Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Invandringslag - Invar - Invariant - Invariantalgebra - Invariantteori - Invasion - Invektiv - Invenit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INV AR
bestämmelser och uppehållstillstånd (se d.o.),
om utlännings rätt till arbetsanställning (se
Arbetstillstånd) samt om avvisning av
utlänning, som ankommer till riket, om
utlännings förpassning ur riket el. utvisning från
riket m.m. Dessutom finnas diverse
överenskommelser med främmande länder, särsk. med
de övriga nordiska länderna. — Av större
allmänintresse äro dock de restriktiva
bestämmelser ang. invandringens storlek och
sammansättning (med hänsyn särsk. till ras och
nationalitet), som vissa stora
invandringslän-der och kolonier uppställt, däribland alldeles
spec. U.S.A. Särbestämmelser till förhindrande
el. försvårande av invandring från bl.a. Kina
och Japan funnos där redan före världskriget.
Efter världskriget ha emellertid stränga
restriktioner införts även beträffande
invandringen från Europa. I immigrationsakten av 1924
(den s.k. kvotalagen) bestämmes ett
maximum (quota) för den årliga invandringen
från transatlantiska länder, i det att denna ej
får överstiga 2 °/o av antalet i resp, land födda
personer, som bodde i U.S.A. 1890 (enl. 1890
års folkräkning). Från % 1927 skulle dock
kvotatalet bestämmas med ledning av 1920 års
folkräkning, men denna bestämmelse har
sedermera suspenderats. Vid sidan av denna
kvotabestämda invandring finnas dock särsk.
mildare bestämmelser för personer, som ha
nära anhöriga i U.S.A., samt för vissa
yrkes-specialiteter (lantbrukare). Vidare äro kortare
besök för affärer el. studier,
föreläsningstur-néer o.d. samt turistbesök i allm. fritagna från
kvotan (jfr Immigration). — Litt.:
”Mig-ration laws and treaties” (1928, utg. av
International labour office). S.D.W.
Invar, järn-nickellegering med 36 % nickel,
vars utvidgningskoefficient är praktiskt taget
= 0 och som på gr. härav användes för
förfärdigande av precisionsinstrument. Lj.
Invaria’nt, matematiskt uttryck, som förblir
oförändrat gentemot vissa substitutioner
(”substitutions”- el. ”transformationsgrupp”, se
d.o.) av de variabler, till vilka uttrycket
anknutits. Avståndet mellan två punkter i
rymden förblir t.ex. oförändrat för en godtycklig
vridning av koordinatsystemet; uttryckt i
punkternas koordinater är det alltså i.
gentemot den ortogonala lineära substition, som
motsvarar vridningen. Likaså är för
2:a-grads-kurvan ax2 + 2b . xy + cy2 = 0 den ”binära”
diskriminanten (se d.o.) i. gentemot varje lineär
ortogonal substitution i planet; även här svarar
invariansen mot det evidenta geometriska
faktum, att kurvans gestalt icke förändras genom
omläggning av det kartesiska koordinatsystem,
i vilket kurvans ekvation angivits. Jfr I
n-varianlteori. Z-n.
Invaria’ntalgebra, se Invariantteori.
Invaria’ntteori’ tages ofta i spec. mening
liktydig med invariantalgebra, vilken
behandlar de hela rationella funktionerna (el.
motsvarande former, se d.o.) med hänsyn till
deras förhållande vid lineära substitutioner
av de ingående variablerna. Invariant är här
varje uttryck, innehållande funktionens
koefficienter, som, så när som på en viss konstant
faktor, överensstämmer med motsvarande
uttryck för den transformerade funktionen.
2:a-gradskurvans binära diskriminant (se Inv
a-r i a n t), som först angivits av Gauss 1801,
bildar inledningen till de allmänna formernas i.,
vilken, särsk. i fråga om systematisk metodik,
vidare utvecklats av Jacobi, Cayley, Sylvester
m.fl. och i den moderna algebran bildar ett
viktigt led i inriktningen mot översiktliga och
möjligast omfattande formalismer. — I allmän
mening går emellertid i. långt utöver den
alge-braiska förebilden. Ss. särsk. Minkowski och
Klein starkt betonat, betyder i. inom
1800-talets matematik ett ledmotiv av ingripande
betydelse för utvecklingen mot aktuell
uppfattning av centrala matematiska, fysikaliska
och naturfilosofiska tankefrågor. Frånsett
viktiga tillämpningar inom funktionsteori etc.,
kunna två varandra närliggande huvudlinjer
anföras: 1) Bildningen av
differentialinvarianter, i formell analogi med algebrans
symbolik och med utgångspunkt från
Hamil-tons symboliska räkning med
derivations-tecken, träder mer och mer i förgrunden som
adekvat matematisk framställning av de
fysikaliska vektorfältens egenskaper för att slutl.
kulminera i den speciella
relativitetsteo-riens utformning av elektrodynamikens
principer. 2) Generaliseringen av Gauss’ teorem om
en ytas krökningsmåtj ss. en invariant,
tillhörande ytans karakteristiska kvadratiska
differentialform, ledde Riemann till klassificeringen
av de allmänna geometriska rummen med
hjälp av för rummens metrik bestämmande
differentialformer, och härur skulle vidare
framgå den till sina konsekvenser ännu
knappast överskådbara, universella i., som nu går
under namn av allmän relativitetsteori.
Jfr K r ö k n i n g och Relativitetsteori.
Z-n.
Invasion [-Jo’n] (till lat. in, i, och va’dere,
gå), inträngande, fientligt infall.
Invekti’v (fra. invective, till lat. inve’here,
fara ut emot), skymford, okvädinsord, glåpord.
Inve’nit (lat.), ofta förk. inv., eg.: ”har
uppfunnit”, står på gravyrer bredvid namnet på
— 1231 —
— 1232 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
