Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivö - Ivösjön - Ivöverken - Ixel - Ixelles - Ixia - Ixiolirion - Ixion - Ixobrychus - Ixodes, Ixodidæ - Ixora - Iynx - Izjevsk - Izjma - Izmir, Ismir - Izoulet, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IZOULET
Ivösjön med Ivön och kaolinbrottet.
M. Persson foto.
Ivö, s:n i Villands hd, Kristianstads län,
omfattar Ivön (12,7 kvkm., Ivöklack 126 m.ö.h.) och
några mindre öar i Ivösjön; 30,is kvkm., därav
13,oi land; 385 inv. (1932; 30 inv. pr kvkm.); 5,33
kvkm. åker (1927; 41 °/o av landarealen), 4,07
kvkm. skogsmark. På Ivöns n. sida vid
Blaksud-den A.-b. Iföverkens kaolin- och kalkstensbrott,
på v. sidan strandgroltor i kalkstenen, de s.k.
Ugnsmunnarna. — På I. anlade ärkebiskop
Andreas Sunesen (se denne) o. 1220 ett fast
hus (av tegel), vars nedre våning ännu delvis
kvarstår med vackra valv; här på Hovgården
bodde han de sista åren av sin levnad. Kyrkan,
belägen ett stycke från den forna borgen, är
också av tegel, har fått ett torn 1820 men
bibehåller annars den medeltida karaktären
(senromansk stil). — Pastorat: I. och Kiaby,
Villands kontrakt, Lunds stift. M.P.;E.W.
Ivösjön, sjö i n.ö. Skåne; 6 m.ö.h.; 51,5 kvkm.
Största djupet (n.v. om Ivelofta kyrka) är
50 m., alltså 44 m.u.h. De största öarna äro
Ivön och Enön. I. mottager avloppen från
Oppmannasjön, Levrasjön och genom Holjeån
från Immeln m.fl. sjöar i n. I. avrinner
genom den 5 km. långa Skräboån till Östersjön.
Frågan om I:s uppkomst är omdiskuterad. Jfr
M. Persson, ”Morfologiska studier inom n.ö.
Skånes sjöområde” (i ”Sv. geografisk årsbok”,
1932). M.P.
Ivöverken, cement- och porslinsfabriker m.m.
i Bromölla brukssamhälle, Ivetofta s:n,
Kristianstads län; äges av Skånska cementa.-b:s
dotterbolag A.-b. Iföverken, bildat 1927
genom sammanslagning av A.-b. Ifö chamotte
& kaolinverk och Ifö cementfabriks a.-b.
(bildade 1909). Bolaget äger kaolin- och
kalkstensbrott på Ivö. Omslutning 31/i2 1931 7,i
mill. kr., därav aktiekapital 1,35 mill. Lth.
Ixel [iksäT], J., se I c h s e 11.
Ixelles [isäT], flam. Elsene, förstad till
Bryssel (se d.o., sp. 159).
I’xia, sydafrikanskt släkte av fam. Irida’cece
med o. 25 arter, fleråriga örter med knölstam,
enkel el. förgrenad stängel och stora, i ax
samlade, vackert färgade blommor. I. panicula’ta,
I. macula’ta m.fl. äro omtyckta kallrumsväxter.
A.V-e.
Ixioli’rion, växtsläkte av fam. Amaryllida’ceæ
med 2 å 3, från Sydryssland till Afganistan
utbredda arter, liljeliknande lökväxter med smala,
gräsliknande blad och stora, tratlformiga,
violetta, blå el. vita blommor. Särsk. /. tata’ricum
odlas ss. prydnadsväxt. A.V-e.
Ixi’on, grek, myt., son till Flegyas, lapiternas
konung, mördade sin svärfader Deioneus.
Renad av Zeus och förlänad odödlighet, sökte
I. förgripa sig på Hera men famnade i st. en
av Zeus sänd molnbild av gudinnan. Till straff
blev I. i Hades (se d.o.) fängslad vid ett
svängande eldhjul. W.N.
Ixobry’chus, se Dvärghägrar.
Ixo’des, Ixo’didæ, se Fästingar.
Ixo’ra, växtsläkte av fam. krappväxter, med
över 100 i tropikerna förekommande arter, det
stora flertalet i Ostindien och Malajiska
arkipelagen, utgörande buskar el. små träd med
läderartade blad, vita, rosenröda el.
purpur-färgade blommor i flocklik
knippeblomställning samt bärfrukt. I. fe’rrea (Sidero’xylon
triflo’rum), ett på Antillerna allmänt
förekommande träd, lämnar västindiskt järnträ, även
kallat järnträ från Martinique. Jfr J ä r n t r ä.
O.Gz.
lynx, fågelsläkte, se G ö k t y t a.
Izjevsk [izä’fsk], huvudstad i autonoma
Votjak-området (upprättat 1920) i R.S.F.S.R.,
vid floden Izj, 42 km. från dess utlopp i
Kama; 63,200 inv. (1926). Tillverkning av
jordbruksmaskiner. I. blev stad 1917. M.P.
Izjma, v.-biflod till Petjora i n. Ryssland,
c:a 500 km. lång; upprinner på 63° n.br. Vid
L syrjänernas viktigaste handelsort I. M.P.
Izmir, I s m i r, sedan 1929 det officiella
namnet på Smyrna.
Izoulet [izolä’], Jean, fransk sociolog (1854
—1929), företrädde en organisk uppfattning av
— 217 —
— 218 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
