Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Finanser - Bankväsen - Jordbruk - Fiske - Industri - Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAND
emot 1930 års budget (den högsta under senare
år), då inkomsterna uppgingo till 16,7 mill. och
utgifterna till 16,3 mill. 6,8 mill. kr. el. mer än
hälften av inkomsterna härflyta av tullar, 3
mill. av skatter och resten från affärsdrivande
verk, domäner o.d. Några försvarsutgifter
förekomma icke. — Statsskulden uppgick 31/i2 1930
till 40 mill. kr., därav 37 mill. utländsk. Statsför
mögenheten uppskattades till 64 mill. kr. A.Vr
bankväsen. Då den 1902 grundade Islands
bank 1930 kom på obestånd, överläts dess
sedelutgivning på den 1885 grundade
Lands-banki Islands, medan den övriga rörelsen
övertogs av ett nybildat bankinst., Utvegsbanki
Islands (Islands fiskeribank). Landsbanken
el. nationalbanken är nu landets enda
sedelbank men driver därjämte fullst. bankrörelse,
med särsk. avd. för hypoteksverksamhet och
sparkasserörelse. Ett särsk. låneinst. för
jordbrukskredit driver sin verksamhet med
utnyttjande av Landsbankis organisation och utgör
den 3:e av landets bankinrättningar, vilkas
samtliga rörelse är garanterad av staten.
Lands-banki äges helt av staten, medan
Utvegsban-kis aktiekapital på 7,5 mill. kr. är fördelat på
1,5 mill. kr. stamaktier i statens ägo och 6
mill. kr. preferensaktier, som vid dess bildande
övertogos av insättarna i den tidigare Islands
bank. Dessutom har danska staten genom att
konvertera en fordran hos Islands bank
lämnat ett ansvarskapital i Utvegsbanki på 4,7 mill.
kr. Den sistn. banken har till ändamål att
särsk. stödja landets fiskerinäring, industri och
handel och är landets enda rena affärsbank
med en omslutning mer än dubbelt så stor
som Landsbankis. K.W-B.
Jordbruk. Ehuru 85 °/o av hela arealen är
improduktiv mark, är I:s huvudnäring
jordbruk. 1924 levde 40 °/o av befolkningen därav.
I början av 1800-talet var dock motsvarande
siffra 85 °/o. 1855 funnos på I. 5,621
brukningsdelar. 1921 hade de stigit till 6,430, en ökning
som helt och hållet berodde på nykolonisation.(
Det isländska jordbruket går huvudsaki. ut på
produktion av kreatursfoder, mestadels hö.
Detta erhålles dels på naturlig äng, dels
genom odling vid gårdarna. Av födoämnen för
befolkningen odlas nästan blott potatis och
rotfrukter, emedan det på gr. av det
ogynnsamma klimatet är billigare att införa brödsäd än
att odla sådan. 1930 skördades 165,354 ton
hö, 36,600 ton potatis och 12,700 ton
rotfrukter. Man har vidare under de senaste åren
börjat använde den i de varma källorna
magasinerade värmen för drivhusodling av
värdefullare grönsaker och t.o.m. sydfrukter.
Viktigast inom jordbruket är
boskapsskötseln. 1930 funnos på ön 49.000 hästar,
31,000 nötkreatur, 682,000 får och 3,000 getter.
I motsats till i Skandinavien har under de
senaste årh. fårens antal ökat i förhållande till
storboskapens. Av de förra har I. flera i
förhållande till inv.-antalet än något annat
europeiskt land. Detsamma gäller antalet hästar.
Betydlig export av hästar har ägt rum under
flera decennier men har under de senaste åren
gått ned till en obetydlighet. Produkterna av
fåra vein utgöra ännu en del av I:s viktigaste
exportvaror. Däremot är
mejerihanteringen svagt utvecklad och kan ej täcka
behovet av mjölkvaror. J.F.
Fiske. Som binäring till jordbruket har
fisket alltid haft betydelse för isländarna. Det
vidsträckta grundhavet omkr. ön — de
berömda fiskebankarna — har en oerhört rik
tillgång på värdefulla fiskarter. Ända sedan
1300-talet har fiske bedrivits vid ön för export till
Europa, men dock huvudsaki. av främmande
fiskare (skandinaver, tyskar, holländare och
fransmän). Först i vårt årh. ha isländarna
själva börjat bedriva storfiske för export och
skaffat sig moderna fiskredskap och fartyg ss.
motortrålare o.d. 1929 bestod I:s fiskeflotta av
40 ångtrålare, 630 motorfartyg och ett 1000-tal
öppna båtar. Det viktigaste fiskslaget är torsk,
som prepareras och utföres dels saltad
(kabeljo), dels torkad (klippfisk). Exporten av
dessa båda produkter uppgick 1929 till 82,000
ton. Även sillfisket är mycket givande. 1930
fångades 61,832 ton sill. Totalvärdet av
saltsjöfisket uppgick samma år till 43 mill.
isländska kr. Fisket bedrives från relativt få
kustorter, där fiskarbefolkningen är bosatt,
och fisket har under de senaste decennierna
blivit så lönande, att en viss avfolkning av
jordbruksbygden till förmån för dessa
kustorter ägt rum. J.F.
Industri. Fisket lämnar den enda råvaran
för I:s nuv. industri. Så tillverkades i vissa
kustorter tran och fiskleverolja samt fiskmjöl,
öns mycket stora tillgång på vattenkraft
ha ännu icke tagits i anspråk för industri.
Endast några smärre elektricitetsverk ha uppförts
för belysningsändamål. J.F.
Handel. I:s folk är hänvisat till att från
utlandet skaffa en stor del
nödvändighetsartiklar, ss. vegetabiliska livsmedel, bränsle och
manufakturvaror. Kostnaderna härför kunna dock
i huvudsak täckas genom export av animaliska
livsmedel, nödvändiga för köparna.
Importens totalvärde uppgick 1929 till
76,9 mill. isländska kr., därav:
Spannmål ................................ 5,104,597
Kolonialvaror ............................. 4,833,869 .
Textilvaror .............................. 15,123,786
Stenkol................j.................. 4,839,798
Metaller, maskiner, fordon ............... 18,259,563
— 83 —
— 84 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
