INTERNATIONELLA FÖRENINGEN FÖR LAGSTADGAT ARBETARSKYDD tion, benämnas signatärmakter. Konventioner innehålla emellertid ofta en bestämmelse, varigenom andra stater beredas tillfälle att ansluta sig till desamma. S.G-m. Internationella föreningen för lagstadgat arbetarskydd, bildad på en arbetarskyddskonfe-rens i Paris 1900, utförde före tillkomsten av Internationella arbetsorganisationen ett betydelsefullt arbete för att likartade riktlinjer skulle tillämpas inom arbetarskyddslagstift-ningen i olika länder. Från dess sekretariat, Internationella arbetsamtet i Basel, utgavs en periodisk redogörelse för den internationella sociallagstiftningen. 1909 anslöt sig Centralförbundet för socialt arbete ss. svensk sektion till I. Bland resultaten av I:s arbete märkas konventionerna om förbud för kvinnors nattarbete och förbud mot användningen av vit fosfor i tändsticksfabrikationen. I. ombildades 1925 till Internationella föreningen för socialt framåtskridande. T.E-r. Internationella föreningen för socialt framåtskridande, se Internationella föreningen för lagstadgat arbetarskydd. Internationella försoningsförbundet har framgått ur den i Cambridge 1914 bildade föreningen Fellowship of reconciliation, vid en konferens i Bilthoven (Holland) 1919 utvidgad till Rörelsen för en kristen interna-tional (”Bilthovenrörelsen”), från 1923 kallad I.f. Dess syfte är att bilda en kristen international, vars medl. vägra att deltaga i krig el. krigsförberedelser och positivt arbeta för nya samhällsförhållanden, som bättre kunna ge uttryck åt en kärlekens samhörighet både samhälleligt och internationellt. I.f. anordnar i detta syfte konferenser, ungdomsläger o.d. Känd är bl.a. dess koloni i Syrien för armeniska flyktingar under danskan Karen Jeppes ledning. Centralbyrån finnes i Wien. I.f. hade 1931 sektioner och korresponderande medl. i 24 länder. I Sverige är Förbundet för kristet samhällsliv (se d.o.) anslutet till I.f. E.Ltn. Internationella geologiska kartan över Europa (fra. Carte géologique internationale de 1’Europe) utgavs enl. beslut av geologkongressen i Bologna 1881 under ledning av Preussens geologiska undersökning i Berlin 1896— 1913. I. omfattar 49 blad i skalan 1:1,500,000. Ny uppl. är under arbete. K.A.G. Internationella handelskammaren, se Handelskammare, sp. 548—549. Internationella havsundersökningar. Ett internationellt samarbete inom havsforskningen påbörjades 1893 mellan sv., norska, danska och engelska hydrografer. De sv. deltagarna däri, G. Ekman och O. Pettersson, vände sig 1897 till Oskar II med förslag, att Sverige skulle taga initiativ till en internationell organisation för havsforskning. Vid denna tid började man befara överfiskning i Nordsjön genom de moderna fiskemetoderna. En reglering av fisket genom internationella konventioner ansågs nödvändig. För att uppnå sådana fordrades dock först ingående undersökningar, som måste utföras genom internationellt samarbete. Resultatet blev, att Internationella rådet för havsforskning (se d.o.) inrättades. 1919 konstituerades i Madrid på initiativ av furst Albert I av Monaco en internationell kommission för undersökning av Medelhavet, till vilken numera så gott som alla Medelhavsstaterna äro anslutna. Ett internationellt råd för Nordamerikas fiske började sitt arbete 1921, vari deltaga Canada, U.S.A., Newfoundland och Frankrike. Även för Stilla havet finnes sedan några år en internationell organisation, till vilken U.S.A., Canada, Japan, Franska Indokina och Nederländska Indien äro anslutna. En kommitté har tillsatts av Spanien, Portugal och en del sydamerikanska stater för undersökningar rörande s. Atlanten. N.R-n. Internationella hydrografiska byrån, se I n-ternationella byråer. Internationella hälsovårdsbyrån, se Internationella hälsovårdskonferen-s e r. Internationella hälsovårdskonferenser, sam mankomster med ombud för såväl europeiska som utomeuropeiska stater i syfte att åstadkomma gemensamma åtgärder mot smitto-samma sjukdomar, särsk. pest och kolera. Den första i.h. hölls i Paris 1851. 1903 års i.h. i Paris antog en konvention ang. åtgärder mot pest, kolera och gula febern, godkänd av nästan alla europeiska och ett flertal utomeuropeiska stater. Senaste i.h. hölls i Paris 1912. På initiativ av konferensen 1903 bildades ss. en centralanstalt för hithörande frågor I n-ternationella hälsovårdsbyrån i Paris, vilken samarbetar med Nat förb:s hygieniska avd. och åtnjuter bl.a. svenskt statsanslag. G.A-g. Internationella institutet för intellektuellt samarbete, se Internationella kommissionen för intellektuellt samarbete. Internationella jordmätningen, se G e o d e s i. Internationella järnvägskonferenser, se Järnvägskonferenser. — 1207 — — 1208 —