fredspris och åtnjuter årl. understöd från Carnegies fredsstiftelse. Jfr Association de droit international. — Litt.: A. Rolin, ”Les origines de 1’1. d. d. i.” (1923). E.K. Institut de France [astity' da frä's]. 1793 hade de under Ludvig XIV instiftade akad. avskaffats. Konstitutionen av år III (1795) återupprättade dem under namnet I.d.F., med 312 medl. fördelade på 3 klasser: 1) fysiska och matematiska vetenskaper, 2) moraliska och politiska vetenskaper, 3) litteratur och sköna konster. Napoleon avskaffade 2:a klassen. 1816 omorganiserades I. och kom att omfatta 4 akad.: Académie frangaise, A. des beaux-arts, A. des inscriptions et belles-lettres och A. des Sciences, vartill 1832 lades A. des Sciences morales et politiques. I. hade först sin lokal i Louvre, sedan i Collège des quatre nations, numera kallat Palais de l’L, på v. stranden av Seine. Kapellet i det gamla Collège om-bildades till sammanträdessal, där offentliga årliga sammanträden hållas, ett för varje akad., samt, 25/io, ett för de 5 akad. gemensamt; det är även där, som sammanträdena äga rum, då nyinvalda medl. av Franska akad. installeras. I. förfogar över flera donationsfonder samt disponerar egendomen Chantilly (Musée Condé), slot- Institut de France. ten Langeais och Chaalis m.m. Organisationen av de 5 akad., som bilda L, är i huvudsak följ.: 1) Académie frangaise (Franska akad.), grundad 1635 av Richelieu, består i våra dagar (liksom från början) av 40 medl., av vilka en direktör och en kansler väljas av sina kolleger för vart kvartal och en ständig sekreterare väl-jes på livstid. En kandidat till akad. bör avlägga visit hos alla akad.-led.; för val erfordras absolut röstmajoritet. Stundom inväljas personer, som utan att vara särsk. lämpade för akad:s arbete, ha gjort sig väl förtjänta om fäderneslandet; så t.ex. invaldes några av världskrigets mera betydande generaler. Den nyvalde akad.-led. håller en discours de récep-tion, som vanl. är ett äreminne över hans företrädare. De vanliga medl. av akad. få en fast avlöning på 1,500 frcs; den ständige sekreteraren har en fast lön på 6,000 frcs jämte bostad i I. — Akad:s förnämsta uppgift är att genom redigerandet av en ordbok, ”Dictionnaire”, fastställa språkbruket. 7 uppl. ha utgivits från 1694 till 1878, 8:e uppl. är sedan sistn. år under arbete. 1932 har akad. även utg. en liten grammatik, ”Grammaire de 1’Académie framjai-se”. Den utdelar vidare talrika pris för litterära och medborgerliga förtjänster, särsk Monthyonpriset. 2) Académie des beaux-arts, se d.o. 3) Académie des inscriptions et belles-lettres (motsvarande sv. Vitterhets-, historie- och an-tikvitetsakad.) kallades först vid sitt grundande (1663) Petite académie (Lilla akad.) och hade 4 medl. med uppdrag att avfatta inskriptioner och deviser för monument och medaljer. Från 1717 utökades dess befogenheter, och till 1793 utgav den ”Mémoires de 1’Académie”, behandlande historiska, arkeologiska och filologiska ämnen. Under Napoleon utgjorde denna akad. 3:e avd. av I. under namn av Classe d’his-toire et de littérature, 1815 återtog den det namn, den ännu har. Den har utg. och utger alltjämt ett stort antal texter rörande Frank — 1167 — — 1168 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 17 15:18:50 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free