Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insufficiens - Insula - Insulander, 1. Ernst Ivar - Insulander, 2. Erik - Insulin - Insulinde - Insultera - Insulär - In summa - Insurgent - In suspenso - Insyn - Int. - Intagande av annans kreatur - Intaglio - Intagor - Intakt - Intarsia - Inteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSULA
2) Med., oförmåga hos en vävnad el. ett organ
att fylla sin funktion. Hjärt-i., njur-i., i. hos
inresekretoriska organ, insufficienta venklaffar,
fotvalvs-i. (början till plattfot) o.s.v. T.H-n.
1’nsula (lat.), ö. Jfr Isola och Isolera.
Insula’nder. 1) Ernst Ivar L, agronom
(1839—1919), agronomexamen å Ultuna 1863,
blev efter att ha varit lärare på åtskilliga lant
bruksskolor 1870 förvaltare å Klagstorps
egendom i Skaraborgs län samt föreståndare för
lantbruksskolan där; 1876—1900 innehade han
samma befattningar å Bjärka-Säby i
Östergötland. I. var en framstående jordbrukare och
lärare. Hj.P.
2) Per Erik Gustaf L, den föregåendes
brorson, agronom, ämbetsman (f. 31/s 1871).
Efter
agronomexamen å Ultuna 1893
verkade I. som
lant-brukslärare till 1901,
innehade Tullgarns
kungsgård på
arrende 1903—14, var
sekreterare hos
Östergötlands läns
hushållningssällskap 1913—
18 samt blev sistn.
år byråchef i och
1920 generaldirektör
och chef för Lant-
bruksstyrelsen. Spec. intresserad för
nötbo-skapsaveln, var I. 1900—18 sekreterare i Sv.
ayrshireföreningen. Han har dessutom
innehaft en mångfald förtroendeuppdrag inom sitt
verksamhetsområde. Hj.P.
Insuli’n är det hormon, som avsöndras till
blodet av bukspottkörteln. Bristande
i.-avsönd-ring hos detta organ medför sockersjuka.
I.-haltiga extrakt av bukspottkörteln
framställdes först av F. G. Banting (se denne)
tillsammans med Macleod, Best och Collip 1922, ehuru
man dock under många år förut räknat med
hormonets existens och givit detsamma dess
namn. I. kan nu framställas i ren,
kristalli-nisk form. Dess kemiska konstitution känner
man dock ej. Vid sönderdelning ger i. olika
aminosyror och förstöres dessutom
utomordentligt lätt av äggviteklyvande enzym, vilket
berättigar till det antagandet, att i. är ett
äggviteämne. För behandling av sockersjuka
fram-ställes i. numera i stor skala fabriksmässigt
ur bukspottkörtlar, vanl. från svin. En av de
äldsta och största i.-fabrikerna är
Insulinlaboratoriet i Köpenhamn. Jfr Sockersjuka
och Inre sekretion. Wk.
Insuli’nde, holländska namnet på Ostindiska
öarna.
Insulte’ra (lat. insulta’re, eg.: springa el.
hoppa på), grovt förolämpa, skymfa, missfirma.
Insulä’r (till lat. i’nsula, ö), som tillhör el
har avseende på en ö.
In summa (lat.), tillsammans, sammanlagt;
med ett ord.
Insurge’nt (till lat. insu’rgere, resa sig), upp
rorsman.
In suspe’nso (till lat. suspe’nsus, svävande i
höjden), i svävande tillstånd, oavgjort el.
obestämt.
Insyn kallas det förhållandet, att
truppförband el. enskilda soldater, pjäser, fordon o.s.v.
ej äro dolda utan kunna ses från fiendesidan.
Jfr Camouflage. E.O.B.
Int. Ang. Int. 1, Int. 2 etc. ss. förkortade
benämningar för olika intendenturkompanier se
Arméns regementen och kårer.
Intagande av annans kreatur. Finner någon
å sina ägor annans kreatur, som dit olovligen
inkommit, må han intaga det men skall
tillsäga el. kungöra ägaren i. Ägaren återfår
djuret först sedan han lämnat ersättning el. ställt
pant för av djuret vållad skada el. åsamkad
underhållskostnad. Även hund, som jagar el.
ofredar villebråd å annans mark, må intagas.
E.K
Intaglio [-ta’Iå], ädel- el. halvädelsten,
försedd med utskurna, nedsänkta bilder, se G e m.
Intagor, nyodling, brytande och inhägnande
av ny bygd, särsk. i skogen, se Laga fång;
nu mest om i. å allmänning el. egenmäktigt
besittningstagande (och brukande) av annans
jord, vilket i nyare rätt förbjudes. E.K.
Inta’kt (lat. inta’ctus, till ta’ngere, beröra; se
Takt och Tangent), orörd, obefläckad, ren;
jungfrulig.
Inta’rsia, inläggning i trä (trä i trä),
infördes på 1200-talet från Orienten till Venedig och
fick, särsk. i Norditalien, en rik blomstring
under renässansen för utsmyckning av
rumsinred-ningar och möbler. I. framträdde först med
geometriska mönster men upptog snart den
vanliga renässansornamentiken i strängt
symmetriska former. Vackra prov på i.
förekomma i kung Eriks gemak i Kalmar slott.
Barocken föredrog skulptural dekoration, men
efter 1700-talets mitt upplevde i. en ny
blomstring. i Sverige företrädd bl.a. av G. Haupt. En
geometrisk i. har bibehållit sig till vår tid i
småländsk möbelkonst. Jfr Marketeri och
Florentinskmosaik. G. V.
Inteckning kallas i sv. rättsspråk den
inskrivning i domstols minnesbok (protokoll,
fastighetsbok, bok över i.), varigenom bringas
till stånd panträtt jämte förmånsrätt i viss
egendom till säkerhet för fordran
(”fordrings-i.”) el. ock förmånsrätt utan panträtt (för-
— 1175 —
— 1176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
