IRAK ADJMI av Nat. förb. den s.k. Bryssellinjen, varigenom större delen av detta vilajet tillföll L Sydgränsen mot Nadjd fixerades genom en överenskommelse mellan England och Ibn Saud 1928. Slutl. fick 1931 en kommitté i uppdrag att till Nat. förb. inkomma med förslag till gränsreglering mellan Syrien och I. Förhållandet mellan I. och dess mandatär England har under hela tiden varit den mest brännande frågan. Landets önskan att utbyta mandatförhållandet mot en allians mellan ett självständigt I. och England har sistn. land genom fördrag 1922, 1927 och 1930 alltmera sökt uppfylla. Helt genomfört blir detta förbund, i och med att I. upptages i Nat. förb., varom England väckt förslag. G.O-r. Ira'k adjmi, Irak adjemi (al-'lräk al-'adjami, Persiska Irak), landskap i mellersta Persien; i v. stäpp, i ö. saltöken. Vägen Tehe-ran—Isfahan går genom I. och vid denna konstbevattnade odlade områden. O.P. Ira'n, i persiskan den officiella beteckningen för det persiska riket. I Europa användes namnet I. numera i allm. ss. geografisk och kulturhistorisk beteckning för det mellan Mesopotamien i v. och Indien i ö., Västturkestan i n. och Persiska viken i s. belägna höglandet, som omfattar c:a 2,7 mill. kvkm., har en iranska språk talande, till c:a 15 mill. uppgående befolkning och politiskt är uppdelat på Persien, Afganistan och Belutsjistan. — Stundom användes även biformen Eran, som eg. utgör namnets medelpersiska form. C.F. Ira'ner, beteckning för de indoeuropeiskt språk talande inbyggarna i Iran. Det iranska folkelementet är sammansatt av det till sin omfattning och sin karaktär ännu knappast kända förindoeuropeiska folkelementet, de indoeuro-peiska invandrarna samt i historisk tid in-vandringsböljor från semitiskt (araméer, araber) och turkiskt håll; i sht det turkiska folkelementet har lämnat djupa spår i Irans antropologiska karaktär. Det indoeuropeiska elementet spelar numera en täml. underordnad roll; däremot är det väl sannolikt, att det förindoeuropeiska folkelementet i hög grad bestämmer raskaraktären. Till i. höra perser, kurder, belutsjer, afganer, pamirfolken, ett flertal stammar vid Kaspiska havets s. och s.v. kust samt osseterna. Antalet i. torde uppgå till c:a 15 mill. Det iranska folkelementet har i historien spelat en större roll, än vad dess nuv. utbredning låter förmoda; under årtusendet f. Kr. var Västturkestan och s. Ryssland iranskt, och under årtusendet e.Kr. fram till mongolherraväldet spelade sogderna en enastående roll som kulturbärare i Centralasien. C.F. Iranska språk, de i Iran talade språken av indoeuropeisk härstamning, vilka tillsammans med de indoariska bilda den indoiranska el. ariska språkfamiljen bland de indoeuropeiska språken. Bland de nuv. i.s. intages främsta rummet av nypersiskan el. persiskan, som över p e h 1 e v i (se d.o.) direkt återgår på de akemenidiska kilinskrifternas f or n-persiska och företräder en egen väl avgränsad grupp bland i.s. övriga i det centrala Iran förekommande dial. fördela sig i det hela på de två grupperna kaspiska och centrala dial.; åtm. de senare torde återgå omedelbart på det nordpehlevi, som är oss bekant från inskrifter och från de genom fynden i östturkestan från början av 1900-talet bekanta manikeiska litteraturfragmenten. Nära besläktad med dessa grupper är kurdiskan i v. längs gränsen mot Mesopotamien; dock hör en av de kurdiska dial., 1 u r i s k a n, närmast till den av nypersiskan företrädda gruppen. Nära släktskap förråder också b e 1 u t s j i med dess bägge dial., nord- och s y d-b e 1 u t s j i. Till en annan, ö. grupp höra framförallt a f-g a n s k a n el. pushtu, som delvis torde återgå på den först genom fynden i östturkestan bekanta s a k i s k a n, samt P a m i r dia■ I e k t e r n a. östlig är också avestiskan. Isolerade stå numera bland i.s. ossetiskan i Kaukasus och den därmed besläktade yagh-n o b i i Pamir. — I.s. ha numera kvar endast en bråkdel av sitt forna omfång och sin forna betydelse. Under akemenidertiden torde i.s. ha härskat ej blott i det nuv. Iran, utan även i nuv. Västturkestan och s. Ryssland. De nu isolerade ossetiskan och yaghnobi utgöra endast spillror av en stor nordiransk språkgrupp, till vilken hörde ej blott skyternas, s a r m a-t e r n a s och alanernas språk (nuv. ossetiskan) utan framförallt den först genom fynden i östturkestan bekanta sogdiskan (varav yaghnobi utgör en fortsättning), vilken under årtusendet från Kr. f. till mongolherraväldet var det dominerande språket i Centralasien. Hur många i.s. som gått förlorade, låter sig ej tillnärmelsevis angivas. På senaste tid har det iranska språkområdet visat tendens att utbreda sig i Västturkestan, där en avart av nypersiskan, t a d j i k i, talas. C.F. Irapuato [-pQa'tå], stad i staten Guanajuato, Mexiko, 1,793 m.ö.h., i ett fruktbart åkerbruks-område, järnvägsknut; 20,657 inv. (1921). O.P. Ira'vadi, Irrawaddy, Burmas huvudflod, rinner upp i landets nordvästligaste del, nära gränsen till Tibet på c:a 28° n.br. Den uppstår ur ett stort antal i Namkiu-bergen (4,800— 6,000 m.ö.h.) belägna källfloder, som förena sig i 2 huvudfåror, Mali Kha och Nmai Kha. Vid dessas sammanflöde 160 m.ö.h. börjar den eg. — 1247 — — 1248 —