Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ito, Hirobumi - Ito, Yuko - I-tschang - Itu - Iturbide, Augustin - Ituréen - Itzehoe - Iudex - Iudicium - Iugerum - Ius - Iustinus Martyren - IVA - Iwakura, Tomomi - Ivalikör - Ivalo, Santeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVALO
politisk roll. 1870 gjorde han en studieresa till
Amerika och deltog 1871—73 i den stora
japanska ambassaden
till Amerika och
Europa. Under hela
1870- och 80-talen
var han, i
framskjutna ställningar, en av
de dominerande i
reformarbetet, och 1881
fick han i uppdrag
att utarbeta en ny
konstitution, vilket
han gjorde under
långa utländska
resor. Det nya rege-
ringsskicket kom i funktion fr.o.m. 1891,
och 1. blev nu den obestridde ledaren.
Statsminister 1892—96, 1898, 1900—01, hade han
ansvaret för Japans krig (1894—95) och
senare förvecklingar med Kina. Slutl. fick han,
efter rysk-japanska kriget, uppdraget att som
Japans ”resident” i Söul reformera detta
japanska lydland. Denna post innehade han
till juli 1909. I okt. s.å. mördades han av en
korean vid ett tillfälligt uppehåll i Harbin.
I. blev greve 1884, markis 1895 och furste
1904. B.K.
Ilo, Y u k o, japansk sjömilitär (1843—1914),
officer 1868, konteramiral 1886, viceamiral
1892, amiral 1898 och storamiral 1905. Ss.
styresman för marinakad. och befälhavare för
örlogsstationen i Yokosuka nedlade I. ett
energiskt arbete på japanska flottans utveckling
och blev 1894 högste befälhavare över
sjöstridskrafterna i kriget mot Kina. 17/s s.å. besegrade
han den kinesiska flottan vid Yalu och vann
därmed herraväldet till sjöss. Under
rysk-japanska kriget 1904—05 var I. marinstabschef.
Han blev greve 1907. E.Bz.
I-tschang, stad i Kina, se I- c h a n g.
Itu, stad i staten Säo Paulo, s.ö. Brasilien,
vid floden Tieté, n.v. om staden Säo Paulo;
30,392 inv. (1920). Metall- och bomullsindustri.
O.P.
Itu’rbide, Augustin de, mexikansk
kejsare (1783—1824), son till en i Mexiko inflyttad
spansk aristokrat, ingick femtonårig i armén
men hade 1810 trots kunskaper och duglighet
endast blivit befordrad till subalternofficer. När
s.å. folkresningen mot Spanien började,
kämpade I. tappert på den kungatrogna sidan, blev
general och 1814 befälhavare över n. armén.
Den lika härsklystne och grymme som tappre
I. blev 1816 avsatt på gr. av maktmissbruk
men återfick befälet 1820. I. slöt sig nu till
upproret på grundval av det
konstitutionellt-monarkiska Iguala-programmet (se Mexiko.
historia). Hans trupper besatte 1821
huvudstaden, och I. utsågs till provisorisk regeringschef.
1822 lät han utropa sig till kejsare ss. Augustin
I; då oppositionen icke ville tystna, lät I.
spränga kongressen. Den republikanska
stämningen i landet var emellertid stark, och då I:s
egna befälhavare, bl.a. Santa Anna, revolterade,
blev hans ställning ohållbar. 1823 nedlade han
regeringen mot löfte om årlig pension och
avreste till Europa. Då han 1824 återvände för
att återtaga makten, tillfångatogs han och
arkebuserades. P.DM.
Ituréen. I gammal tid omnämnes en arabisk
stam Jetur (jfr 1 Mos. 25:15, 1 Krön. 5:19),
vilket namn synes motsvara I. och vars
område låg ö. om Jordan. Sedan återfinnas
itu-réernas boplatser i trakten av Libanon, där
de grundat ett rike I., med vilket Aristobulos
I säges ha fört krig. En del av I. förlänades
av Augustus åt Herodes den store. G.Bsm.
rtzehoe [-hä], stad i Schleswig-Holstein, vid
Stör n.ö. om Elbes mynningsvik; 19,637 inv.
(1925). — Bredvid en i början av 800-talet
uppförd borg uppstod snart efter 1200 staden I.
Privilegier 1238. I. brändes flera gånger under
1600-talets krig, bl.a. 1657 av svenskarna. 1
I. sammanträdde 1835—64 holsteinska
ständer-församlingen. J.C.;[Ö.]
ludex, se J u d e x.
Iudi’cium, se J u d i c i u m.
Iu’gerum, romerskt ytmått, använt för
arealmätning. 1 i. = en fyrkant av 240X120
romerska fot = 2,546 el. 2,5228 kvkm. I. indelas i
12 u’nciæ å 24 scri’pula. N.L.R.
lus, se J u s.
Iusti’nus Martyren, se Justinus
Martyren.
IVA, förk. för
Ingenjörsvetenskapsakade-mien (se d.o.).
Iwakura, T o m o m i, furste, japansk
politiker (1835—83), var en av de få medl. av den
gamla hovadeln (kuge), vilka togo ledande del
i omvälvningen 1864—68, och under det
närmaste årtiondet spelade han en framstående
roll i reformarbetet. 1871—73 ledde han en
stor japansk ambassad till Amerika och
Europa för att utverka nya fördrag, en
ansträngning, som då misslyckades men som starkt
bidrog till den omsvängning i utlandets hållning
mot Japan, vilken senare inträffade. B.K.
Ivalikör, se I v a o 1 j a.
1’valo, San t er i (eg. Herman Aleksander),
urspr. I n g m a n, finsk förf, och
tidningsman (f. 1866), fil. d:r, har även utg.
nutidsskildringar men mest gjort sig känd som förf, av
historiska romaner, sådana som ”Juho
Vesai-nen” (1894) och ”Biskop Thomas” (1901), båda i
sv. övers. Som tidningsman verkade I. först vid
— 209 —
— 210 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
