Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isala - Isallobarer - Isamplituder - Isander, Gustaf - Isanomaler - Isar - Isarco - Isaria - Isarnus (Morlane, de Fontiano) - Isaskar - Isatis - Isaurien - Isaurier - Isbark - Isbarta, Isparta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISBARTA
Litt.: S. Samuelsson, ”Om traditionen som
källa för Gustav Vasas äventyr i Dalarna” (i
”Historiska studier tillägnade Harald Hjärne”,
1908); N. Ahnlund, ”Folktraditionen som
historisk källa” (i ”Hist. tidskr.”, 1926). I.A.
IsallobaTer, linjer (på kartor), som
sammanlinda orter med lika förändring av lufttrycket
på samma tid. Tiden brukar numera vara 3
timmar. I. inritas på vanliga isobarkartor och
äro av stor betydelse för
väderleksförutsägel-ser. De ha införts av N. Ekholm. H.K-r.
Isamplitu’der, linjer (på kartor),som
sammanbinda orter med samma amplitud av ett
fenomen. Så kunna linjer dragas genom orter, som ha
samma dagliga amplitud el. årliga amplitud av
temp., lufttryck el. någon annan variabel
’storhet. Ex. se kartan bd 8, sp. 1046. H.K-r.
Isa’nder, Gustaf, grafiker (1862—1929), var
väsentligen självlärd och utbildade sig, bredvid
sitt anspråkslösa yrke (som kypare), till en fin,
känslig grafiker med mjuk ton i sina
torrnåls-raderingar, mestadels med motiv från
Stockholm, t.ex. ”Stortorget en vinternatt”. E.W.
Isanoma’ler, linjer (på kartor), som
sammanbinda orter med samma avvikelser från
medelvärdet av en meteorologisk storhet. Man kan
konstruera temp.-i., lufttrycks-i., salthalts-i. för
haven o.s.v. H.K-r.
Isar [i’zar], h.-biflod till Donau i Bayern,
352 km. lång, upprinner på Karwendelbergen i
Tyrolen, flyter först åt v., vänder sedan mot
Flygbild av ett stycke av Isars lopp ovanför
München.
n och genombryter Kalkalperna. Vid Tölz (658
m.ö.h.) träder I. in på bajerska högslätten och
mynnar nedanför Deggendorf. De viktigaste
bifloderna äro Loisach och Amper. O.P.
Isa’rco, italiensk flod, se E i s a c k.
Isaria, det konidiebildande stadiet hos arter
av släktet Co’rdyceps (se d.o.), tidigare
betraktat som självständigt svampsläkte, tillhörande
Fungi imperfe’cti. O.Gz.
IsaTnus, ärkebiskop av Lund, med
släktnamnet • M o r 1 a n e och även kallad de F o
n-tiano (d. 1310), nämnes 1270 ss. kanik i
Carcassonne, senare som ärkepresbyter där.
Han sändes 1295 och 1298 ss. påvlig legat till
Danmark för att avveckla stridigheterna
mellan Erik Menved och ärkebiskop Jens Grand,
spelade därvid en betydande roll, blev 1300
ärkebiskop av Riga, 1302 av Lund, 1310 av
Salerno, avled s.å. i Avignon. L.W.
Isa’skar, föregiven stamfader till den
israelitiska stammen I., vars område omfattade
nedre Galiléen och Jisreelslätten och som i
De-boras (se denna) frihetskamp spelade en
avgörande roll. G.Bsm.
1’satis, växtsläkte, se Vejdesläktet.
Isaurien [-åu’-], efter huvudstaden Isaura
i antiken benämning på en del av Cilicia
tra-cheia i Mindre Asien, mellan i ö. Lykaonien, i
n. Frygien, i v. Pisidien, i s. Cilicien och
Pam-fylien. — I. framträder föga i historien. Inv:s
böjelse för sjöröveri föranledde P. Servilius
Isauricus’ och Pompejus’ expeditioner (78 och
67 f.Kr.). Fast knutet till det romerska
väldet blev I. eg. aldrig; däremot lyckades
Ana-stasios foga det till det östromerska väldet
(492—497). Från I. härstammade de
östromerska kejsarna Zeno (474—491), och efter I. är,
dock ej med full rätt, den av Leo III (717—
741) grundade isauriska dynastien uppkallad.
Om I:s kulturtillstånd under antiken är det
svårt att bilda sig en föreställning; i varje
fall äro ruinerna av den gamla huvudstaden
Isaura palaia (s. om Konia), som 322
förstördes av Perdikkas, bland Mindre Asiens mera
storslagna minnesmärken. C.F.
Isaurier [-au’-], inv. i det forntida
mindre-asiatiska landskapet Isaurien. I. voro kända
ss. ett utmärkt soldatmaterial och spelade ss.
sådant en framträdande roll i det bysantinska
rikets tidigare historia (se Bysantinska
riket och Isaurien). C.F.
Isbark, detsamma som glattis (se d.o.).
Isba’rta, I s p a r t a. 1) Vilajet i
Västanato-lien, Turkiet; 8,275 kvkm.; 144,804 inv. (1927).
— 2) Huvudstad i vilajetet I., vid floden med
samma namn, 920 m.ö.h., järnvägsstation;
15,855 inv. (1927). Framställning av vävnader,
rosenvatten. Livlig handel. O.P.
— 41 —
— 42 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
