INVESTITUR den konstnär, efter vilkens verk gravyren är gjord. Jfr E x c u d i t och S c u 1 p s i t. Inventa'riebok, se Bokföring. Inventa'rium, förteckning (över lösegendom); förteckning (i detalj) över ett företags tillgångar och skulder (se Bokföring); i plur. även: lösören, lösegendom. Vhgn. Inventa'rium Sue'ciæ, 1632 i Frankfurt a.M. utkommen foliovolym, innehållande en på tyska förf, skildring av Sveriges historia fram till Gustav II Adolf jämte en ingående framställning av dennes deltagande i 30-åriga kriget. Om förf.-skapet se J. Ph. A b e 1 i n; jfr Armasuecica. C. Invente'ra (till lat. inveni're, finna), genomgå och granska, upprätta inventarium (se d.o. och Inventering); i sht förr även: uppfinna. Invente'ring, beräkning av varulagrets värde i framförallt handels- och industriföretag, verkställes genom vägning, mätning el. uppräkning av de på lager befintliga varumängderna, vilka efter värdering (i vissa fall nyvärdering) upptecknas och sammanräknas. I. företages i allm. i samband med årsbokslutet; för kontrolländamål bör härvid i. ske, även om lagerböcker föras. Tätare bokslut (månadsbokslut) kunna däremot ofta upprättas utan i. Jfr Värdering. Vhgn. Invention [-jb'n] (se Inventera), uppfinning; mus., se Etyd. Inventionshorn, mus., se Horn. Inventiös [-fö's] (se Inventera), sinnrik, uppfinningsrik, påhittig. Inverness [invanä's], grevskap i n. Skottland, sträcker sig tvärs över hela landet från Moray firth i ö. till Atlanten i v., omfattar de s. yttre och flera av de inre Hebriderna, är Skottlands största grevskap; 10,906 kvkm.; 82,082 inv. (1931; 8 pr kvkm.). Med undantag av några små, fruktbara områden är I. bergigt; det delas av sänkan Glen More i två delar, den s. upptages av Grampianbergen. Genom Glen More går Kaledoniska kanalen. Skog upptager stor areal. Åkerbruket är ringa, medan boskapsskötseln är betydande (särsk. får). Stor turisttrafik. Huvudstad är Inverness; 22,582 inv. (1931). O.P. Inversion [-Jo'n], omvändning, omkastning; omvänt läge. 1) Kem., hydrolytisk klyvning särsk. av rörsocker och andra sammansatta sockerarter. 2) Mus. a) Omvändning av en intervall el. ett ackord genom att en av intervallens (ackordets) toner förskjutes en oktav uppåt (el. nedåt). Vid i. av en intervall uppstår en ny intervall (sekund blir septima, ters blir sext); vid i. av ackord uppstå nya nyanser av samma ackord (se Sextackord och Kvartsext-ackord); b) omvändning av temat, i det att stigande intervaller göras till fallande och vice versa, el. (mera sällan) så, att temats toner framföras i följd baklänges. E.A. 3) Psgkol., betecknar den perspektiviska omvändning av en dubbeltydig bild, som iakt-tages vid vissa geometriskt-optiska synvillor. Inom psykoanalysen (se d.o.) beteckning för homosexuell inställning. G.A.J. Inverta's, invertin, sackaras, kallas det enzym, som klyver rörsocker i druvsocker och fruktsocker. Inve'rtbrännare, se Gasglödljus. Invertebra'ta, invertebrater, se R y g g-r a d s 1 ö s a djur. Inverte'ra, vända om, kasta om. — Matem., beräkning av ett tals, en funktions el. en operations inversa värde. Om ett tal a, se nedan; om funktioner t.ex. y = x2; x = \g (kvadrat-az + b roten invers till kvadraten). Om Zi = ---, cz + d så fås z = . Om Zi-—, blir a — czi cz — a azi—b z =-------; operationen alltså invers till sig czi —a själv (jfr a och —). H.D. a Inverte'rad, omvänd, i omvänt läge; inom psykoanalysen detsamma som homosexuell. Inverte'rat värde av ett tal a är talet — a Jfr Invertera. Inverti'n, se Invertas. Inve'rtsocker är den blandning av druvsocker och fruktsocker, som uppstår vid rörsockrets hydrolytiska klyvning med syra el. enzym. Lösningen övergår härvid att vrida det polariserade ljusets plan från h. till v., varav namnet i. Honung består till största delen av i., bildat genom ett enzyms inverkan på i biets honungsmage upptaget rörsocker. I. kristalliserar svårare än rörsocker och användes därför i starkt sockerhaltiga likörer, fruktsafter o.d. Wk. Investe'ra, bekläda med ett ämbete; placera kapital. — Investeringstid, se Kapi tal. Investitu'r (eg. beklädande; insättande i ämbete). Innan skrivkonsten vann insteg, använde sydgermanerna vid fastigheters överlåtelse en symbolisk handling, kallad i., varigenom förre ägaren insatte den nye i besittning av jorden. Ofta överlämnades därvid en handske, som påtogs, men även andra symboler: ett spjut, en jordtorva el. dyl. I.-ceremonien blev sedan även, och särsk., bruklig inom förlä- — 1233 —- — 1234 —