Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella byråer - Internationella domstolar - Internationella Donaukommissionen - Internationella forskarrådet - Internationella fredsbyrån - Internationella förbundet till protestantismens väl och värn (Protestantiska världsförbundet) - Internationella fördrag (konventioner, pakter, traktater)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLA FÖRDRAG
läsningar och diskussioner för olika länders
akad. ungdom i företrädesvis internationella
ämnen bidraga till ökat internationellt
samförstånd och förståelse. Denna uppgift har
förverkligats genom årliga sommarkurser i
Genève under prof. Zimmerns ledning. S.G-m.
Internationella domstolar. Härmed avses i
regel domstolar, vilkas kompetensområde är
begränsat till tvister av internationell
karaktär. De viktigaste äro:
1) Permanenta skiljedomstolen
i Haag, fra. Cour permanente d’arbitrage, se
Internationella skiljedomstolen
i Haag.
2) Fasta mellanfolkliga d o m s t
o-1 e n, fra. Cour permanente de justice
interna-tionale, se Mellanfolkliga domstolen.
3) Blandade skiljedomstolar, fra.
tribunaux arbitraux mixtes. Jämlikt
bestämmelser i fredsfördragen tillkommo efter
världskriget ett stort antal s.k. blandade domstolar
med uppgift att döma i ett flertal tvistefrågor,
som uppkommit på gr. av kriget. Varje särsk.
domstol är sammansatt av 3 led., av vilka 2
representera vardera av de tvistande staterna,
under det att den 3:e, som tillika är ordf.,
måste vara undersåte i en under kriget neutral
stat. (Härtill ha i flera fall svenskar blivit
utsedda.) Då domstolarnas kompetens är
begränsad till vissa bestämda tvistefrågor, följer
härav, att de efter hand komma att upphöra
att fungera, i den mån ifrågavarande
tvistefrågor hunnit avgöras. Jfr K a p i t u
lati o n er. S.G-m.
Internationella Donaukommissionen, se D
o-n a u, sp. 623.
Internationella forskarrådet, se
International research council.
Internationella fredsbyrån, se B u r e a u i
n-t e r n a t i o n a 1 permanent de la paix.
Internationella förbundet till
protestantismens väl och värn (förk. Protestantiska
världsförbundet) bildades 1923 i
Berlin av ombud från bl.a. Sverige, Tyskland och
Holland. Förbundet vill försvara arvet från
reformationen såväl mot den katolska
propagandan (bl.a. genom ekonomisk hjälp åt
betryckta evang. kyrkor) som mot den
kris-tendomsfientliga agitationen. Dess organ är
”Prolestantische Rundschau”. 62 kyrkor och
föreningar i 26 olika länder ha anslutit sig.
I Sverige representeras förbundet genom det
av Allmänna sv. prästföreningen tillsatta
Evang. utskottet. — Litt.: L. Wollmer i
”Kristendomen och vår tid” (1932). A.M-n.
Internationella fördrag, överenskommelser
mellan stater, även kallade konventioner,
pakter, traktater. På det mellanfolkliga
området äga i.f. en betydelse, i viss mån mot
svarande betydelsen av lagar och
överenskommelser mellan individerna inom en enskild
stats rättsområde. I.f. kallas bilaterala el.
två-sidiga, om de ingåtts mellan två stater, och
kollektiva, om parterna äro flera än två. Särsk.
de sistn. utgöra en viktig beståndsdel i den
internationella rätten. En annan
indelningsgrund är folkrättsliga och privaträttsliga
fördrag, av vilka de förra behandla staters och
de senare enskildas rättsförhållanden. Av
kollektiva fördrag av folkrättslig karaktär kunna
nämnas de s.k. Haagkonventionerna (se H a a
g-konferenser), akten för Nat. förb. (se
Nationernas förbund), stadgan för
Internationella arbetsorganisationen (se A r b e t
s-organisationen) och stadgan för
Fasta mellanfolkliga domstolen (se
Mellanfolkliga domstolen). Stundom talas
om ”garantifördrag”, ”garantitraktater”,
”non-aggressionspakter” o.s.v. Dessa innehålla vanl.
ömsesidiga försäkringar av de fördragsslutande
parterna att ”garantera” upprätthållandet av
status quo med avseende å varandras gränser,
att icke gripa till krig mot varandra el. att
med fredliga medel bilägga sådana tvister
mellan parterna, som icke kunnat lösas på
diplomatisk väg. Ex. på dylika fördrag äro
Rhen-fördraget i Locarnoavtalet och Kelloggpakten
(se d.o.). Ett betydelsefullt fördrag på det
ekonomiska området är vidare Lausanneavtalet
(se d.o.). Av viktigare kollektiva fördrag av
privaträttslig karaktär märkas främst ett
flertal vid upprepade konferenser i Haag (1893,
1894, 1900, 1904, 1925 och 1928) antagna
konventioner rörande olika frågor av dels
familje-rättslig, dels processrättslig karaktär. —
Avslutandet av ett fördrag sker vanl. på sådant
sätt, att detsamma undertecknas av
befullmäk-tigade ombud från resp, stater, med el. utan
förbehåll om senare ratificering av
parlament el. annan myndighet, som enl. landets
grundlagstiftning äger träffa det definitiva
avgörandet. I Sverige måste enl. R.F. § 12
överenskommelse med främmande makt
godkännas av riksdagen, om den angår fråga, som
grundlagsenligt icke kan avgöras utan
riksdagens medverkan (t.ex. överenskommelser om
ändring i tullsatserna el. om likartad civil el.
kriminell lagstiftning) el., utan att angå sådan
fråga, är av större vikt. Skulle ombuden icke
ens äga behörighet till ett dylikt villkorligt
biträdande, kunna de likväl genom att par
a-f e r a förslaget (markeras genom att
ombuden sätta sina initialer under texten) giva
uttryck för att någon avvikande mening icke
förelegat från deras sida beträffande
detsamma. De stater, som urspr. biträtt en
konven
— 1205 —
— 1206 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
