Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iserosion, glacialerosion, exaration - Isfahan (Ispahan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISFAHAN
Fig. 2. Glaciala erosionsf ormer i Sarek. I mitten den U-formade Rapadalen, till h. Pelloreppe
med en liten glaciärnisch och hängdalar.
smält bort (se fig.). Nisch-glaciärer utvidga
och fördjupa sina samlingsbäcken, som,
befriade från sina ismassor, te sig om
cirkusdalar (iscirkusar, glaciärnischer,
glaciärcirkusar, kar el. kardalar).
Uppdämmes cirkusdalen av en moränvall el.
är den överfördjupad (d.v.s. om glaciären
uteroderat ett slutet bäcken i den fasta
berggrunden), intages den av en liten sjö, k a r s j ö
(se fig. 7 vid Dal). En fjord karakteriseras
bl.a. därav att djupet är mindre vid mynningen
än i de inre delarna (se Fjord). De stora
norrländska sjöarna, sjöarna vid foten av
Alperna, Anderna o.s.v. förete i fråga om
bottenkonfiguration och topografi likheter med
fjordarna. Dylika landskapsformer kunna
tänkas vara bildade på så sätt, att de forna
gla-ciärerna fört bort allt det lösa materialet i
dalarnas inre delar och avlagrat det som
moränvallar, glacifluviala deltan etc. i de yttre
och därigenom dämt upp dalarna, som så
kommit att intagas av sjöar el. fjordar. Emellertid
har det på många ställen kunnat påvisas, att
sjöarnas djup är större än mäktigheten hos
Fig. 3. Klippa med avrundad stötsida och
brant läsida. Ekenäs skärgärd, Nyland.
de dämmande glaciala bildningarna, d.v.s. även
om dessa avlägsnades, skulle sjöarna — fastän
förminskade — finnas kvar, näml, i de av
isen utgrävda, slutna och överfördjupade
bäckena (klippbäcken a; fig. 1). Särsk. de
sjöar, vilkas botten ligger under
erosions-basen el. havsytan och som ej kunna
antagas bildade genom förkastningar, måste
anses vara i större el. mindre grad ett
resultat av i. Se F e g e n, F r y k e n s j ö a
r-na, Hornavan, Hornindalsvatn, I
vö-sjön m.fl. Frågan om i. har varit mycket
omstridd och meningarna gå mycket isär. H.
Lautensach lämnar i ”Die Übertiefung des
Tessingebiets” (i ”Geographische
Abhandlung-en”, N. F. 1, 1912) en översikt över de olika
åsikterna. För Sveriges vidkommande se R
Sandegren, ”Den kvartärgeologiska
forskningen i Sverige under de sista 25 åren” (i ”Geol.
fören. förhandi.”, 43, 1921). J.C.
Isfaha’n (Ispahan), stad i Persien i prov.
Irak adjmi vid Zajende-rud (Zende-rud), 1,585
m.ö.h. I. har numera c:a 100,000 inv.; under
stadens stora blomstringstid på 1600-talet
torde inv.-antalet ha uppgått till minst 600,000.
Det eg. I. ligger på n. stranden av Zajende-rud;
på dess s. strand ligger förstaden D j u 1 f a,
uppkallad efter den tidigare armeniska staden
Djulfa, vars inv. av Abbas den store 1605
deporterades till I. och ännu utgöra en viss del
av förstadens befolkning. Likaledes finnes
sedan sasaniderkonungen Jezdegerd I (399—420)
en betydande judisk koloni i staden. I. ligger
vid karavanvägen
Teheran—I.—Schiraz—Bu-sjir, resp. Bender Abbas samt är ett betydande
handelscentrum. I. är vidare Persiens kanske
förnämsta industristad vad beträffar den
traditionella persiska industrien; där tillverkas
siden, sammet, tyger, ädelstensarbeten,
trämosaiker, glas och lergods. — Av de forna
befästningarna kring staden, som haft 37 km. i om-
— 53 —
— 54 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
