Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Historia - Författning - Förvaltning - Rättskipning - Vapen - Mynt och mått - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAND
andra än de stigar, hästfötter trampat upp.
Nu har denna hästtransport avlösts av bilar,
vilka användas överallt, där vägarna äro
någorlunda framkomliga. Det har tidigare varit
tal om vissa järnvägsanläggningar, men dessa
planer äro nu efter bilismens uppkomst helt
skrinlagda. Ett vittnesbörd om isländarnas
driftighet är upprättandet av ett isländskt
ång-fartygsbolag (1914), vilket med många goda
fartyg ombesörjer en stor del av
förbindelserna med utlandet. Bolaget är delvis baserat
på sammanskott från hela landets befolkning.
Vad som icke minst understött de sista årens
stora framsteg, är de banker, som upprättats,
först och främst Landsbanken, senare Islands
bank (vilken dock på gr. av flera missöden
måst stoppa); även ha inrättats särsk. banker
för understödjandet av fiske och lantbruk
F.n. är det i huvudsak två politiska partier,
som kämpa om makten i I., framstegspartiet
och självständighetspartiet (tidigare kallat
konservativa partiet). Det förstn. är ett
bondeparti, som ser sin huvuduppgift i att verka för
de ekonomiska förhållandenas upphjälpande,
i sht vad angår lantbefolkningen; det andra
partiets viktigaste programpunkt synes vara
kamp för fullt självständig utrikespolitik.
Mellan dessa båda partier ha de senare åren rått
starka motsättningar. F.n. .har
framstegspartiet majoritet. I den inre politiska kampen har
striden framförallt gällt en mera rättvis
anordning av valkretsarna, varvid
självständighetspartiet hävdar, att den gällande ordningen
medför orättvisor. Den nuv. ministären
(statsminister är Äsgeir Äsgeirsson, f. 1894) är en
koa-litionsministär, som skall verka för frågans
lösning. Förutom de nämnda partierna finnes
ett socialdemokratiskt parti med några få medl.
i alltinget, varjämte även kommunisterna
börjat låta höra av sig. F.J.
Författning. Gällande författning är daterad
18/s 1920. Förhållandet till Danmark är
reglerat genom dansk-isländska förbundslagen s0/ii
1918, vari I. av Danmark erkändes som en fri
och suverän stat. Förhållandet mellan I. och
Danmark karakteriseras vanl. som en
personalunion men stundom som en realunion, fast
av skäligen löslig beskaffenhet. De båda
länderna ha gemensam konung; den danska
tronföljdslagen gäller även för I. och kan ej
ändras utan det isländska alltingets samtycke. En
dansk-isländsk nämnd med lika många medl.
från vartdera landet har att överlägga om
frågor, som äro av betydelse för båda staterna,
men saknar beslutande myndighet. I:s
intressen gentemot andra länder än Danmark
tillvaratagas å den isländska regeringens vägnar
av det danska utrikesministeriet med biträde
av en där anställd isländsk fullmäktig. I. har
egen beskickning i Köpenhamn och Danmark
likaledes ett sändebud i Reykjavik. —
Antalet ministrar är i allm. 3. Viktigare
regerings-ärenden föredragas inför konungen i
statsrådet, där även kronprinsen har säte. Vistas
konungen, ss. regeln är, utanför L, kan statsråd
hållas med endast 1 minister närvarande, vanl.
statsministern. Denne presiderar vid
ministrarnas gemensamma sammanträde i den
isländska huvudstaden. Regeringssättet är
parlamentariskt. Om I:s folkrepresentation se
Alltinget. Ett förslag till ändring av
grundlagen, åsyftande bl.a., att alltinget skulle
sammanträda till lagtima möte endast vart annat
år, antogs av alltinget 1927 men förkastades
1928, sedan tinget upplösts och nya val ägt
rum. J.E.N.
Förvaltning. Ministeriernas antal är 3 med
en minister i spetsen för vartdera. I:s
statistiska centralbyrå är en fristående inst. under
finansministerns ledning. I. är indelat i 16
prov, (syslur) under var sin ”syssloman”
(syslumaör) och 8 ur förvaltningssynpunkt
fristående städer under borgmästare. Organ för
kommunal självstyrelse äro på landsbygden
kommunalfullmäktige, i städerna
stadsfullmäktige. Dessa fullmäktige utses av män och
kvinnor, som fyllt 21 år (i städerna enl.
proportionell metod). Från varje landskommun sändes
1 representant till den s.k. sysslenämnden, av
vilken det finnes 1 el. 2 i varje provins. J.E.N.
Rättskipning. I. äger sedan 1919 en egen
Höjesteret om 1 president och 2 assessorer.
Under denna döma, utan bestämda
tingster-miner el. rättegångsdagar — frånsett i
Reykjavik —, 7 byfogdar i städerna och 9 sysslomän
på landet ss. underdomstol i första instans. E.K.
Vapen: I blått fält ett silverkors, belagt med
ett mindre kors i rött. Den krönta skölden
hålles till v. av en tjur och en gam, till E. av
en jätte och en drake. — Flagga (sedan 1918)
lika med vapenbilden dock vitt kors i st.f.
silverkors. Jfr färgpl. vid Flagga. N.L.R
Mynt och mätt. Sedan 1922 har I. eget mynt
med 1 krona = 100 aurar = 1 sv. krona
nominellt. Av kopparaluminium präglas 2 och 1
kronur, av kopparnickel 25 och 10 aurar, av
brons 5 och 2 aurar samt leyri. — Danska
mått och vikter (se Danmark) infördes
på I. 1784. Av de äldre enheterna märkas
fnngmannaleiÖ =3772 km.; vætt = 40—50 kg.
Värden beräknades efter landamar, varav
100 = 6 vættin = 120 ålnir (alnar) = 240 fiskar
(fiskar). Metersystemet infördes 1910. N.L.R.
Finanser. Budgeten för 1932 slutar på 11,»
mill. kr. i inkomster och 10,5 mill i utgifter,
vilket utgör en betydlig inskränkning
gent
— 81 —
82 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
