Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irrationella tal - Irrawaddy - Irrbloss, lyktgubbar - Irredenta - Irredentism - Irregularia - Irreguljär - Irreguljära trupper - Irrelevant - Irreligiositet - Irreligiös - Irreparabel - Irreversibel - Irrigation - Irris - Irritament - Irritantia - Irritation - Irritera - Irsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRRAWADDY
malbråk. I.t. delas i algebraiska tal (rötter till
en algebraisk ekvation med heltalskoefficienter,
ex. ^2) och transcendenta tal (ex. e och yr). H-r.
Irrawaddy, se I r a v a d i.
Irrbloss, lyktgubbar, äro ljusföreteelser,
som iakttagas i sumpiga trakter ss. lågor,
svävande över jorden. Man har velat söka deras
uppkomst i förbränning av sumpgas (metan),
som bildats genom förruttnelse och
förmult-ning av organiska ämnen. De iakttagas i allm.
på ställen, där det finnes lager av dy el. gyttja
med ruttnande organiska ämnen, och i flera
fall har man även konstaterat närvaron av
mineralet vivianit (fosforsyrad järnoxidul). En
antaglig förklaring vore då, att vivianiten här
reducerades, varvid gasformiga
fosforföreningar, särsk. fosforväten, bildades, vilka vid
långsam oxidation frambringa detta ljusfenomen.
I. skulle sålunda vara ”kalla lågor”. — I.
studerades 1922 vid sjön Lekvattnet, se G.
Lund-qvist & H. Thomasson, ”Sjön Lekvattnet i
Värmland” (i ”Sveriges geologiska
undersökning”. Ser. C. N:r 323, 1924). K.A.G.
Irrede’nta, se Irredentism.
Irredenti’sm (till ital. irredento, obefriad).
De italienska enhetssträvandena blevo under
1870-talet såtillvida gäckade, att åtskilliga s.k.
i r r e d e n t a (obefriade) områden med
italienskt språk fortfarande stannade hos
främmande stater. Under intryck härav uppväxte
irredentarörelsen, irredentismen, med
medelpunkt i den 1878 bildade föreningen
Ita-lia irredenta. Rörelsen hade särsk. udd mot
Österrike men avsåg också att införliva Malta,
Korsika, Nizza och det italienska Schweiz med
Italien. Rörelsen fortlever alltjämt, med
spetsen riktad mot Frankrike och Jugoslavien. —
Termerna nyttjas numera även om liknande
förhållanden i andra länder. P.Dhl
Irregula’ria, underordn. bland sjöborrarna
(se d.o.).
Irreguljä’r (till lat. nekande in- och re’gula,
rättesnöre, regel), oregelbunden, oregelmässig.
Irreguljä’ra trupper kallas trupper, vilka icke
tillhöra en stats lagenligt organiserade
krigsmakt. De kännetecknas av löslig organisation,
oenhetlig beklädnad och utrustning samt ett
mindre ordnat uppträdande i förening med
plundring o.a. excesser. Även de ryska
kosacktrupperna ha ansetts ss. i.t., ehuru de varit
organiserade. Jfr F r i k å r. E.O.B.
Irrelevant [-a’nt el. -a’ijt] (till lat. nekande
in- och relevcTre, lätta, mildra; se In), (i detta
sammanhang) betydelselös el. likgiltig el. utan
intresse.
Irreligiositet, religionslöshet, ogudaktighet,
gudlöshet.
Irreligiös [-igiö’- el. -ifö’- el. -ijö’-] (ytterst
lat. irreligio’sus, se In-), utan religion,
ogud-aktig, gudlös.
Irrepara’bel (se In-), som ej kan repareras
el. gottgöras, ohjälplig, obotlig.
Irreversi’bel, ett förlopp, som icke är
om-vändbart utan endast kan gå i en riktning
Irrigation [-Jo’n] (till lat. irriga’re, leda vat
ten, vattna). 1) Bevattning för
jordbruksändamål, se Konstbevattning.
2) Med. I. kallas den metod, enl. vilken
man utan större tryck utför spolning av sår
vid komplicerade benbrott samt av tjocktarm,
näshåla etc. I. utföres med en i r r i g a t o r,
som består av en upptill öppen behållare vanl.
av cylinderform med ett avloppsrör i el. vid
kannans botten, till vilket en gummislang
kopplas. I dennas yttre ända anbringas en pip av
för spolningsändamålet lämplig konstruktion.
Jfr K 1 y s m a och Lavemang. Å.Ch.
Irris, fågelsläkte, se Skratthärfågel.
Irritame’nt (av lat. irritame’ntum), retmedel,
över huvud allt som hos en levande organism
framkallar reaktioner och utlöser rörelser el.
förnimmelser av något slag. Allteftersom
retningen härleder sig från yttervärlden el. från
organismen själv, talar man om yttre el.
i n r e i. De i., som framkalla våra
sinnesförnimmelser, äro samtliga av fysikalisk el.
kemisk natur. Jfr Psykofysik och
Specifik sinnesenergi. A.N.
Irrita’ntia (av lat. irrita’re, reta) kallas den
mycket stora grupp av läkemedel och gifter,
som verka lokalt retande å det ställe av yttre
el. inre kroppsytor, där de anbringas.
Retningen av de där befintliga nervelementen kan på
reflexväg (se Reflex) utlösa reaktioner i
helt andra delar av organismen. Hit höra bl.a.
de magslemhinnan retande kräkmedlen, de
tarmslemhinnan påverkande laxérmedlen, de
flyktiga i. (t.ex. många stridsgaser), som reta
andningsvägarna, resp, ögats bindehinna
(tårgas), samt de talrika hudretmedlen,
rubefacie’n-tia (se d.o.). J.G.A.
Irritation [-Jo’n] (lat. irrita’tio), retning;
retad sinnesstämning, förbittring.
Irrite’ra (lat. irrita’re), reta; oroa, förarga.
Irsta, s:n i Siende hd, Västmanlands län, ö.
om Västerås; 47,44 kvkm., därav 47,28 land;
1,181 inv. (1932; 25 inv. pr kvkm.); 21,51 kvkm.
åker (1927; 45,5% av landarealen), 20,13 kvkm.
skogsmark. — Kyrkan är byggd under
medeltiden i gotik och har fyra stjärnvalv samt flera
intressanta inventarier och gravvårdar; i ö.
tillbyggdes 1746 det Cronstedtska gravkoret. —
Egendomar: Gäddeholm, Hagbyholm, Kusta.
— Pastorat: I. och Badelunda, Domprosteriet,
Västerås stift. M.P.;E.W.
— 27 —
— 28 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
