Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Integer vitæ scelerisque purus - Integral - Integralekvation - Integralkalkyl - Integration - Integrera - Integrerande - Integritet - Integument - Intellekt - Intellektualism - Intellektuell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTEGRAL
till Horatius’ ”Ode”, 1:22, vars första strof, med
musik av F. F. Flemming, ofta brukas ss.
be-gravningshymn. W.N.
Integra’! är ett gränsvärde, vars innebörd
framgår av följ. ex. För att beräkna ytan l
(se fig.) mellan kurvan y = f(x), x-axeln samt
linjerna x = a och x = b, uppdelar man denna
i smala remsor med bredden Jr och får
approximativt
1 = f(a) Jr /<a + Jr) Jr J- . . . f(b — Jr) Jr.
Här låter man Jx obegränsat avtaga, varvid
varje term går mot 0, medan termantalet går
mot oändligheten. Gränsvärdet (som existerar
under mycket allmänna betingelser) blir e x a
k-t a värdet på 1 och tecknas^ f(x)dx (b e s t ä
m-da i. av f(x)dx mellan gränserna a och
b). — Ett närstående begrepp är o b e s t ä
m-d a i. jf(x)dx, där i. betraktas som funktion
av övre gränsen. Begreppet i. har fördjupats
av Riemann och generaliserats, i sht av
Le-besque. -— Lösningen till en
differentialekvation (se d.o.) kallas ibland även en i. H-r.
IntegraTekvation [-Jo’n] är en ekvation, där
en obekant funktion <p förekommer under
integraltecknet. Mest ha studerats ekvationer av
formerna
b
1) f(x) = f K (.r, t) (p (t)dt och
a
b
2) f(x) = <p(x) — Å f K {x, t) (p (t) dt;
a
[f(x] och K(x,t) äro kända funktioner; K(x, t)
är ekvationens ”kärna”, A en parameter], Ekv.
2), som har stor betydelse för matematik och
fysik, har först lösts av I. Fredholm. Viktiga
bidrag till teorien för i. ha i övrigt lämnats av
Abel, Volterra, Hilbert, Schmidt m.fl. H-r.
IntegraTkalkyT sysslar med beräkningar av
integraler samt deras användningar. Medelst
i. kan man beräkna t.ex. ytor, båglängder,
volymer, tyngdpunkter m.m. H-r.
Integration [-Jo’n]. 1) Matem., beräkning av
en integral (se d.o.).
2) Nationalek., sammanförande till samma
företag av de olika stadierna i en varas
produktionsprocess. Man skiljer på i. framåt och
i. bakåt. Ex. på i. framåt är, när en
skogsägare anlägger sågverk, sulfitfabrik,
pappersbruk o.s.v., en utveckling, som kan iakttagas
hos flera sv. företag, bl.a. Uddeholms a.-b. Ett
typiskt ex. på i. bakåt erbjuder Ford motor co.,
där steg för steg alltmera av råvarornas och
halvfabrikatens behandling samlats hos före
taget. T.E-r.
Integre’ra är att beräkna en integral. Man
talar även om att integrera, d.v.s. lösa, en
differentialekvation. H-r.
Integre’rande (till lat. i’nteger, hel, orörd),
hörande till det hela; med nödvändighet
ingående, bestånds-.
Integrite’1 (till lat. i’nteger, hel orörd), orub
bat tillstånd; okränkbarhet. Jfr F r i
hetsbrott och Immunitet. Inom folkrätten
betecknar i. ett statsområdes okränkbarhet med
avseende på de geografiska gränserna. Vid
skilsmässan från Sverige 1905 garanterades
Norge i traktat 2/n i. av 4 stormakter. Medl.
av Nat. förb. äro enl. förbundsakten
förpliktade att inbördes iakttaga och mot yttre
angrepp skydda varandras politiska oberoende
och statsområdenas i. E.K.
Integume’nt. 1) Bot. Fröämneshinnor,
med ormbunkarnas indusium (se d.o.)
homo-loga, säckformiga höljen kring
fröämneskär-nan hos blomväxterna (se F r ö ä m n e). I.
förefinnes i regel till ett antal av 1 (sympetaler)
el. 2 (koripetaler, enhjärtbladiga); mera sällan
saknas sådana (vissa parasiter och saprofyter).
Ur fröämnets i. bildas fröskalet. O.Gz.
2) Zool. I. benämnes huden med samtliga
från den härrörande bildningar.
Intelle’kt, förstånd (se d.o.), tankeförmåga.
Intellektuali’sm, fil., en riktning, som
(otillbörligt) betonar förståndet, dels framför känsla
och vilja, dels framför åskådning och fantasi;
man kan tala om etisk, estetisk och
pedagogisk i. Härvid bör dock skiljas mellan i. som
mål och som medel. Dygd är vetande, sade
Sokrates, men vetandet syftade till dygd; så
också hos Platon, Spinoza m.fl. filosofer.
Dessa ha därvid gjort front emot i. i den
inskränktare formen av abstrakt
förståndsbildning, i det de menat, att endast ett konkret,
intuitivt vetande kan bära uppe känslo- och
viljelivet. H.L.
Intellektue’11 (av lat. intelle’ctus, förstånd),
om teoretiska förmögenheter el. akter. En
särsk. betydelse har ordet fått i Fichtes term
— 1179 —
— 1180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
