Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktgevär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKTGEVÄR
vid varandra (fig. 1) el., mera sällan, över
varandra (fig. 2), varigenom erhålles friare
synfält, vilket är av särskild vikt vid flyktskytte
(lerduveskjutning). 2-pipiga j. ha ej sällan en
hagel- och en kulpipa (fig. 3 och 4), stundom
två kulpipor, s.k. dubbelstudsare (fig.
5). Dessutom förekomma 3-pipiga j., s.k. d r i
1-lingar (fig. 6), vanl. med en kul- och två
hagelpipor, mera sällan med en hagel- och två
kulpipor. 4-pipiga j., f y r 1 i n g a r, ha två
hagel- och två kulpipor (fig. 7). Enpipiga j. för
kulpatroner kallas i regel s t u ds a r e (fig. 8
och 9). För jakt på småfågel o.d. användes
ofta salongsgevär (fig. 10). —
Stängnings-mekanismen på flerpipiga j. fungerar i regel
så, att piporna vikas ned, så att de bilda så-
Fig. 6. Drilling med Roux-nyckel. a 1 kul- och
2 hagelpipor, b 1 hagel- och 2 kulpipor. Fig. 7.
Fyrpipigt jaktgevär (Greifelt). övre kulpipan 5,6
mm. kaliber, undre 8 mm. Fig. 8.
Mauserstud-sare med kikarsikte. Repetergevär. Fig. 9.
Win-chesterrekylstudsare (automatgevär). Fig. 10.
Salongsgevär. Fig. 11. Mekanismen i ett
”hammer-less”-gevär.
dan vinkel med kolven, att patronerna kunna
införas (se fig. 1—7 och 11). öppnandet sker
medelst en hävarm el. nyckel, som ant.
ligger under kolven och vrides åt sidan
(Lefauch-eux, fig. 1 och 3) el. svänges framåt (Roux,
fig. 6), el. ock ligger den över kolvhalsen och
Fig. 12. Skyddare med hjullås. Omkr. 1700.
vrides åt sidan (Top-lever, fig. 2, 4, 5 och 7).
Den sistn. typen är numera vanligast. Äldre
hagelbössor ha yttre hanar (fig. 1 och 3), vid
moderna är avfyringsmekanismen helt inbyggd,
s.k. hammerless (fig. 2, 4—7 och 11).
Hagelbössor med repetermekanism förekomma
även, likaså automatiska hagelbössor.
Moderna studsare äro ofta repetergevär för 5—6
skott (fig. 8) el. automatgevär för 5—10 skott
(fig. 9), jfr H a n d e 1 d v a p e n. För
undvikande av olycksskott äro j. försedda med olika
säker hetsinrättningar, ss.
säkrings-reglar, automatiskt i halvspänn tillbakaspring-
Fig. 13. Bakladdningsbössa med flintlås, som
tillhört Karl XL Livrustkammaren.
ande hanar m.m. — Kalibern (kal.) på
ha-gelgevär angives med en siffra, som eg.
betecknar det antal blykulor med diam. — gevärets
kaliber, som går på ett engelskt skålpund (453
gr.). Sambandet mellan ”kalibersiffran” och
loppets diam, i mm. framgår av följ, tab.:
Kaliber . 4 8 10 12 14 16 20 24 28 32
Mm. ... 26,7 21,8 20 18,e 17,s 16,a 15,6 14,7 13,» 13,6
Mest använda äro kal. 12 och kal. 16. På
kulgevär (studsare o.s.v.) angives kalibern i
regel i mm. — Kolven är ofta av valnöt och har
vanl. ”pistolkolv” och ”kindstöd” (se fig. 3
m.fl.). Rikt utsirade beslag förekomma på
finare j. Riktmedlen utgöras vid
hagelbössor i regel av ett korn, anbragt nära
mynningen i en siktränna, s.k. spång, vilken vid
vanliga dubbelbössor löper mellan piporna.
Självlysande sikte och korn förekomma även,
liksom dioptersikten med knopp- el. ringkorn
(se fig. 15 till Handeldvapen). Studsare
ha sikte och korn, stundom kikarsikte (fig. 8).
— 277 —
— 278 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
