INTERNATIONAL AIR TRAFFIC ASSOCIATION verksamhet kan därefter betraktas som avslutad. Generalrådet flyttades från London till New York, och 1876 beslöt man att formligen upplösa denna första i. Dess verksamhet hade varit betydelsefull kanske framförallt därför, att i många länder i. tog inia-tivet till bildandet av socialistiska arbetarpartier. Första i. hade i mycket propagandacentralens karaktär. — 1889 på en konferens i Paris skapades Andra internatio n a 1 e n. Den bildades under andra förutsättningar än sin föregångare. Nu lades huvudvikten vid skapandet av starka nationella arbetarpartier. Tyngdpunkten av den politiska kampen förlädes i resp, länders parlament. Som centralfigurer stodo tyskarna A. Bebel och W. Liebknecht. På konferensen i Paris beslöt man att göra 1 maj till arbetarklassens högtidsdag. 1900 bildades Internationella socialistiska byrån med säte i Bryssel. En fråga, som mer än andra vållade strid inom i., var ställningstagandet till försvarsväsendet. De flesta av i:s ledare insågo, att motsättningarna mellan folken hotade att leda till ett världskrig. Man sökte därför att av i. skapa en fredsgaranti. Bl.a. arbetade starka krafter för att i. skulle besluta, att generalstrejken skulle tillgripas i varje land, där order om mobilisering utfärdades. På konferensen i Stuttgart 1907 avvisades emellertid denna tanke, men Lenin lyckades genomdriva, att i. uttalade, att de under krigstillfälle rådande svårigheterna skulle av arbetarpartierna utnyttjas för att påskynda kapitalismens katastrof. — Lenin blev den enda av i:s förgrundsfigurer, som kvarstod vid denna programpunkt vid världskrigets utbrott. De tyska socialdemokraterna t.ex. protesterade in i det sista mot kriget, men röstade, när kriget väl var ett faktum, för krigskrediterna. Motsvarande ägde rum i andra länder. I:s partier slöto borgfred med de borgerliga partierna. Mot denna borgfred protesterade minoritetsgrupper i flera länder, och representanter för de s k. oavhängiga samlades till konferens i Zim-merwald 1915 och i Kiental 1916. 1917 gjordes på holländskt initiativ ett försök att samla i. till fredskonferens i Stockholm. Ententelän-derna lämnade emellertid icke tillstånd för delegaterna att bevista konferensen, varför den inskränktes till en holländsk-skandinavisk kongress. Efter freden 1919 försökte man i Bern att samla i., men försöket misslyckades på gr. av de oavhängigas motstånd. Dessa sammanslöto sig i Wien 1920 till en ny i., som kallats 2%-i nternationalen. Den bestod av tysk-österrikiska partiet, de tyska oavhängiga, Independent labour party, schweiziska och tysk-tjeckiska partierna. Dess ledare var Fr. Adler. 1923 uppnåddes enighet mellan de olika riktningarna på kongressen i Hamburg. I:s sekretariat förlädes till Zürich, och Fr. Adler blev i:s sekreterare. Stor uppmärksamhet tilldrog sig i:s kongress i Wien 1931. Huvudparten av diskussionerna ägnades åt det ekonomiska nödläge, som drabbat framförallt Tyskland, österrikaren Otto Bau-er, som intog en ledande ställning, förmådde kongressen att bl.a. vädja till de internationella finans-inst. att hindra en katastrof i Tyskland, vilken enl. Bauer skulle leda till upprättandet av en reaktionär diktatur i Tyskland. I. beslöt vidare att uppföra kravet på 40 tim:s arbetsvecka på programmet. Till denna i. äro numera anslutna de socialdemokratiska partierna över hela världen. Se S o-cialdemokrati. Det norska arbetarpartiet har emellertid föredragit att stanna utanför. — I hård kamp med Andra i. verkar den i Moskva 1919 bildade Kommunistiska internationalen, även kallad Tredje i. Denna, vars majoritet består av ryska kommunistpartiet, har sektioner i de flesta europeiska länder. Starkast företrädd är Tredje i. i Tyskland. — 2) Även arbetarnas fackliga sammanslutningar äro förenade till i. Viktigast av dessa är den Andri i. närstående Amsterda m-i nternationalen. Se vidare F ackförening, sp. 1202 ff. T.E-r. International air traffic association [inta-nä'Janal äa trä'fik asåusiéFfan], I. A. T. A., en 1919 stiftad sammanslutning av europeiska lufttrafikföretag, 1932 omfattande 28 företag; centralbyrå i Haag. Sverige är sedan 1924 representerat av A.-b. Aerotransport. F.Az. International alliance of women for suffra-gc and equal citizenship [intanä,fanal aläVans av pi'min få SBzfrij and 1'kQal sLtizanfip] (förr International women suffrage alliance) bildades 1902 i Washington för att i arbete för kvinnans rösträtt samla alla kvinnliga rösträttsföreningar. Sedan detta mål uppnåtts i ett flertal länder, omfattar arbetet även reformer, nödvändiga för kvinnornas likställighet med männen, samt deras uppfostran till aktivt deltagande i det offentliga livet. Dess organ är ”The international women’s news. Jus suffra-gii” i London. Sverige representeras genom Fredrika Bremer-förbundet och Sv. kvinnors medborgarförbund. — Litt.: A.-M. Holmgren, ”Två internationella kvinnoorganisationer” (i ”Verdandis småskrifter”, 241, 1921). C.H.-E. International bureau for the supression ol traffic in women and children [intanäzfanal — 1199 — — 1200 —