Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mynt och mått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
punkt, vidare Cuenogruppen. Turingruppen och
Dora Balteagruppen, de två sistn. för
spärrande av förbindelserna över Mont Cenis och Lilla
S:t Bernhard. Mot Schweiz spärras
järnvägarna genom Simplontunneln och S:t Gotthard.
Bakom denna del av gränsen utgör Po-linjen
med de delvis förstärkta fästningarna Casale,
Alessandria, Pavia och Piacenza en bakre
för-svarslinje. Gränsen mot Österrike spärrades
före världskriget av passbefästningar samt de
bakom dessa liggande fästningarna Mantua och
Verona. Genom förvärvet av Sydtyrolen har
I. genom de här befintliga österrikiska
befästningarna erhållit ett nytt gränsförsvar. Detta
utgöres av i passen liggande batterier och
mindre spärrfort, av vilka Fortezza (se d.o.),
som spärrar Brennerbanan och Pusterdalen,
har största betydelsen, samt som bakre
stödjepunkt centralfästningen Trento. Även till skydd
av gränsen mot Jugoslavien har I. kunnat
utnyttja f.d. österrikiska befästningar. — Vad
beträffar kustförsvaret, ha flottans
stödjepunkter å Sardinien
(Madda-lena, Cagliari) och Sicilien (Messina, Trapani,
Siracusa) förstärkts genom kustbatterier,
utvidgning av lufthamnar, skyddade
ankarplatser för kryssare och ubåtar m.m. övriga av
större betydelse varande flottbaser äro Spezia,
Neapel, Taranto, Venedig samt den från
Österrike genom Saint Germainfreden erhållna
krigs-hamnen Pola. — Under det senaste årtiondet
har sjöförsvaret, vad beträffar såväl
fartygsbyggnaden som bassystemet, kraftigt
utvecklats. Flottan räknar 4 slagskepp
(1911—13) på 23,000 ton med 13 st. 30,5 cm.
kanoner, 16—18 st. medelsvåra kanoner och 21
knops fart; 1 flygdepåfartyg på
5,400 ton med 4 st. 10 cm.kanoner och 20
flygplan; 5 st. 10,000 tons kryssare (1926—30)
med 8 st. 20 cm. kanoner och 36 knops fart; 12
st. lätta kryssare (varav 5 st. från 1930—31)
på o. 5,000 ton med 8 st. 15 cm. kanoner, 18
torpedtuber och farter, som hos vissa av dem
närma sig 40 knop; 20 st. flottiljledare
(varav 12 st. från 1928—30) på o. 2,000 ton
med 6—8 st. 12 cm. kanoner och 35—43 knops
fart; 23 st. jagare (1925—31) på 1,000—
1,450 ton med 4 st. 12 cm. kanoner, 18
torpedtuber och 35—38 knops fart; 37 st.
torpedbåtar; 28 större ubåtar (varav 25 st.
från 1926—31) på 800—1,500 ton, 6—8
torpedtuber och högst 19 knops fart; 12 st. mindre
utbåtar av äldre typ (1916—18) och 4 st.
minläggande ubåtar. Under byggnad el. planerade
äro 2 st. 10,000 tons kryssare, 3 lätta kryssare,
9 jagare samt 27 ubåtar. Sammanlagd
personalstyrka 50,000 man, marinbudget (1930/31)
1,440 mill. lire. — Chefskapet över I:s
flyg
väsen utövas av luftministern. Till hans
omedelbara förfogande stå ministerns
kabinett, understatssekreterare samt en teknisk
kommitté. Under luftfartsministern lyda
luft-fartsministeriet och flyggeneralstabschefen,
vilken för befälet över flygstridskrafterna.
Luft-fartsministeriet är indelat i 9
generaldirektioner: för militär personal och skolor, för
civilpersonal, för forskning och experiment,
för konstruktioner och materialanskaffning,
för materiel och flygstationer, centralbyrån
för kasernärenden m.m., intendenturbyrån,
sjukvårdsbyrån och byrån för civila
flygväsendet och lufttrafiken samt ett
räkenskaps-kontor. — Luftstridskrafterna
omfatta det självständiga flygvapnet (Varmata
aerea) samt arméns, marinens och koloniernas
flygstridskrafter. I territoriellt avseende är I.
indelat i 3 luftzoner och ett militärkommando
å vardera Sicilien och Sardinien. —
Flygförbandens benämning äro: skvadriljen (la
squad-riglia) om 6—9 flygplan; gruppen (il gruppo)
om 2 el. flera skvadriljer; flygreg. (lo starmo)
om 2 el. flera grupper, flygbrigaden (la
bri-gata aerea’) om 2 el. flera flygreg.;
flygdivisionen (la divisione aerea) om 2 el. flera
flygbrigader; la squadra om 2 el. flera
flygdivisioner. — I mars 1931 uppgingo
skvadril-jernas antal till: 27 jakt-, 32 bomb- och 48
spaningsskvadriljer, fördelade: på det
självständiga flygvapnet 27 jakt-, 32 bomb- och 6
spaningsskvadriljer; på armens
flygstridskrafter 20 spaningsskvadriljer; på marinens 13
spaningsskvadriljer och på koloniernas 9
spaningsskvadriljer. — I jan. 1931 beslöts en
utökning av flygvapnet, efter vars genomförande
styrkeförhållandena bli: 29,000 man, varav
2,430 officerare och 300 flygingenjörer samt
2,000 flygplan, skolflygplan däri icke
inberäknade. Enl. budgetförslaget för 1931/32
föreslogs till flygväsendet 753 mill. lire.
E.0.B.;A. W.G.;H.S-k;F.Az.
Vapen och flagga. Vapen, sedan 1929, i
krönt sköld rött kors å silverfält (Savojen).
Vid vardera sidan ett liktorsknippe med bilans
blad i silver. Omkr. skölden Annunziataordens
insignier och under den å blått band FERT,
FERT, FERT (huset Savojens valspråk). Det
”större” vapnet har hjälmprydnad och krönt
vapentält samt kring skölden insignierna för
4 andra italienska ordnar. —
Handelsflaggan har 3 vertikala band: grönt, vitt, rött. Ä
mittfältet vapenskölden inom blå kant, ö
r-logsflaggan som föregående men med
krönt sköld. Se pl. vid art. Flagga. N.L.R.
Mynt och mått. Vid I:s enande 1861
infördes den förut i Sardinien brukade 1 lira = 100
centesimi = 0,72 kr. = 1 fre som myntenhet
— 163 —
— 164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
