Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isfahan (Ispahan) - Isfjorden - Isfotglaciär - Isfåglar - Isgenerator - Isgrind - Ishavet - Ishavsledar - Ishavsmärgel - Ishavsrelikter - Ishavssand - Isherwoodsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISFJORDEN
Gatuscen från Isfahan.
krets, kvarstå nu blott grushögar. Störst av de
kvarstående äldre palatsen är Tjihil Sutun
(Ala Kapu, ”de många kolonnernas palats”)
med väggmålningar från Abbas den stores tid.
Vid ”kungstorget” ligga två de största av
I:s många moskéer; av dem är
Mesdjid-i-Schah (”Kungamoskén”) ganska väl
bevarad. Bland basarerna märkes
Abbas-ba-saren, 7V2 km. lång. Vidare framstå åtskilliga
karavanserajer, ståtliga broar m.m. — I. är en
av Persiens äldsta städer, och dess historia
torde gå tillbaka till tiden före vår tideräk
ning. Det omnämnes av Ptolemaios (c:a 150
e.Kr.) under namnformen Aspadana; ett annat
äldre namn var Djaiy (Ptolemaios: Gabai). I.
synes ha varit en betydande stad under den
muhammedanska tiden, tills det 1387 ödelädes
av Timur. Till ny blomstring uppvaknade I.,
sedan Abbas I gjort det till Persiens
residensstad. 1722 erövrat av afganfursten Mahmud
Ghilzai, återtogs I. 1729 av Nadir schah men
återvann aldrig sin förutvarande betydelse,
särsk. som (1797) Teheran blev Persiens
huvudstad. C.F.;E.W.
Isfjorden, c:a 100 km. lång, vitt förgrenad
fjord på v. sidan av Västspetsbergen; på dess s.
sida flera stenkolsgruvor. 5.
Isfotglaciär, se Glaciär, sp. 393.
Isfåglar, se Kungsfiskar e.
Isgenera’tor, anordning för tillverkning av
konstgjord is, bestående av en utåt värmeiso-
lerad behållare med saltvatten (koksalt- el.
klorkalciumlösning), som kyles medelst
rörslingor från en kylmaskin. Inne i rörslingorna
avdunstar ett kylmedium (t.ex. ammoniak el.
svaveldioxid) och binder värme, varigenom
saltvattnet avkyles till under 0°. Den
konstgjorda isen fryses i s.k. is-celler, plåtkärl av
kvadratisk genomskärning, något avsmalnande
nedtill, som fyllas med rent vatten och
nedhängas i den kalla saltlösningen. Frysningen
av klar is underlättas, om en långsam
luftström pressas genom vattnet i is-cellen. Jfr
Kylmaskin. J.Tbg.
Isgrind el. galler av järn med högst 2 cm.
breda öppningar skall enl. fiskeristadgans 8 §,
där vatten ledes in till turbin, vara anbragt
så, att större fisk hindras att inkomma i
turbinen. Se Vattenkraftverk. Fr.E.
Ishavet. Benämningen hänför sig numera
vanl. endast till N. ishavet, Polarbassängen el.
Arktiska havet (se Arktis). Det s.k. S.
ishavet inräknas nu i Atlantiska, St. och Indiska
oceanerna, mot vilka det ej på något sätt är
avgränsat. J.C.
Ishavslera, se Glaciala bildningar
och V a r i g lera.
Ishavsmärgel, en kalkrik ishavslera (varvig
lera), vanl. utslammad ur morän från bl.a. av
lösa kalkstenar uppbyggda unga
sedimentformationer, t.ex. den siluriska. G.Fn
Ishavsrelikter kallas sådana djur, som i vissa
vatten äro kvarlevor av en forntida, marin,
arktisk fauna, vare sig de kvarstannat i de
vatten, där de kvarlämnats, s.k. äkta el.
prim o-i., el. sekundärt vandrat in i nya
vattendrag, s.k. sekund o- el. pseud o-i.,
varvid mindre förändringar i deras byggnad och
storlek ofta ägt rum. Huvudmassan av de i
Östersjön och Fennoskandias sjöar levande i.
ha kommit från ö., då dessa vatten i senglacial
tid stodo i förbindelse med Vita havet. Ex.
på i. äro stjärnmasken Halicry’ptus,
hornsim-pan och skorven [ldo’thea e’ntomon). O.C-n.
Ishavssand, se Glaciala bildningar.
Isherwoodsystemet [i’foQod-], skeppsb.,
karakteriseras av att de vid vanligt byggnadssätt
använda tvärskeppsspanten och balkarna
ersatts med tätt placerade långskepps gående
spant och balkar, vilka vanl. förbindas med
tvärskeppsskotten medelst knäplåtar.
Tvär-skeppsstyrkan åstadkommes, förutom av
skotten, genom på större avstånd, 3—4 m., placera
de webspant (se d.o. och fig.). Genom I.
stär-kes fartygsskrovets motståndsförmåga mot
buckling och ökas även i övrigt
långskepps-styrkan, varjämte viktbesparing erhålles. I.
lämpar sig särsk. för tankfartyg. Fartygets
ändar byggas emellertid vanl. enl. tvärskeppssy-
— 55 —
— 56 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
