Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationell rätt - Internationell sjörätt - Internationell straffrätt - Internationellt flygförarcertifikat - Internationellt hjälpspråk - Internationellt normalljus - Internatskola - Internera - Internering - Internodier - Internuntie - Interparlamentariska unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELL RÄTT
Internationell rätt, de rättsregler, som gälla
el. anses gälla för rättsliga mellanhavanden
ant. mellan stater, folkrätt (se d.o.), el.
enskilda från olika stater,
internationell privaträtt, el. mellan en stat och
medborgare i annan stat, internationell
förvaltnings-, process- el.
straffrätt. I.r. befinner sig ännu i ofullst. och
fragmentariskt skick. E.K.
Internationell sjörätt. Mer än andra
näringsgrenar bringar sjöfarten folken i beröring med
varandra, och olägenheten av skilda regler i
olika länder gör sig för denna näring särsk.
kännbar. För åstadkommande av
internationellt gällande regler om gemensamt haveri
bildades därför på 1860-talet i England en
förening, vars verksamhet medförde utarbetande
och antagande av de s.k.
York-Antwerpen-reglerna (se d.o.). För fortsatt samarbete på
ny, internationellt likformig lagstiftning inom
hela sjörätten bildades 1897 Internationella
sjö-rättsföreningen (se d.o.). E.K.
Internationell straffrätt behandlar de
grundläggande förutsättningarna för utövandet av
den enskilda statens straffmakt och den hjälp,
en stat bör lämna en annan stat vid utövandet
därav, utlämning av förbrytare, beivrande av
inom riket av utlänning förövat brott m.m. E.K.
Internationellt flygförarcertifika’t, av
Internationella luftfartsförbundet utfärdat tillstånd
att föra luftfarkoster. För varje huvudgrupp
— ballonger, luftskepp och flygplan — måste
prov avläggas; se Flygförarcertifikat. F.Az.
Internationellt hjälpspråk, se
Världs-s p å k.
Internationellt normalljus, int er national
candle power, ICP, den i England,
Frankrike och Amerika brukliga enheten för ljus
styrka = 10/# Hefnerljus (jfr Fotometri).
Denna ljusstyrka har en elektrisk
metalltråds-glödlampa av en bestämd typ vid en given
energiförbrukning. N.R-e.
Internatskola, se Interna t.
Interne’ra (av lat. inte’rnus, inre), innestänga,
innesluta, inspärra; avspärra. — Jur. se I
n-t e r n e r i n g.
Interne’ring, jur. Lagen av 22/4 1 92 7 om i.
av återfallsförbrytare avser ett effektivt
bekämpande av den kroniska brottsligheten. En
förbrytare, som är vådlig för annans säkerhet
till person el. egendom, interneras, då han på
gr. av sin sinnesbeskaffenhet och övriga
förhållanden anses icke kunna förbättras genom
undergående av honom ådömt straff. För i.
fordras vidare, att brottslingen förut undergått
straffarbete i sammanlagt minst 10 år och att
han begått det nya brottet inom 5 år, efter
det han sist undergått straffarbete; det skall
vidare vara minst 5:e gången, han ådömes
straffarbete, och han skall för det sista brottet
ha dömts till minst 2 års straffarbete. Innan
domstol meddelar beslut om i., skall
tillstyrkan till dylik åtgärd inhämtas av en på särsk.
sätt sammansatt, för hela riket gemensam
nämnd (Interneringsnämnden), vilken
även förordnar om utskrivning, som kan vara
villkorlig el. definitiv. Minimitiden för i. är
5 år, men principiellt skall i. fortlöpa, så
länge brottslingen är samhällsfarlig. Den
internerade ålägges arbetstvång men åtnjuter den
frihet, som är förenlig med god ordning och
säkerhet inom anstalten. Förmåner beredas
honom gradvis, i den mån han visar sig därav
förtjänt. Interneringsanstalter
finnas för män vid straffängelset i Karlstad (före
Vio 1932 vid kronohäktet i Ystad) och för
kvinnor vid centralfängelset i Växjö. E.S-n.
Interno’dier, bot., de delar av stammen, som
begränsas av fästpunkterna för två efter
varandra följ. blad. De stamstycken, från vilka
blad utgå, benämnas n o d i. Skottets och hela
växtens utseende bestämmes i hög grad av i:s
längd. Så t.ex. uppstår rosettställning hos bla
den (taklök, palmer m.fl.), då i. äro starkt
förkortade. O.Gz.
Internu’ntie [-tsia] (lat. internu’ntius),
påv-ligt sändebud av andra rangklassen, se Nuntie.
Interparlamentariska unionen,
sammanslutning av parlamentsgrupper i skilda länder,
arbetande för fred och samförstånd mellan
folken. I.u. har utvecklats ur konferenser mellan
parlamentariker, vilka arbetade för
skiljedomstankens främjande. Den första av dessa
konferenser hölls i Paris 1889. På konferens
i London 1890, där även en svensk
representant var närvarande, beslöt man att bilda
grupper i varje lands parlament, vilka skulle
tjäna som underlag för rörelsen. En sv. grupp
bildades 1892, som sedan 1915 har namnet
Svenska riksdagens
interparlamentariska grupp. Sedan likartade
grupper bildats i ett flertal parlament,
fastställdes på konferens i Bern 1892 en fastare
organisationsplan, som 1899 utbyttes mot de
bestämmelser, som ännu i stort sett gälla. Enl.
dessa skall förutom de allmänna
konferenserna finnas ett råd, bestående av 2 medl. från
varje ansluten grupp. Dessutom finnes ett
generalsekretariat, sedan 1905 med namnet B
u-reau interparlementaire.
Rörelsens namn fastställdes s.å. till Union
interparlementaire. I. u.
omfattar numera parlamentsgrupper i så gott som
alla civiliserade stater. Ryssland står dock
utanför. — Lu:s arbete ägnades före
världskriget framförallt åt skiljedomssträvandena,
— 1215 —
— 1216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
