Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isis (gudinna) - Isis (koraller) - Isjakt - Isjim - Isjtar el. Istar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISIS
Isiskult. Väggmålning i Herculaneum.
och moder, och folkfantasien skapade rörande
familjehistorier kring gruppen fader, moder
och son. Hon blir vidare den stora
allomfattande, barmhärtiga himladrottningen, vars makt
och kärlek genomtränger världsalltet,
personifikationen icke endast av den födande och
livsalstrande kraften i naturen utan även av
kärlekens och godhetens uppehållande makt.
När de egyptiska mysterierna under
hellenis-men trängde segrande fram över världen, stod
I. i centrum av dem; vid kristendomens
framträngande var hon utan tvivel den mest
populära gudagestalten i den hedniska folkvärlden,
och hennes kult var omöjlig att utrota.
Kyrkan accepterade den också i madonnakulten,
i vilken I.-dyrkan utan tvivel är det viktigaste
inslaget. — Litt.: A. Erman, ”Die ägyptische
Religion” (2 Aufl. 1909); E. Briem, ”Mysterier
och mysterieförbund” (1932). Efr.B.
Isis, ett släkte barkkoraller (se Koral
1-djur), bildande greniga kolonier, vilkas
axelskelett består av omväxlande horniga och
kal-kiga leder. O.C-n.
Isjakt, farkost för segling på is. Europeiska
kustlandsfiskare använde urspr. båtar på
medar; först sedermera monterade man segel på
slädar. Den nuv. sport-i. har utvecklats sedan
1870-talet i flera europeiska länder samt
framförallt i U. S. A. och Canada. I Sverige finnas
i.-klubbar bl.a. i Stockholm och Norrköping.
— I. består av 2 plankor i kors. På
ytterän-darna av tvärplankan sitta o. 1,5 m. långa
ek-medar med infällda, kortare skenor av mjuk
götmetall el. fosforbrons. Aktermeden är något
längre och rörlig samt styres med en lång
ror-kult, så att rorgängaren, utsträckt i lådan, vid
behov kan styra med fotterna och ha
händerna fria att sköta seglen. Master och sparrar
äro på en tävlings-i. oftast av lätt (ihåligt) trä.
I. riggas med bermudarigg, med gaffelsegel
och fock el. med latinsegel. En i. på t.ex. 12
m. kan bära ända till 7 personer i en korg el.
låda, placerad akterut. I stark medvind kan
i. nå hastigheter av 12 å 13 mil i tim., i vissa
vindlägen (för om tvärs) t.o.m. överstigande
vindens hastighet. I. indelas vanl. i 4
tävlings-klasser efter segelytan (15—45 kvm.). O.K-gh.
Isjim [i’Jim], v.-biflod till Irtysj, v. Sibirien,
upprinner s.ö. om Akmolinsk och mynnar vid
Ust-Isjimsk; 2,140 km. lång, därav farbar för
ångare 150 km. [S.]
Isjtar [i’J-] el. I s t a r, babylonisk
fruktbarhets- och krigsgudinna. Av sumererna kallad
I n n a n n a, ”himmelens härskarinna”, ansågs
I. personifierad i planeten Venus. Hon var
stadsgudinna i Uruk, och det är trol. ss. sådan
hon blivit krigsgudinna, då det i denna stad
icke fanns någon manlig stadsgudom, som
kunde anföra i strid. Ss. sådan framställdes
hon fruktansvärd och skräckinjagande. Redan
tidigt kom emellertid hennes andra egenskap
av fruktbarhets- och kärleksgudinna, en
personifikation av liderligheten och brunsten, att
starkt framträda. I hennes tjänst stod en
sakral prostitution med hieroduler och
tempeltärnor. I egenskap av fruktbarhetsgudinna
sam-manknöts hennes kult redan i uråldrig tid med
Tamuzkulten (se d.o.); hon assimilerade med
Isjakt.
— 59 —
— 60 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
