Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iravadi, Irrawaddy - Irbe, Karl - Irbis, snöleopard - Irbit - Ireland - Ireland (Bermudaöarna) - Ireland, William Henry - Ireland, John - Irenæus - Irene - 1. Irene (bysantinsk furstinna) - 2. Irene (Dukas, bysantinsk furstinna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRENE
L, som från denna punkt till mynningen har
en längd av 1,900 km. Efter de första 50 km.
flyter I. ut över Myitkyina- och
Bhamo-slätter-na och är härifrån segelbar hela året. Längre
mot s. passerar floden den vidsträckta
Manda-lay-slätten, där den 96 m.ö.h. mottager sin
största biflod Chindwin från h. Här är I. 2 km.
bred i febr, och 12 i aug. Den flyter sedan i
en trång dal ända till Prome, 300 km. från
havet. Här börjar det 40,000 km. vida,
fruktbara deltat, som I. tillsammans med Sittang
byggt ut i Martabanviken och vars flodarmar
sluta i breda estuarier. Liksom Ganges täckes
det innanför estuarie- och mangrovebältet av
ofantliga risfält. Med källfloderna beräknas I.
ha en längd av 2,150 km. och ett
dränerings-område av 430,000 kvkm. På gr. av den rikliga
nederbörden i bergen är vattenmängden mycket
stor, i medeltal 13,300 kbm./sek. vid deltats
början. I. är en av världens bästa
flodtrafikleder. Visserligen är blott den västligaste och
den östligaste deltaarmen segelbar, men stora
flodångare trafikera I. hela året om ända till
Bhamo, 1,600 km. från havet. Fastän en
järnväg nu parallellt med floden går ända till
Myitkyina, är I. alltjämt Burmas viktigaste
trafikled. J.F.
Irbe, Karl, lettisk biskop (f. 1861),
kyrkoherde i Livland 1888—1905, gymnasiedirektör i
Riga 1905—15, under världskriget själasörjare
för lettiska flyktingar i Ryssland, efter åter
komsten till Riga 1920 en av de ledande vid
utarbetandet av ny författning för Lettlands
evang.-luterska kyrka, biskop 1922 (invigd av
ärkebiskop Söderblom), teol. hedersd:r i Lund
1923. I striden ang. domkyrkan i Riga (om den
skulle tillhöra letterna el. tyskarna) tog I.
tyskarnas parti och måste därför 1931 lämna sin
biskopstjänst. I. har även deltagit i ekumeniska
rörelsen. E.Ltn.
Irbis, snöleopard, Felis u’ncia, är ett i
Centralasiens bergsområden levande kattdjur
av 2,2 m. längd och 60 cm. boghöjd. öronen
äro små, svansen lång (90 cm.) och den yviga
pälsen gulvit med svarta fläckar. I. klättrar
gärna i träd och överfaller härifrån sitt byte,
som utgöres av vilda getter och hönsfåglar.
H.B-n.
Irbi’t, stad i Uralområdet, RSFSR, vid
floden Irbits mynning i Obs biflod Nitsa och
vid järnvägen Sverdlovsk-Tavda; 11,720 inv.
(1926). Järnindustri. Dess tidigare stora
pälsvarumarknad under febr.-mars är numera
endast av lokal betydelse. S.
Ireland [aFaland] (eng.), se Irland.
Ireland [aFølond], en av Bermudaöarna (se
d.o.).
Ireland [aTaland], William Henry,
Uppslagsbok. XIII._ 1249 —
40
engelsk litterär förfalskare (1777—1835), upp
gav sig ha funnit en mängd
Shakespeare-manuskript, och hans skickliga förfalskningar
vunno i början allmän tilltro; uppmuntrad
härav, framlade han till sist ett helt ”nyfunnet”
drama, ”Vortigern and Rowena”, som
emellertid vid framförandet i London utskrattades av
publiken, varefter I. avlade fullst. bekännelse
(1796). Dramat i fråga (tr. 1832) är av visst
intresse ss. återspeglande sin tids
Shakespeare-uppfattning. — Litt.: D. Bodde, ”Shakespeare
and the I. forgeries” (1930). Jfr även H. Schück,
”Ur gamla papper”, 1 (1892). A.Km.
Ireland [äFaland], John, nordamerikansk
katolsk teolog (1838—1918). F. på Irland, kom
I. som barn till U.S.A., fick prästerlig
utbildning i Frankrike, återvände till U.S.A. 1861,
blev 1884 biskop, 1888 ärkebiskop i S:t Paul
(Minnesota). L, som var socialt verksam på
skilda områden, företrädde en av amerikansk
patriotism präglad katolicism, inom vilken han
även sökte ena tro och vetande i likhet med
I.T. Hecker (se denne), till vars omstridda
biografi av Elliott han skrev ett berömt förord.
Då Leo XHI:s fördömande av
”amerikanis-men” (se d.o.) kom, underkastade sig I. S.N.
Irenæ’us, biskop av Lyon (f. mellan 115 och
140, d. efter 190). F. i Mindre Asien, lärde I.
genom Polykarpos (se denne) känna
traditionen från apostlarna. I påskstriden (se d.o.)
ingrep han förmedlande genom brev till påven
Victor. I sitt mot gnosticismen riktade
huvudarbete, ”Elenchos” (”Vederläggning av den
föregivna visheten”), lade I. stor vikt vid
kyrkans heliga skrifter, trosregel och episkopat
I. var sin tids främste teolog och påverkade
starkt den kommande läroutvecklingen. Hans
grundtanke var, att i Kristus (Logos) blev Gud
människa (inkarnation) och besegrade våra
för-därvare, döden och synden; så återställdes
(re-capitula’tio) och fullkomnades den i syndafallet
förlorade livsgemenskapen med Gud. I:s*
skrifter äro utg. av A. Stieren (2 bd, 1848—53),
urval i tysk övers, i ”Bibliothek der
Kirchenvä-ter”, 3—4 (1912). A.M-n.
Ire’ne, latinska formen för grek. Eirene (se
H o r e r n a).
Ire’ne, bysantinska furstinnor. 1) I. från Aten
(d. 803), gemål till Leo IV, moder till
Konstantin VI. Maktlysten och blint hängiven
munkarna, lyckades I. under sin sons minderårighet
på det 7:e ekumeniska mötet i Nicæa 787
återinföra bilddyrkan. Genom ovärdiga ränker
förstörde hon Konstantins ställning. Slutl.
bländade modern själv sin son. I. tvangs att
abdikera 802. Lm.
2) I. (Dukas), o. 1077 förmäld med Alexios
I, moder till Johannes (II) och Anna Komnena,
— 1250 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
