Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irak - Historia - Irak adjmi, Irak adjemi - Iran - Iraner - Iranska språk - Irapuato - Iravadi, Irrawaddy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRAK ADJMI
av Nat. förb. den s.k. Bryssellinjen, varigenom
större delen av detta vilajet tillföll L
Sydgränsen mot Nadjd fixerades genom en
överenskommelse mellan England och Ibn Saud
1928. Slutl. fick 1931 en kommitté i uppdrag
att till Nat. förb. inkomma med förslag till
gränsreglering mellan Syrien och I.
Förhållandet mellan I. och dess mandatär England har
under hela tiden varit den mest brännande
frågan. Landets önskan att utbyta
mandatförhållandet mot en allians mellan ett
självständigt I. och England har sistn. land genom
fördrag 1922, 1927 och 1930 alltmera sökt
uppfylla. Helt genomfört blir detta förbund, i
och med att I. upptages i Nat. förb., varom
England väckt förslag. G.O-r.
Ira’k adjmi, Irak adjemi (al-’lräk
al-’adjami, Persiska Irak), landskap i mellersta
Persien; i v. stäpp, i ö. saltöken. Vägen
Tehe-ran—Isfahan går genom I. och vid denna
konstbevattnade odlade områden. O.P.
Ira’n, i persiskan den officiella beteckningen
för det persiska riket. I Europa användes
namnet I. numera i allm. ss. geografisk och
kulturhistorisk beteckning för det mellan
Mesopotamien i v. och Indien i ö., Västturkestan i
n. och Persiska viken i s. belägna höglandet,
som omfattar c:a 2,7 mill. kvkm., har en
iranska språk talande, till c:a 15 mill. uppgående
befolkning och politiskt är uppdelat på Persien,
Afganistan och Belutsjistan. — Stundom
användes även biformen Eran, som eg. utgör
namnets medelpersiska form. C.F.
Ira’ner, beteckning för de indoeuropeiskt
språk talande inbyggarna i Iran. Det iranska
folkelementet är sammansatt av det till sin
omfattning och sin karaktär ännu knappast kända
förindoeuropeiska folkelementet, de
indoeuro-peiska invandrarna samt i historisk tid
in-vandringsböljor från semitiskt (araméer,
araber) och turkiskt håll; i sht det turkiska
folkelementet har lämnat djupa spår i Irans
antropologiska karaktär. Det indoeuropeiska
elementet spelar numera en täml. underordnad
roll; däremot är det väl sannolikt, att det
förindoeuropeiska folkelementet i hög grad
bestämmer raskaraktären. Till i. höra perser,
kurder, belutsjer, afganer, pamirfolken, ett
flertal stammar vid Kaspiska havets s. och s.v.
kust samt osseterna. Antalet i. torde uppgå till
c:a 15 mill. Det iranska folkelementet har i
historien spelat en större roll, än vad dess nuv.
utbredning låter förmoda; under årtusendet f.
Kr. var Västturkestan och s. Ryssland iranskt,
och under årtusendet e.Kr. fram till
mongolherraväldet spelade sogderna en enastående roll
som kulturbärare i Centralasien. C.F.
Iranska språk, de i Iran talade språken av
indoeuropeisk härstamning, vilka tillsammans
med de indoariska bilda den indoiranska el.
ariska språkfamiljen bland de indoeuropeiska
språken. Bland de nuv. i.s. intages främsta
rummet av nypersiskan el. persiskan,
som över p e h 1 e v i (se d.o.) direkt återgår
på de akemenidiska kilinskrifternas f or
n-persiska och företräder en egen väl
avgränsad grupp bland i.s. övriga i det centrala
Iran förekommande dial. fördela sig i det hela
på de två grupperna kaspiska och
centrala dial.; åtm. de senare torde återgå
omedelbart på det nordpehlevi, som är oss
bekant från inskrifter och från de genom
fynden i östturkestan från början av 1900-talet
bekanta manikeiska litteraturfragmenten. Nära
besläktad med dessa grupper är kurdiskan
i v. längs gränsen mot Mesopotamien; dock hör
en av de kurdiska dial., 1 u r i s k a n, närmast
till den av nypersiskan företrädda gruppen.
Nära släktskap förråder också b e 1 u t s j i med
dess bägge dial., nord- och s y d-b e 1 u t s j i.
Till en annan, ö. grupp höra framförallt a
f-g a n s k a n el. pushtu, som delvis torde
återgå på den först genom fynden i
östturkestan bekanta s a k i s k a n, samt P a m i r dia■
I e k t e r n a. östlig är också avestiskan.
Isolerade stå numera bland i.s. ossetiskan
i Kaukasus och den därmed besläktade
yagh-n o b i i Pamir. — I.s. ha numera kvar endast
en bråkdel av sitt forna omfång och sin forna
betydelse. Under akemenidertiden torde i.s. ha
härskat ej blott i det nuv. Iran, utan även i
nuv. Västturkestan och s. Ryssland. De nu
isolerade ossetiskan och yaghnobi utgöra endast
spillror av en stor nordiransk språkgrupp,
till vilken hörde ej blott skyternas, s a r m
a-t e r n a s och alanernas språk (nuv.
ossetiskan) utan framförallt den först genom
fynden i östturkestan bekanta sogdiskan
(varav yaghnobi utgör en fortsättning), vilken under
årtusendet från Kr. f. till mongolherraväldet
var det dominerande språket i Centralasien.
Hur många i.s. som gått förlorade, låter sig ej
tillnärmelsevis angivas. På senaste tid har det
iranska språkområdet visat tendens att utbreda
sig i Västturkestan, där en avart av
nypersiskan, t a d j i k i, talas. C.F.
Irapuato [-pQa’tå], stad i staten Guanajuato,
Mexiko, 1,793 m.ö.h., i ett fruktbart
åkerbruks-område, järnvägsknut; 20,657 inv. (1921). O.P.
Ira’vadi, Irrawaddy, Burmas huvudflod,
rinner upp i landets nordvästligaste del, nära
gränsen till Tibet på c:a 28° n.br. Den
uppstår ur ett stort antal i Namkiu-bergen (4,800—
6,000 m.ö.h.) belägna källfloder, som förena sig
i 2 huvudfåror, Mali Kha och Nmai Kha. Vid
dessas sammanflöde 160 m.ö.h. börjar den eg.
— 1247 —
— 1248 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
