INSTITUTION I. samarbetar med Internationella kommissionen för intellektuellt samarbete (se d.o.). Jfr Bibliografi. W.N. Institution [-Jo'n] (lat. institu'tio, till insti-tu'ere, upprätta inrätta), inrättning, anstalt, stiftelse; institut (se d.o.). Institutio'nes kallas, särsk. i Tyskland, översiktliga handböcker i privaträttens system, hu-vudsakl. den romerska. Efter förebild av den berömde romerske juristen Gajus’ ”1.” (o. 160) lät kejsar Justinianus 533 sin minister Tribonia-nus utarbeta en kortare juridisk lärobok, benämnd L, förlänade den kraft av lagbok och införlivade den med ”Corpus juris civilis” (se d.o.). En mångfald uppl., bl.a. av Mommsen-Krüger. Av dessa I. ha senare dylika fått sitt namn. E.K. Institut Jean Jacques Rousseau [astity' zä zak roså'], uppfostringsvetenskapligt inst., grundat av prof. E. Claparède, sedan 1929 anslutet till univ. i Genève, med uppgift att bedriva vetenskaplig forskning och upplysningsverksamhet i barnpsykologi och experimentell pedagogik. Numera utbildas vid inst. lärare för den lägre undervisningen, varjämte specialkurser anordnas i småbarns- och skydds-hemsuppfostran, hjälp- och särklassundervisning, yrkesvalsrådgivning m.m. Till I. äro anslutna försökskindergarten, rådfrågningsby-råer i uppfostrings- och medicinskt-pedagogis-ka frågor samt stort bibi. I. har en viss internationell karaktär. H.S-d. Institut océanographique [astity' [-åseanågra-fi'k],-] {+åseanågra- fi'k],+} se Oceanografiska institut. Institut Pasteur [astity' pastö'r], vid Rue Dutot i Paris, invigt 1888, tillkom urspr. genom en internationell insamling ss. en hyllnings-gärd från en tacksam och beundrande samtid för att sätta Louis Pasteur (se denne) i stånd att genomföra behandlingen av rabies (se d.o.) enl. en av honom införd metod. Det har sedermera betydligt utvidgats och utgör numera ett centrum för vetenskaplig forskning, omfattande storartade laboratorier för undersökningar inom bakteriologi, serologi, medicinsk kemi, fysiologi och för undervisning inom dessa grenar av medicinen. Ett sjukhus (Höpital Pasteur) för patienter, lidande av infektionssjukdomar, är knutet till inst. Ett flertal Pas-teurinst. i skilda delar av världen äro organiserade i anslutning till huvudinst. i Paris. A.Fl. Instituttet for sammenlignende kulturforskning bildades 1922 i Oslo ss. ett led i strävandena att i det neutrala Norden återknyta de internationella vetenskapliga förbindelser, som genom världskriget avbrutits. Tanken väcktes först på det nordiska interparlamentariska mötet i Oslo 1917 av prof. Fr. Stang, som alltjämt är I:s ledare. I:s huvudämnen äro jämförande språkforskning, folkminnesforskning, etnologi, arkeologi, religionsvetenskap, sociologi och rättsforskning, och det betonar vikten av att kulturen studeras i sin helhet under ständigt samarbete och ej blott i isolerade specialfack, ss. univ.-arbetet måste göra. I. stöder och tar initiativ till forskningsarbeten inom och utom landet, ger ut en vetenskaplig skriftserie och anordnar internationella föreläsningsserier. I. är inrymt i Nobelinst. i Oslo. v.S-w. Institu'tum juda'icum, urspr. en till något tyskt univ. knuten anstalt för utbildning av judemissionärer. Prof. J. H. Callenberg grundade det första Lj. vid univ. i Halle 1724. Mest bekant är det av F. Delitzsch 1886 grundade Lj. i Leipzig (”Delitzschianum”), vid vilket J. L. Sträck, G. Dalman och H. Gressmann verkat och som utg. dels missionsskrifter (bl. a. tidskr. ”Saat auf Hoffnung”), dels vetenskapliga tidskr. Sedan 1927 är Lj. ett rent vetenskapligt judaistiskt forskningsinst., utan mis sionstendens. C.V.J, Instjälpning, se Invagination. Instrue'ra (lat. instru'ere, inbygga, utrusta, undervisa), undervisa, handleda, vägleda, giva föreskrifter. — Instruktiv, lärorik, upplysande. — Instrukt ö'r, fem. i n s t r u k-t r i's, handledare, utbildare, vägledare. Instruktion [-Jo'n] (till lat. instru'ere, anvisa, undervisa), anvisning, föreskrift, undervisning, sammanfattning av reglerna för fullgörandet av ett uppdrag, utövandet av en verksamhet, fyllandet av en funktion etc., särsk. om de av K.m:t i ekonomisk lagstiftningsväg utfärdade författningar, som innehålla bestämmelser för olika ämbetsverk, ämbetsmän el. inst. om de ras verksamhet, skyldigheter etc. E.Spr. Instrukti'v [även i'n-J, se Instruera. — Språkv. I. (instructi'vus), kasus i finskan, se Finska språket och Kasus. Instruktö'r, se Instruera. Instrume'nt. 1) Mer el. mindre komplicerade verktyg, redskap el. apparater, i allm. avsedda för naturvetenskapliga, medicinska, musikaliska el. tekniska ändamål. Ang. musikaliska i. se Musikinstrument N.R-e. 2) Skriftlig handling, protokoll, över utförd förrättning, t.ex. boupptecknings-i., besikt-nings-i. Instrumenta'lmusik, i motsats till vokalmusik, musik, skriven för och utförd av instrument (solo el. flera i samspel). I. är känd från alla gamla kulturområden (avbildningar — 1171 — — 1172 —