Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interimsregering - Interiör - Interjektioner - Interkalär - Interkolumnium - Interkonfessionell - Interkostal - Interkostalnerver, Interkostalneuralgi - Interlaced style - Interlaken - Interlingua - Interlokutorie-dom - Interlokutör - Interludium - Intermediär - Intermediära bergarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERIÖR
förtroendeämbeten endast ”tillsvidare” kunna
förvaltas av dem, som i. därtill förordnar.
J.E.N.
Interiö’r (fra. interieur, av lat. inte’rior,
inre), (bild av) det inre el. invändiga av något,
insida(n); inomhusbild; skildring av inre
angelägenheter (vanl. i plur.).
Interjektioner [-Jo’n-] (lat. interje’ctio,
mel-lankast [av ord]) kallas ord, som väsentligen
äro uttryck för en känsla, ett affektförlopp.
Ordgruppen kan täml. tvångsfritt uppdelas i
3 typer: 1) impulsioner, rena
känslouttryck, ack, o, usch, fy, 2) imitationer,
uttryck för ljud-, ljus- el. (och)
rörelsehärm-ningar, ss. pang, plums, hirr, visch, 3) i m
perationer, uttryck för en viljeinriktning,
ts, vyss, kas, ptro. Impulsionerna bygga på
(härmningar av) ljud, som beledsaga
känslo-utbrott av olika slag, imitationerna äro
subjektiva återgivanden medelst språkljud av
utifrån kommande intryck, och imperationerna
utformas ofta kring ett erfarenhetsmässigt
fixerat grundljud. I. tillhöra som levande
bildningar det talade språket; skriften kan endast
tillnärmelsevis återge deras verkliga ljudvärde.
Ordformen är enkel; ljudmassan uppvisar ej
sällan oartikulerade beståndsdelar, ss. smackar
och inandningsljud, ”böjning” saknas. — I.
ha länge ansetts vara primitiva, rent av
urspråkliga rester i kulturspråken. Så torde icke
vara fallet, åtm. icke med de nu levande
bildningarna. Den enkla formen betingas av
ordens funktion; det affektbärande elementet,
dominanten, måste kunna göra sig gällande
Om en viss i. förlorar sin affektprägel och
genom skriftens förmedling glider in i det
”vanliga” språket, nyskapas på samma dominant
vanl. en ny, affektbärande variant. Sitt namn
ha orden fått därav, att de i allm. icke stå
i direkt syntaktiskt sammanhang med de
övriga orden i meningen; snarast utgöra de en
med tankeinnehållet parallell uttryckstyp. —
Med hänsyn till ursprunget skiljer man mellan
primära och sekundära i. De
primära äro urspr. bildningar, de sekundära utgöras
av vanligt språkgods av skiftande ursprung,
vars betydelseinnehåll förflyktigats och vars
känslovärde stegrats. Exempel på sekundära
i. äro främst svordomar och bedyranden, ss.
fan, tusan, kors, Herre Gud, Jösses. Hj.l.
Interkalä’r, bot., om tillväxt genom bildning
av nya celler el. en ny växtpunkt, som
inskju-tes mellan äldre, redan utbildade celler el.
vävnader. I. tillväxt förekommer t.ex. hos
gräs och fräkenväxter vid basen av varje
stamled, hos hängeväxter vid bildningen av
en cupula (se d.o.), hos stammar och rötter vid
bildningen av ett kambium (se d.o.) m.m. O.Gz
Intcrkolu’mnium betecknar mellanrummet
mellan kolonnerna i ett antikt tempel. I:s
storlek varierade i olika stilar och under olika
tider (från P/2 gånger kolonnens nedre diam.).
Se Kolonnordning. E.W.
InterkonfessioneTl [-fon-], avseende olika
konfessioners förhållande till varandra, ss. i.
bestämmelser i en kyrkolag o.d. Jfr K o
n-f e s s i o n a 1 i s m.
Interkosta’1, anat., belägen mellan revben,
t.ex. i.-nerver; skeppsb., om långskeppsförband,
som skarvas vid genomgående spant,
bottenstockar el. balkar; t.ex. i.-kölsvin.
InterkostaTnerver, InterkostaTneuralgi’, se
N e u r a 1 g i.
Interlaced style [intaléTst stall], konsthist.,
se Entrelac.
1’nterlaken, turist- och kurort i kantonen
Bern, Schweiz, 43 km. s.ö. om staden Bern,
mellan sjöarna Brienz och Thun, på floden
Aars v. strand. I. ligger 567 m.ö.h. på en
fruktbar, av berg helt omgiven slätt, Bödeli;
3,578 inv. (1920). Det milda klimatet, den
vackra dalen och framförallt de närbelägna
Alperna göra I. till en av de mest besökta
turistorterna i Schweiz. Från I. leda bergbanor till
Jungfrau, Grindelwald, Lauterbrunnen,
Mengen m.fl. O.P.
Interli’ngua, gemensam benämning på en
grupp förslag till världsspråk (se d.o.), vilka
alla grunda sig på latinet, som de på olika
sätt sökt förenkla för praktiskt bruk. Främst
bland dem må nämnas Latino sine flexione
(se d.o.). Gruppen sammanhålles av en
Aca-demia pro interlingua med säte i Turin och
med tidskr. ”Schola et vita” som organ. Ordet
i. har även använts om hjälpspråk över
huvud. — Interlinguist i’k, vetenskap om
internationella hjälpspråk. v.S-w.
Interlokuto’rie-dom, äldre, särsk. under
1600-talet använt namn å under rättegång
meddelade beslut i vissa förberedande processuella
frågor, vilka för processens genomförande
nödvändigt måste först avgöras, t.ex. om
domstolens behörighet. E.K.
Interlokutö’r (fra. interlocuteur, till lat. inter,
emellan, och lo’qui, tala), den som man talar
med; fem. även interlokutr i’s.
Interlu’dium (lat.), mus., mellanspel, i sht
den på orgel utförda övergången mellan
psalmverserna.
Intermediä’r, mellanliggande.
Intermediä’ra bergarter, eruptivbergarter, som
beträffande mineralogisk och kemisk
sammansättning, särsk. mängden kiselsyra (SiO2),
stå mellan de sura och basiska. SiO2-halt 65
—50 °/o. Jfr Bergart. G.Fn
— 1195 —
— 1196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
