Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isaios (Isæus) - Isak - Isak, Aron - Isak I Komnenos (bysantinsk kejsare) - Isak II Angelos (bysantinsk kejsare) - Isakson, Karl - Isala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISAIOS
Isaios [-aT-] (Isæus), attisk talare, från
Chalkis på Eubea (o. 350 f.Kr.), enl. tradi
tionen lärjunge till Isokrates och Demosthe
nes’ lärare. Kommenterad uppl. av W. Wyse
(1904; större delen av I:s’ tal äro förlorade).
W.N.
Isak, Abrahams son, biperson i flera
patriarksägner, huvudperson i 1 Mos. 26. I. torde
ej vara en personifikation av en stam utan eu
gammal sägengestalt. Som I:s söner räknas
Jakob och Esau. G.Bsm.
Isak, Aron, se A. I s a a c.
Isak, bysantinska kejsare. 1) I. I
Komnenos uppsattes 1057 av feodaladeln och
militären på tronen, sedan under de sista
regen-terna av makedonska huset rikets
stormakts-ställning förstörts (se Bysantinska riket,
sp. 510 ff.). Med stor kraft och en obändig
vilja att förnya det åldrande riket mötte I.
yttre och inre fiender. Plötsligen avsade han
sig 1059 regeringen, trol. av missmod. Sin
återstående tid framlevde han i ett kloster. Lm.
2) I. II Angelos (d. 1204), utropad till
kejsare efter den geniale våldsmannen
Andro-nikos II :s fall 1185, bidrog genom bristande
re-gentgåvor avsevärt till rikets fall. Så
framkallade han genom utpressning ett uppror, som
vållade bildandet av det nybulgariska riket. För
att skydda sitt rike vid 3:e korståget slöt han
förbund med sultanen Salah ad-din, varigenom
Västerlandets fiendskap mot Bysantinska riket
ökades. 1195 avsatt och bländad, framtogs I.
under 4:e korståget ur sitt fängelse och blev
för någon tid kejsare men dog kort
därefter. Lm.
Isakson, Karl Oscar, svensk-dansk
målare (1878—1922), var elev av Zahrtmann först
i Italien och sedan i Köpenhamn, där han
stadigvarande bosatte sig. O. 1910 bröt han med
den danska traditionen och sökte under
inflytande av Cézanne och senare Matisse nå fram
till en renare färgbehandling och skapa ett
kraftigare föredrag (flera stilleben av stark
syntetisk stämning). I hans egenartade religiösa
kompositioner kommer hans starkt personliga
läggning till uttryck (”Kristus och synderskan”).
I., vars konst blev känd i större omfattning
först genom en minnesutst. 1922, är en av de
ursprungligaste koloristiska begåvningarna i
sv. måleri. I. är representerad i Nationalmuse
um, Stockholm, i Göteborg och Köpenhamn. —
Litt.: K. Fåhraeus, ”K. I.” (i ”Konstkritiska
essayer”, 1924). M.Bjn.
Isala, by i Dalarne, 3 km. n.n.ö. om
Svärdsjö kyrka. I. spelar en roll i den traditionella
berättelsen om Gustav Vasas äventyr i Dalarne.
En viss Sven Elfsson skulle här ha skyddat
Gustav under hans flykt från danskarna:
K. Isakson: Självporträtt. Ateneum,
Helsingfors.
Svens hustru skulle en gång genom att slå
Gustav med brödspaden och tilltala honom
hårt ha räddat honom från danskarnas
misstankar; senare skulle Sven ha fört Gustav
vidare, dold i ett halmlass. De tidigaste
berättelserna härom äro upptecknade 1667,
alltså nära 150 år efter händelserna, under det
antikvariska intressets blomstringstid. Även
Jesper Svedberg meddelar en liknande
berättelse. Under 1700-talet infördes berättelsen i
den lärda litteraturen. Svens efternamn
uppgives på flera olika sätt: Elfsson, Nilsson,
Algotsson. Det är känt, att Gustav Vasa
1524 använt en Sven i I. som budbärare. —
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Lada i Isala, dit traditionen velat förlägga
ett av Gustav Vasas äventyr.
— 39 —
— 40 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
