IRISKA LITTERATUREN fektion, och behandlingen riktas huvudsaki. mot grundsjukdomen. Mi H. Irigo'yen, H i p 6 1 i t o, argentinsk president (f. 1850), studerade juridik och förvärvade advokattiteln, blev 1872 kapten vid nationalgardet och var 1881—1905 lärare vid en flickskola men ägnade från slutet av 1870-talet sitt huvudintresse åt politik. 1880 invald i kongressen, gjorde den radikale I. en betydande insats i kampen för allmän rösträtt, blev vid det radikala partiets seger 1916 vald till president för tiden 1916—22, och en reformperiod började. L, som höll Argentina utanför världskriget, innehade en stark ställning och sökte dominera även under sin efterträdare Alvear, varvid det kom till brytning mellan dem. 1928 blev I. åter president men levde högt på den prestige, han förvärvat tidigare, och missbrukade sin makt. Gunstlingssystem florerade, statens finanser råkade i oordning, valutan sjönk, och det fria ordet tystades. En officers-junta, ledd av general José Uriburu, gjorde 1930 uppror, och trupper ryckte in i huvudstaden, vars befolkning anslöt sig till upproret. I. sökte fly men greps och deporterades till ön Martin Garcia. P.Dhl. Iris, ögats regnbågshinna, är den framifrån synliga, färgade hinnan i ögat; dess funktion är reglering av den ljusmängd, som släppes in i ögat. I. är bländarformigt utspänd tätt framför linsen; genom vidgning och förträngning av hålet i dess mitt (pupillen) tillåtes mer el. mindre ljus tränga in i ögats inre. Denna förändring av pupillens storlek åstadkommes genom växelverkan mellan två muskler i i., en radiär och en cirkulär. I stark belysning är pupillen trång, i mörker vid. Färgen hos i. bestämmer ögats färg, dess variation hos olika individer beror på pigmenthalten; hos brunögda innehåller i. mycket pigment, hos ljust blåögda litet el. intet. Mi H. Iris, växtsläkte, seSvärdsliljesläktet. Iris, grek, myt., enl. Hesiodos dotter av Thaumas och Elektra, syster till harpyjorna. Personifikation av regnbågen, bryggan mellan himmel och jord, blir I. gudarnas, i sht Heras budbärarinna, i konsten ofta framställd med vingar, vingskor och häroldstav. H.Sj. Iris, Försäkring s-a.-b., grundat 1914. Huvudkontor i Stockholm. Branscher: ansvarighets-, autc mobil-, garanti-, glas-, inbrotts-, olycksfalls-, resgods-, rån-, sjuk-, trafik- och vattenledningsskadeförsäkring. Premieintäkt 1931 1,6 mkr. (mill. kr.). Omslutning 31/i2 1931 2,7 mkr., varav aktiekapitalet 0,4 mkr. Th.Dn. Irisbländare, tekn., se Bländare. Irish academy of letters [al^rij 9kä'dami av lä'taz] stiftades 1932 på initiativ av W. B Yeats med syfte att främja irländsk litteratur på såväl iriska som engelska. Bland medl. märkas förutom Yeats, även G. B. Shaw, George Moore, G. Russell (”A. E.”), Douglas Hyde, James Joyce, St. John Ervine o.a. A.Km. Irish free State [al'arij fri stelt], se Irländska fristaten. Irish republican brotherhood [äi'ørij ripu'-blikan brE'öahod], eg. detsamma som Fenian brotherhood (se Fen i er), som reorganiserades 1869 av Clan-na-Gael (se d.o.) på en mera fast och hemlig bas under namnet I. och alltjämt spelade en viktig roll i irländsk politik. Det stödde Sinn Féins (se d.o.) politik men var också kraftigt verksamt inom volunteer-rörelsen i Sydirland. De flesta upprorsledarna vid påskupproret 1916 voro medl. av I. I. bidrog även att organisera Irish republican army (”IRA”), kvinnoföreningen Cuman na-mBan (Kvinnornas råd) och boyscoutorganisationen Fianna Eireann (Irlands fianna). v.S-w. Irish revival, The [Si al'arij rival'val], litterär rörelse från 1890-talet och senare, som söker skapa en nationell anglo-irländsk litteratur; den vill anknyta till den gamla iriska litteraturen och hämtar sina ämnen från dess sagovärld och från irländsk folklore och folkliv. Rörelsen koncentrerar sig kring den 1899 grundade nationalscenen i Dublin; dess centralfigurer äro W. B. Yeats och George Russell (”A. E.”). Jfr Engelska litteraturen. A.Km. Iriska litteraturen. Redan före Irlands kristnande på 400-talet fanns en rik diktning på iriska, vilken dock blott fortplantades muntligen av landets lärda och privilegierade skrå, druider (se d.o.) och skalder (fili). Ogam-skriften (se O g a m) från början av vår tideräkning nyttjades näml, endast för korta meddelanden och inskrifter, ung. som runorna hos oss. Först med kristendomen infördes skrivkonsten för bokligt bruk. Den kristna hierarkien ersatte helt druiderna, men skalderna, som senare smälte samman med barderna (se Bard), förblevo en högt privilegierad klass. Särsk. vid klostren uppstodo stora högsk. för teologi, klassisk litteratur, lagfarenhet och skaldekonst. I dessa var ej latinet det härskande språket som i det övriga Europa utan iriskan, och även lekmän undervisade. Den gamla dikttraditionen nedskrevs nu och omdiktades på olika sätt. De äldsta litterära texterna på iriska äro ej äldre än 1100-talet, men innehållet är till stor del betydligt äldre än såväl handskrifter som den språkform, det i dem fått. Denna litteratur kommer sålunda till tiden närmast den grekiska och latinska men är ålderdomligare och fullt självständig. Av — 1253 — — 1254 —