Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - International, arbetarinternationaler - International air traffic association, I. A. T. A. - International alliance of women for suffrage and equal citizenship - International bureau for the supression of traffic in women and children
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONAL AIR TRAFFIC ASSOCIATION
verksamhet kan därefter betraktas som
avslutad. Generalrådet flyttades från London
till New York, och 1876 beslöt man att
formligen upplösa denna första i. Dess
verksamhet hade varit betydelsefull kanske
framförallt därför, att i många länder i. tog
inia-tivet till bildandet av socialistiska
arbetarpartier. Första i. hade i mycket
propagandacentralens karaktär. — 1889 på en
konferens i Paris skapades Andra
internatio n a 1 e n. Den bildades under andra
förutsättningar än sin föregångare. Nu lades
huvudvikten vid skapandet av starka nationella
arbetarpartier. Tyngdpunkten av den politiska
kampen förlädes i resp, länders parlament.
Som centralfigurer stodo tyskarna A. Bebel
och W. Liebknecht. På konferensen i Paris
beslöt man att göra 1 maj till arbetarklassens
högtidsdag. 1900 bildades Internationella
socialistiska byrån med säte i Bryssel. En fråga,
som mer än andra vållade strid inom i., var
ställningstagandet till försvarsväsendet. De
flesta av i:s ledare insågo, att motsättningarna
mellan folken hotade att leda till ett
världskrig. Man sökte därför att av i. skapa en
fredsgaranti. Bl.a. arbetade starka krafter för
att i. skulle besluta, att generalstrejken skulle
tillgripas i varje land, där order om
mobilisering utfärdades. På konferensen i Stuttgart
1907 avvisades emellertid denna tanke, men
Lenin lyckades genomdriva, att i. uttalade,
att de under krigstillfälle rådande
svårigheterna skulle av arbetarpartierna utnyttjas för
att påskynda kapitalismens katastrof. —
Lenin blev den enda av i:s förgrundsfigurer,
som kvarstod vid denna programpunkt vid
världskrigets utbrott. De tyska
socialdemokraterna t.ex. protesterade in i det sista mot
kriget, men röstade, när kriget väl var ett
faktum, för krigskrediterna. Motsvarande
ägde rum i andra länder. I:s partier slöto
borgfred med de borgerliga partierna. Mot
denna borgfred protesterade
minoritetsgrupper i flera länder, och representanter för de
s k. oavhängiga samlades till konferens i
Zim-merwald 1915 och i Kiental 1916. 1917
gjordes på holländskt initiativ ett försök att samla
i. till fredskonferens i Stockholm.
Ententelän-derna lämnade emellertid icke tillstånd för
delegaterna att bevista konferensen, varför
den inskränktes till en
holländsk-skandinavisk kongress. Efter freden 1919 försökte
man i Bern att samla i., men försöket
misslyckades på gr. av de oavhängigas motstånd.
Dessa sammanslöto sig i Wien 1920 till en ny
i., som kallats 2%-i nternationalen.
Den bestod av tysk-österrikiska partiet, de
tyska oavhängiga, Independent labour party,
schweiziska och tysk-tjeckiska partierna. Dess
ledare var Fr. Adler. 1923 uppnåddes enighet
mellan de olika riktningarna på kongressen i
Hamburg. I:s sekretariat förlädes till Zürich,
och Fr. Adler blev i:s sekreterare. Stor
uppmärksamhet tilldrog sig i:s kongress i Wien
1931. Huvudparten av diskussionerna
ägnades åt det ekonomiska nödläge, som drabbat
framförallt Tyskland, österrikaren Otto
Bau-er, som intog en ledande ställning, förmådde
kongressen att bl.a. vädja till de
internationella finans-inst. att hindra en katastrof i
Tyskland, vilken enl. Bauer skulle leda till
upprättandet av en reaktionär diktatur i
Tyskland. I. beslöt vidare att uppföra kravet på
40 tim:s arbetsvecka på programmet. Till
denna i. äro numera anslutna de
socialdemokratiska partierna över hela världen. Se S
o-cialdemokrati. Det norska
arbetarpartiet har emellertid föredragit att stanna
utanför. — I hård kamp med Andra i. verkar
den i Moskva 1919 bildade
Kommunistiska internationalen, även
kallad Tredje i. Denna, vars majoritet
består av ryska kommunistpartiet, har sektioner
i de flesta europeiska länder. Starkast
företrädd är Tredje i. i Tyskland. — 2) Även
arbetarnas fackliga sammanslutningar äro
förenade till i. Viktigast av dessa är den Andri
i. närstående Amsterda m-i
nternationalen. Se vidare F ackförening,
sp. 1202 ff. T.E-r.
International air traffic association
[inta-nä’Janal äa trä’fik asåusiéFfan], I. A. T. A., en
1919 stiftad sammanslutning av europeiska
lufttrafikföretag, 1932 omfattande 28 företag;
centralbyrå i Haag. Sverige är sedan 1924
representerat av A.-b. Aerotransport. F.Az.
International alliance of women for
suffra-gc and equal citizenship [intanä,fanal aläVans
av pi’min få SBzfrij and 1’kQal sLtizanfip] (förr
International women suffrage alliance)
bildades 1902 i Washington för att i arbete för
kvinnans rösträtt samla alla kvinnliga
rösträttsföreningar. Sedan detta mål uppnåtts i
ett flertal länder, omfattar arbetet även
reformer, nödvändiga för kvinnornas likställighet
med männen, samt deras uppfostran till aktivt
deltagande i det offentliga livet. Dess organ
är ”The international women’s news. Jus
suffra-gii” i London. Sverige representeras genom
Fredrika Bremer-förbundet och Sv. kvinnors
medborgarförbund. — Litt.: A.-M. Holmgren,
”Två internationella kvinnoorganisationer” (i
”Verdandis småskrifter”, 241, 1921). C.H.-E.
International bureau for the supression ol
traffic in women and children [intanäzfanal
— 1199 —
— 1200 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
