Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intermediära former - Intermediärtariff - Intermezzo - Intermittent - Intermittent fyr - Intern - Internat, internatskola - International, arbetarinternationaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONAL
Interlaken.
Intermediä’ra former kallas inom växt- och
djursystematiken sådana typer, som i sina
egenskaper intaga en mellanställning mellan
andra typer. I sht användes beteckningen för
bastarder, vilka framträda som mellanformer
mellan föräldratyperna. J.R.
Intermediä’rtari’ff, se M e 11 a n t a r i f f.
Intermezzo [-mä’dzå] (ital.),
mellankomman-de händelse, oväntat avbrott. — Mus., eg.:
mellanspel, i sht om musik mellan ett
skådespels el. en operas akter. I. försågs under
renässansen även med vokala inlägg och utvecklade
sig småningom till hela små självständiga
musikdramatiska avd. På grundval härav
skapades senare den komiska operan, opera buffa,
och i stil härmed den franska opéra comique.
L är stundom titeln på korta kompositioner,
särsk. pianostycken (Schumann, Brahms). E.A.
Intermitte’nt (till lat. intermi’ttere, lägga
emellan, avbryta, lämna mellanrum),
återkommande efter viss mellantid (om feber),
ofta avbruten, ojämn (om puls).
Intermitte’nt fyr är benämningen på sådan
fyrkaraktär, där ljusskenen ha längre
varaktighet än de förmörkelser, som åtskilja
skenen. Se Fyr.
Inte’rn (lat. inte’rnus), inre; invärtes. Jfr
Internexternat.
Interna’t (till lat. interna’tus, instängd; se
Internera), internatskola,
skolform, kännetecknad därav att eleverna icke
blott erhålla undervisning på skolan utan även
bo och intaga sina måltider där. Ex. på i. i
Sverige äro dels skolor av Lundsbergs och
Sigtunas typ samt folkhögskolor,
dövstumsko-lor m.fl., dels uppfostringsanstalterna för
vanartiga barn. I utlandet äro i. synnerligen
vanliga, särsk. i England, Frankrike och Schweiz.
Jfr Boarding school och
College. C.
Internationa’1 [-tfo-], internationellt förbund,
världsförbund.
Arbetarinternationaler. 1) Redan vid de
första försöken att skapa politiska
arbetarorganisationer i olika länder sökte man få till
stånd ett samarbete mellan dessa. I
kommunistiska manifestet, utg. 1848, fastslogs, att
arbetarklassens frigörelsekamp måste föras
samtidigt och efter likartade riktlinjer i olika
länder. Manifestet innehåller de bekanta orden
”Proletärer i alla länder, förenen ederl”
Strävandena till internationellt samarbete ledde
1864 vid en kongress i London till skapandet
av Internationella
arbetarassociationen (International working men’s
association). Denna sammanslutning är mest
känd under namnet Första
internatio n a 1 e n. Dess program, den s.k.
inaugu-raladressen, utarbetades av Karl Marx, som
kom att intaga en ledande ställning inom i.
Sammanslutningen var emellertid av mycket
heterogen karaktär. Huvudparten av medl.
var engelska fackföreningsmän, som föga
intresserade sig för marxismen utan som i
arbetarorganisationerna uteslutande sågo medel
för höjande av klassens levnadsstandard. Vid
sidan av dessa rymdes inom i. marxister,
proudhonister, blanquister, anarkister och
katedersocialister. Mest oförenliga voro
marxisterna och de av Bakunin ledda anarkisterna,
som, sedan de sammanslutit sig till Alliance
internationale de la démocratie sociale, vunno
insteg i Italien, Spanien och Belgien.
Anarkisterna uteslötos 1872. Samtidigt vände sig
de moderata elementen från i., på gr. av att
Marx försvarat Pariskommunen. Första i:s
— 1197 —
- 1198 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
