Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella sällskapet för samtida musik - Internationella tandläkarförbundet - Internationella unionen för geodesi och geofysik - Internationella unionen för Nationernas förbund - Internationella upplysnings- och undersökningsbyrån rörande främlingshjälp - Internationella världskartan - Internationell privaträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELL PRIVATRÄTT
ordnats i Salzburg, Prag, Venedig, Zürich,
Frankfurt a.M., Siena, Genève, Liege, Oxford
och Wien. President är Edward Dent. G.J-n.
Internationella tandläkarförbundet, vanl.
benämnt Fédération dentaire Internationale el.
förkortat F. D. L, bildades på 3:e
internationella tandläkarkongressen i Paris 1900 och
utgör en sammanslutning mellan olika länders
tandläkarorganisationer, för Sveriges del Sv.
tandläkaresällskapet. Det har till uppgift dels
att anordna internationella
tandläkarkongresser, dels att under tiden mellan kongresserna
genom sektioner behandla frågor rörande
odon-tologisk forskning, munhygien, folkupplysning
och tandläkarundervisning. H.Lqt.
Internationella unionen för geodesi och
geofysik är ett av de efter världskriget i
anslutning till International research council (se d.o.)
bildade internationella samfunden för
vetenskapligt samarbete. Enl. dess stadgar, antagna
1919, hållas allmänna kongresser i regel vart
3:e år. Den första avhölls i Rom 1922, den
senaste i Stockholm 1930. Delegerade utses
inom varje anslutet land av en särsk.
nationalkommitté. De flesta länder äro anslutna, dock
ännu ej Tyskland och Österrike. Arbetet är
uppdelat på sektioner, en för geodesi, ett
flertal för geofysikens olika grenar.
Publikationer, ss. kongresstryck och tidskr., utgivas
sek-tionsvis. I.C.J.
Internationella unionen för Nationernas
förbund, se International federation
of League of nations societies.
Internationella upplysnings- och
undersök-ningsbyrån rörande främlingshjälp, se
Internationella byråer.
Internationella världskartan (Carte
interna-tionale du monde au 1:1,000,000) har
tillkommit på förslag av A. Penck (se denne) och efter
internationella överenskommelser i London
1909 och i Paris 1913. Den avser att medelst
en enhetligt genom resp, staters försorg
utarbetad karta i skalan 1:1,000,000 lämna så
grundliga och detaljerade upplysningar om
kuster, vattensystem, höjdförhållanden,
kommunikationer och bebyggelse, som ur internationell
synpunkt kunna medföra största möjliga nytta.
Kartan utarbetas i modifierad polykonisk
projektion med räta meridianer; varje blad
omfattar 4 breddgrader och 6 längdgrader; n. om
60° n.br. och s. om 60° s.br. kunna 2 el. flera
blad i samma zon förenas. Bladgränser bli i
allm. var 6:e meridian, räknat från Greenwich,
och var 4:e breddgrad, räknat från ekvatorn.
Kartan utgives vanl. i färgtryck och med höjd
kurvor. På Sveriges del ankomma 4 blad, vilka
alla äro publicerade. Inalles voro 1932 281
blad utg.; alla voro dock ej enhetligt
utarbeta
de. En centralbyrå för I.v. finnes vid Ordnance
survey office i Southampton. — Litt.: ”Carte
Internationale du monde, Gomptes rendus des
séances de la 2:ème conférence internationale”
(1913); H. Byström i ”Ymer”, 1910 och 1914.
E.O.B.
Internationell privaträtt, sammanfattningen
av de regler, enl. vilka avgöres, vilket lands
lag som skall tillämpas vid avdömande av ett
tvistigt privaträttsligt förhållande mellan
personer, tillhörande skilda stater. I.p. lämnar
alltså icke direkt lösning av den omtvistade
rättsfrågan utan ger endast anvisning på,
vilket lands lag som skall användas. Den är
sålunda av särsk. vikt vid skiljaktighet i de olika
ländernas lagstiftning och har därför i
England fått namnet conflict of laws. I.p. har i
huvudsak utbildats i modern tid och mest
genom rättslärdas spekulationer, ty flertalet
länder sakna ännu mera omfattande
lagbestämmelser i ämnet. De flesta äldre lagar voro
strängt begränsade till medl. av den egna
nationen, personalprincipen. Den mera
utbildade romerska rätten ansåg dock många romerska
regler vara tillämpliga å utlänningar, jus
ge’n-tium. I de medeltida italienska städerna
utbildades statutteorien, som uppställde olika
regler, statu’ta, allteftersom rättsförhållandet
avsåg personer, (fast) egendom el. (olovliga)
handlingar. Den franska code civil intar ännu
denna statutståndpunkt. I övrigt ha de olika
ländernas domstolar en stark benägenhet att döma
efter det egna landets lagar, lex fori. Med
nutidens stora folkförflyttningar är i.p. av särsk.
vikt på familjerättens område. Beträffande
denna äro staterna delade i 2 läger. De flesta
europeiska stater hylla
nationalitetsprincipen el att utlännings
rättsförhållande bör bedömas efter lagen i det land, där han
är medborgare. England, U.S.A., Danmark och
Norge ansluta sig däremot till d o m i c
ilprincipen el. att lagen i det land, där
vederbörande äger stadigt hemvist, skall följas.
I.p. har dryftats, utom i den lärda debatten,
på ett flertal internationella kongresser, särsk.
i Haag. I samma syfte arbetar Institut de droit
international (se d.o.). Inom de skandinaviska
rikena ha på senare år gemensam lagstiftning
ägt rum till utjämnande av skiljaktigheterna
på familjerättens område. — Litt.: C. A. Reu
terskiöld, ”Handbok i sv. i.p.” (2 uppl. 1912);
ö. Undén, ”Internationell äktenskapsrätt”
(1922); G. Walker, ”Internationales
Privat-recht” (2 Aufl. 1922); J. Westlake, ”Private
international law” (7 ed. 1925); A. V. Dicey,
”Conflict of laws” (4 ed. 1927); O. A. Borum.
”Personalstatutet” (1927). E.K
— 1213 —
— 1214 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
