INTERNATIONAL Interlaken. Intermediä'ra former kallas inom växt- och djursystematiken sådana typer, som i sina egenskaper intaga en mellanställning mellan andra typer. I sht användes beteckningen för bastarder, vilka framträda som mellanformer mellan föräldratyperna. J.R. Intermediä'rtari'ff, se M e 11 a n t a r i f f. Intermezzo [-mä'dzå] (ital.), mellankomman-de händelse, oväntat avbrott. — Mus., eg.: mellanspel, i sht om musik mellan ett skådespels el. en operas akter. I. försågs under renässansen även med vokala inlägg och utvecklade sig småningom till hela små självständiga musikdramatiska avd. På grundval härav skapades senare den komiska operan, opera buffa, och i stil härmed den franska opéra comique. L är stundom titeln på korta kompositioner, särsk. pianostycken (Schumann, Brahms). E.A. Intermitte'nt (till lat. intermi'ttere, lägga emellan, avbryta, lämna mellanrum), återkommande efter viss mellantid (om feber), ofta avbruten, ojämn (om puls). Intermitte'nt fyr är benämningen på sådan fyrkaraktär, där ljusskenen ha längre varaktighet än de förmörkelser, som åtskilja skenen. Se Fyr. Inte'rn (lat. inte'rnus), inre; invärtes. Jfr Internexternat. Interna't (till lat. interna'tus, instängd; se Internera), internatskola, skolform, kännetecknad därav att eleverna icke blott erhålla undervisning på skolan utan även bo och intaga sina måltider där. Ex. på i. i Sverige äro dels skolor av Lundsbergs och Sigtunas typ samt folkhögskolor, dövstumsko-lor m.fl., dels uppfostringsanstalterna för vanartiga barn. I utlandet äro i. synnerligen vanliga, särsk. i England, Frankrike och Schweiz. Jfr Boarding school och College. C. Internationa'1 [-tfo-], internationellt förbund, världsförbund. Arbetarinternationaler. 1) Redan vid de första försöken att skapa politiska arbetarorganisationer i olika länder sökte man få till stånd ett samarbete mellan dessa. I kommunistiska manifestet, utg. 1848, fastslogs, att arbetarklassens frigörelsekamp måste föras samtidigt och efter likartade riktlinjer i olika länder. Manifestet innehåller de bekanta orden ”Proletärer i alla länder, förenen ederl” Strävandena till internationellt samarbete ledde 1864 vid en kongress i London till skapandet av Internationella arbetarassociationen (International working men's association). Denna sammanslutning är mest känd under namnet Första internatio n a 1 e n. Dess program, den s.k. inaugu-raladressen, utarbetades av Karl Marx, som kom att intaga en ledande ställning inom i. Sammanslutningen var emellertid av mycket heterogen karaktär. Huvudparten av medl. var engelska fackföreningsmän, som föga intresserade sig för marxismen utan som i arbetarorganisationerna uteslutande sågo medel för höjande av klassens levnadsstandard. Vid sidan av dessa rymdes inom i. marxister, proudhonister, blanquister, anarkister och katedersocialister. Mest oförenliga voro marxisterna och de av Bakunin ledda anarkisterna, som, sedan de sammanslutit sig till Alliance internationale de la démocratie sociale, vunno insteg i Italien, Spanien och Belgien. Anarkisterna uteslötos 1872. Samtidigt vände sig de moderata elementen från i., på gr. av att Marx försvarat Pariskommunen. Första i:s — 1197 — - 1198 —